Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vimmerby kn, RUMSKULLA 5:1 RUMSKULLA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Rumskulla kyrka och kyrkogård ligger mitt i Rumskulla samhälle. Norr om kyrkan ligger församlingshemmet. Det ska ha uppförts 1845 som sockenstuga. Byggnaden har också tidvis använts som skola, vaktmästarbostad och sammanträdeslokal för sockenstämman. Församlingshemmet hyrs även ut som festlokal vilket gör att det används flitigt. På senare år har köket totalrenoverats. Norr om kyrkan ligger också Rumskulla skola. Det gamla skolhuset låg straxt norr om kyrkans parkering. Detta hus ersattes på 1960-talet av en modern tegelbyggnad. En brant sluttning ner mot en damm har stensatts av material som blev över vid kyrkobygget. På andra sidan dammen ligger prästgården. Den ägs fortfarande av kyrkan och hyrs av församlingens kantor. Öster om kyrkan ligger Rumskulla hembygdsgård. Hit har ett antal äldre hus flyttats som idag hyser hembygdsföreningens samlingar.
Rumskulla kyrka har medeltida anor vilket gör det troligt att kyrkogården brukats sedan denna tid. Idag finns inga spår av den medeltida kyrkogården bevarade. De första uppgifterna om Rumskulla kyrkogård som är kända berättar om hur kyrkogården användes som upplag för byggmaterial under tiden kyrkan byggdes. Man får förmoda att kyrkogården efter att kyrkan stod klar ordnades. Kyrkogården bör ha utvidgats vid flera tillfällen men den enda som har kunnat dateras är en utvidgning i öster 1854. Därefter har områden norr och öster om kyrkan tillkommit. Någon gång i början av 1900-talet har kyrkogården också lagts om och ordnats efter klassicistiska principer med gångar som möts i räta vinklar och noga avgränsade gravkvarter. En stor del av gravplatserna var belagda med grus. Dessa örjade sås igen i slutet av 1960-talet och idag återfinns inga grusgravar på kyrkogården. Äldre företeelser som finns på kyrkogården är ett mindre linjegravsområdet och ett antal gravvårdar från början och mitten av 1800-talet.
På Rumskulla kyrkogård har människor begravts sedan medeltiden. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Rumskulla kyrkogård förekommer vanliga titlar såsom lantbrukare och hemmansägare liksom mer ovanliga som hospitalsläkare, trotjänarinna, nämndeman, byggmästare, mjölnare och skogvaktare, vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på det stora flertalet vårdar.
Rumskulla kyrka och kyrkogård är belägen i Rumskulla samhälle. Kyrkogården började anläggas i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1837. Till kyrkomiljön hör kyrkan, kyrkogården och gravkapell liksom församlingshem och f.d. kyrkstallar, vilka tillsammans skapar en värdefull kulturmiljö.
Kyrkogården har utvidgats vid flera tillfällen men de exakta tidpunkterna har, med undantag för utvidgningen 1854, inte kunnat fastställas i detta arbete. Idag präglas kyrkogården av den stora omläggning som gjordes under 1960- och 70-talen. Gångar och grusbelagda gravplatser såddes igen och omgärdningar runt gravplatser togs bort. Äldre linjegravsområden togs i bruk för nya familjegravar. Denna typ av förändringar var mycket vanliga på våra kyrkogårdar under 1900-talets andra hälft. På Rumskulla kyrkogård finns idag en del spår av dessa förändringar, dock inte alltid så tydliga. I kvarter 8 finns ett sammanhängande område med linjegravar från 1940- och 50-talet. Linjegravvårdar finns också i kvarter 10. Dessa gravvårdar visar på ett äldre begravningsskick som tidigare förekom på de flesta kyrkogårdar och bör därför bevaras. Tillsammans med köpegravar från motsvarande tidsperiod visar de på socknens sociala historia.
I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På kyrkogården finns flera spår av den långa kontinuiteten på platsen i form av äldre vårdar. Viktiga för Rumskulla kyrkogårds karaktär är framförallt de höga, stående gravvårdarna från 1900-talets första decennier men även de små enkla linjegravvårdar som finns i olika områden. På kyrkogården finns också ett mindre antal vårdar från 1800-talets mitt som alla bör bevaras på plats. Flera av dem bär på hantverksmässiga värden. Vårdarna från 1800-talets mitt bör i de fall gravrätten har utgått införas på kyrkans inventarieförteckning och vårdas av församlingen. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är trädkransen, stödmuren och smidesgrindarna.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider.
Sammanfattningsvis:
* Rumskulla kyrkogård tillsammans med kyrkan och gravkapellet skapar en värdefull kulturmiljö.
* Vårdar från mitten av 1800-talet och äldre ska införas på församlingens inventarieförteckning.