Stäng fönster Vimmerby kn, FRÖDINGE 59:1 FRÖDINGE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkan har ett högt läge på en terrasskant centralt i det kuperade samhället. Till kyrkomiljön hör klockstapel på kyrkogården, prästgård och arrendebostad (numera sålda) strax norr och nordväst om kyrkan och ett nyare församlingshem. Detta uppfördes 1969 på planen väster om kyrkan där den gamla skolan tidigare fanns. Även ett spruthus ingår i kyrkomiljön, utformat med tydlig hänvisning till kyrkans plan och spånklätt. Dessutom finns ett bårhus inrymt under västra delen av kyrkogården. Detta uppfördes på 1940-talet efter ritning av länsarkitekt Åke Strindberg. KYRKOGÅRDEN - Kyrkogården omger kyrkan i väster, öster och söder. Strax söder om kyrkan står en kraftig och hög klockstapel från 1694, byggd av Lars Broddesson Höflin. Stapeln är spånklädd och tjärad och rymmer storklockan gjuten 1497, men omgjuten under 1900-talet, och lillklocka gjuten 1853. Kyrkogården är omgärdad av trädkrans och ett gotiserande gjutjärnstaket. Senaste utvidigningen utfördes på 1940-talet mot öster och sydost. Länge utmärktes kyrkogården av grusbelagda områden och cylinderklippta cypresser. På dagens kyrkogård kan ännu den forna uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar i viss mån skönjas. Grusgravområdena har dock såtts igen. På senare år har områden med rygghäckar tillkommit liksom minneslund och urnlund. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Frödinge kyrkogård har människor begravts sedan medeltiden. En vandring över kyrkogården berättar om 1900-talets syn på begravningstraditioner, synen på döden och på sorgearbetet i stort. De enstaka gravarna och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information om person- eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Frödinge kyrkogård förekommer titlar som godsägare, kyrkoherde, hemmansägare, lantbrukare, köpman, rättare, tegelmästare, smed, snickare och fiskare vilka vittnar om kunskaper, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på det stora flertalet vårdar oavsett ålder. Kyrkogården vid Frödinge kyrka är starkt präglad av det sena 1900-talets sätt att forma en begravningsplats. Området har anpassats till en rationell skötsel men här och var finns enstaka spår av äldre tiders gravskick bevarat. Dessa spår ger ledtrådar till kyrkogårdens historia. I många av de enstaka gravarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. Linjegravsområdet och de höga, äldre vårdarna från tidigt 1900-tal berättar om hur olika grupper i samhället utformat sina gravtraditioner i förhållande till sina ekonomiska förutsättningar. De utgör tillsammans en helhet som blir ett viktigt pedagogiskt verktyg. Den grusgrav som finns bevarad utgör en sista rest av vad som varit den vanligaste typen av gravplats på Frödinge kyrkogård under en stor del av 1900-talet. Den har därför ett kulturhistoriskt värde som representant för en period i kyrkogårdens historia. Grusgången som delar kvarter A och E var tidigare kyrkogårdens huvudgång som sammanband kyrkan och kyrkbyn. Den är idag en viktig länk till förståelsen av varför kyrkogården idag ser ut som den gör. En viktig del av kyrkogårdens karaktär är också dess omgärdningar med staket och grindar i gjutjärn eller smide samt den äldre trädkrans av lindar som finns i väster samt som gräns mot kyrkogårdsutvidgningen som gjordes 1946. Staketen och grindarna ska införas på kyrkans inventarieförteckning tillsammans med det gjutjärnskors som finns i kvarter D. En intressant företeelse på Frödinge kyrkogård är de återanvända gravvårdarna som här är ovanligt många. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: · Frödinge kyrkogård tillsammans med kyrkan och klockstapeln utgör en värdefull kulturmiljö som centrum för socknens religiösa liv sedan medeltiden. De utgör också en viktig del av kyrkbyn som klassats som riksintresse för kulturmiljövården. · Ett kulturhistoriskt värde finns i de spår av äldre tiders begravningstraditioner som kyrkogården rymmer. Uppgifterna inlagda vid inventering 2004 utförd av Kalmar läns museusm på uppdrag av Linköpings stift. |
