Stäng fönster Vimmerby kn, LOCKNEVI 1:2 M.FL. LOCKNEVI KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön ligger på en höjd centralt i socknen, i Locknevi kyrkby. Prästgården Ytterby ligger straxt norr om kyrkan. Väster om kyrkan finns pastorsexpeditionen och församlingshemmet. Det sist nämnda uppfördes 1847 som skolbyggnad. I kyrkbyn finns också en modern skolbyggnad. Tidigare fanns fattighus och kyrkstallar i anslutning till kyrkan men de är borta idag. Kyrkogården består av kvarter A-E, med A, B och C placerade, nordost, öster och sydost om kyrkan samt de mindre kvarteren D och E söder och sydväst om kyrkan. De sistnämnda kvarteren är rester av den gamla kyrkogården. Kyrkogården omger kyrkan i alla väderstreck. I väst och sydväst är kyrkogården utformad med slingrande gångar, gräsmattor och buskage. I öster är anläggningsstilen mer strikt med raka korsande gångar kantade av pyramidalmar och regelbundna kvarter och rader. Kvarter A i nordost är delvis insått med gräs, medan kyrkogårdens övriga område mestadels består av grusade ytor. Nordväst om kyrkan finns begravningskapellet. På Locknevi kyrkogården har människor begravts sedan medeltiden. Dagens kyrkogård är ett resultat av 1800- och 1900-talens tradition. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. Locknevi kyrkogård är i stort anlagd i ett skede under 1900-talets början efter ritningar av länsträdgårdsmästare Arvid Blom. Kvarteren D och E i sydväst och väst omfattades dock inte av omdaningen. Dessa båda kvarter rymmer idag kyrkogårdens äldsta vårdar och kan berätta något om Locknevi kyrkogård under 1800-talet. Här finns ett högt kulturhistoriskt värde som hör samman med vårdarnas ålder och utförande samt de dödas förankring i socknen. Några av socknens mer prominenta personer är begravda här bl a flera kyrkoherdar. Övriga kyrkogården bevarar många av dragen från Arvid Bloms ritning från 1904. Den västra delen har en friare karaktär inspirerad av den engelska parken, med slingrande gångar och olika parkträd och buskar. Den östra delen med kvarteren A, B och C har en strikt utformning med raka gångar kantade av almar, regelbundna kvarter och en stram uppdelning mellan köpta och allmänna gravplatser. Det var så Arvid Blom planlade kvarteren. De uppmjukande partierna med bersåer i halvcirklar i kyrkogårdens hörn finns idag bara kvar i sydväst. I kvarteren kan man uppleva en provkarta av gravvårdstyper från hela 1900-talet. Här finns de påkostad, höga vårdarna av svart granit från det tidiga 1900-talet, de låga vida vårdarna från 1900-talets mitt och linjevårdarna med det lilla formatet och den traditionella utformningen. Den klara uppdelningen mellan köpegravar och linjegravar har ett socialhistoriskt värde då det berättar om sociala skillnader i samhället. Välbevarade linjegravsområden är idag en sällsynthet på kyrkogårdar vilket ger kvarter B och C ett speciellt värde. Den strikta utformningen med regelbundna rader, stenramar, grusade ytor och, i linjegravsområdet, den krattade grusplanen är viktig att bevara för framtiden. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata, det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På kyrkogården finns ett antal vårdar från 1800-talets mitt som alla bör bevaras på plats. Flera av dem bär på hantverksmässiga värden. Vårdarna av smide och gjutjärn liksom staket i samma material bör föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med vårdar från 1800-talets mitt och tidigare. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är trädkransen och de almarna längs kyrkogårdens huvudgångar. För mer utförlig bedömning av enskilda gravplatsers kulturhistoriska värde hänvisas till rapporten "Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Locknevi kyrkogård" av Ulla Ekberg 1995. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: * Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan, som i stort är ett resultat av omdaningen vid 1900-talets början. * Locknevi kyrkogård tillsammans med kyrka, kapell och näraliggande fd skola och prästgård skapar en värdefull kulturmiljö. |
