Stäng fönster Vimmerby kn, TUNA 1:3 M.FL. TUNA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Tuna kyrka är belägen strax väster om Tuna Gård som ägs av familjen Hammarskjöld. I anslutning till kyrkan finns en mindre kyrkogård där bl.a. familjen Hammarskjöld har sin familjegrav. Kyrkan en äldre kyrkogård ligger på norra sidan av landsvägen. Vägen kantas här av en allé. Väster om kyrkan ligger församlingshemmet. Detta hus byggdes under 1800-talet som kantorsbostad och blev församlingshem i mitten av 1970-talet. Längre västerut finns kyrkvaktmästarnas redskapsbod och kyrkstallar. De senare är byggda i en u-form och rymmer idag förråd för kyrkan och hembygdsföreningen. Alla dessa byggnader är belägna norr om landsvägen. Söder om landsvägen, ca 200 meter väster om kyrkan, ligger Tuna kyrkogård med gravkapell. I anslutning till kyrkogården är sockenmagasinet uppställt. Det stod tidigare på den plats där nu det Drangelska gravkoret står på den gamla kyrkogården i anslutning till kyrkan. Sockenmagasinet rymmer idag en del inventarier från den kyrka som revs 1893 t.ex. del av altarrundeln och delar av altaruppsatsen. Här finns också föremål som tillhör Tuna hembygdsförening. Längre västerut, norr om landsvägen, ligger Tunas första skola från år 1879 samt ett idag nedlagt mejeri. Prästgården är belägen några kilometer öster om kyrkan och är sedan några år tillbaka såld till en privatperson. Kyrkogården i Tuna består av två delar. Den äldsta i anslutning till kyrkan bör ha brukats som kyrkogård sedan medeltiden. Här finns flera utmärkande gravplatser t.ex. familjen Hammarskjölds familjegrav. Här finns också ett gravkor från 1892 som byggdes för familjen Drangel. På 1860-talet anlades en ny kyrkogård ca 250 m väster om kyrkan. Denna kyrkogård har utvidgats två gånger, 1930 och 1950. De äldsta delarna i sydväst uppvisar flera karaktärsdrag typiska för det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet t.ex. en tydlig uppdelning mellan köpta- och allmänna gravar samt väl avgränsade och noga ordnade gravkvarter. På kyrkogården finns flera gravvårdar av trä bevarade. Många av dem är försedda med skyltar av emalj. På Tuna kyrkogårdar har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogårdarna berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. De enstaka gravvårdarna och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Tuna kyrkogårdar förekommer titlar såsom exempelvis prost, hemmansägaren, korpral, stationsföreståndare, fjärdingsman, husföreståndarinna och bleckslagare vilka alla vittnar om kunskaper, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på majoriteten av gravvårdarna. Den äldsta delen av Tuna kyrkogård, kvarter A, i anslutning till kyrkan har brukats sedan medeltiden. På 1860-talet anlades en ny kyrkogård ca 200 meter från kyrkan på mark som skänkts av familjen Hammarskjöld. Denna kyrkogård har därefter utvidgats vid två tillfällen, 1930 och 1950. I kvarter A har flera av socknens prominenta familjer sina familjegravar. Här finns flera monumentala familjevårdar och även ett gravkor, Drangelska gravkoret, från 1892. De äldsta gravvårdarna är från 1830-talet. Den äldsta delen av den nya kyrkogården som anlades på 1860-talet uppvisar idag flera karaktärsdrag som platsen bör ha fått i början av 1900-talet t.ex. den tydliga uppdelningen mellan köpegravar och linjegravar samt de väl avgränsade och noga ordnade kvarteren. Linjegravsområden fanns förr på de flesta kyrkogårdar men gravplatserna i dessa områden har under 1900-talet ofta successivt plockats bort. Så har också delvis skett på Tuna kyrkogård. De rester av linjegravsområden som återstår är värdefulla att bevara som en del av socknens sociala historia. På linjegravsområdet finns ovanligt många trävårdar bevarade. Viktiga att bevara är också de grusbelagda gravplatserna med sina omgärdningar. Detta bruk var vanligt på våra kyrkogårdar fram till 1950-talet. Idag utgör de gravplatser med denna utformning som finns kvar på Tuna kyrkogård en viktig länk till kyrkogårdens historia. I många av de enstaka gravvårdarna finns hantverksmässiga och stilhistoriska värden att tillvarata. På Tuna kyrkogård finns flera gravvårdar från början och mitten av 1800-talet som alla långsiktigt ska bevaras. Det gäller även gjutjärnskors, smidesstaket och de ålderdomliga kalkstenshällarna. Samtliga dessa gravvårdar och omgärdningar bör föras in på församlingens inventarieförteckning. De trävårdar med eller utan emaljerade skyltar som finns kvar på kyrkogården ska vårdas så att deras livslängd förlängs blir så lång som möjligt. För att bevara kyrkogårdens karaktär kan trävårdar som håller på att ruttna bort kopieras och de emaljerade skyltarna flyttas över till kopian. Trävårdar var tidigare mycket vanliga på våra kyrkogårdar. I Tuna förefaller bruket att markera gravplatsen med en trävård ha dröjt kvar långt in på 1900-talet och en egen stil har i viss mån skapats. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är också de murar som omgärdar kyrkogården samt träd, buskar och häckar. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: * Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. * På kyrkogården finns flera gravvårdar av hög ålder vilkar bär på hantverksmässiga samt person- och lokalhistoriska värden. Ett stort kulturhistoriskt värde har de trävårdar som finns bevarade. * Miljön kring Tuna kyrka och kyrkogård med kyrkstallarna, närheten till Tuna gård, skolan m.m. skapar en värdefull kulturmiljö. Området är klassat som Riksintresse för kulturmiljövården. |
