Stäng fönster Vimmerby kn, KYRKOPLAN 1 VIMMERBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KYRKOMILJÖN - Vimmerby kyrka ligger placerad på en höjd centralt i staden. Kyrkotomten är av parkkaraktär och har ett planlagt gångsystem med asfalterade eller grusade gångar som omger byggnaden. Stora träd av lind, lönn och kastanj skapar grönska kring kyrkobyggnaden. På kyrkotomten finns lyktor och parkbänkar för besökarnas bekvämlighet. Framför kyrkans torn i väster finns en vattenspegel med fontän skänkt av Lions club i Vimmerby 1964. Installationen kallas Stort vattenslott. Väster om tornet finns en liggande gravvård av gjutjärn över Israel Gustaf Wänman, Vimmerby församlings lärare som avled 1821. Wänman blev kyrkoherde i Vimmerby 1811. Gravvården har tidigare varit placerad utanför södra ingången, senare inne i vapenhuset. Numera är denna gravvård den enda som finns kvar på kyrkotomten. Kring kyrkotomten mot norr, söder och öster finns en stenmur av fältsten fogad med cement. Muren är av varierande höjd. Mot den lägre belägna Storgatan i söder är muren flera meter hög och blommar ut i en ståtlig terrass med dubbeltrappa. I trappan finns en inskription som talar om att terrassen uppfördes 1929 för medel donerade av Gustaf E. Reuter "i tacksam hågkomst av födelsestaden". Kyrkotomten omges i alla riktningar av stadens gatunät. Öster om kyrkotomten ligger pastorsexpedition och församlingshem i en äldre stadsgård. KYRKOGÅRDEN - Från medeltiden och fram till 1820-talet fanns kyrkogården kring den kyrka som föregick den nuvarande, och före det kring den medeltida kyrkan. På 1820-talet övergavs dock den gamla kyrkogården och den nuvarande anlades. Vimmerby kyrkogård är belägen omkring 500 m nordväst om kyrkan och ligger på en höjd i den västra delen av centrala Vimmerby. På begravningsplatsen finns två begravningskapell samt personalbyggnad och expedition för kyrkogårdsförvaltningen. Kyrkogården har, sedan den anlades på 1820-talet, utvidgats flera gånger. Delar av kyrkogården har mycket tidstypiska karaktärsdrag som förknippas med en stadskyrkogård anlagd på 1800-talet. Se vidare i separat rapport för Vimmerby kyrkogård. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Vimmerby kyrkogård ligger omgiven av höga träd på en höjdsträckning i den västra delen av stadens centrum. Huvudentréerna nås från den allékantade Kyrkogårdsbacken. Hit till utkanten av staden förlades kyrkogården 1821 som ett resultat av trångboddhet kring kyrkan och av tidens krav på placering av kyrkogårdar utanför stadskärnan. Utvidgningar av kyrkogården har sedan utförts på 1880-talet, på 1920-talet och senaste på 1970-90-talen. Kyrkogården med sina båda kapell, trädkrans och arbetade entrépartier bildar tillsammans en värdefull kulturmiljö som besöks av många människor. På sommaren stannar ett stort antal turister till för att besöka Astrid Lindgrens gravplats. Kyrkogården har även en dragningskraft för många som är intresserade av historia i allmänhet och Vimmerbys historia i synnerhet. Den välskötta och bitvis ålderdomliga kyrkogården kan berätta mycket om Vimmerby stads utveckling. Kyrkogårdsförvaltningens påbörjade K-märkning av gravplatser är också ett lovvärt initiativ som bidrar till detta. På Vimmerby kyrkogård har sockenborna begravts sedan 1800-talet. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och yrkestitlar. Yrkestitlarna berättar om verksamheter och utkomstmöjligheter som funnits i trakten. På Vimmerby kyrkogård finns exempelvis många titlar som hör samman med småstadens alla funktioner såsom stationsinspektör, läroverksadjunkt, järnhandlare, stadsfiskal, rådman, köpman, kontraktsprost och stadssjuksköterska. Men här finns också titlar som har en ålderdomlig och agrar klang såsom godsägare, rusthållare, hemmansägare och jägmästare. Här kommer socknens dubbla karaktär fram med både staden och landsbygden. De äldsta delarna av kyrkogården med kvarter 1-12 har mycket av stadskaraktär med sin tidstypiska anläggningsstil. Här har de klassicistiska principerna varit vägledande med rektangulära kvarter, raka, trädkantade gångar och grusade begravningsytor. Än idag finns mycket av den ursprungiga karaktären bevarad med påkostade och ofta höga gravvårdar längs gångsystemet och mindre vårdar i kvarterens inre. Några kvarter, speciellt nr 5-8, har många monumentala gravplatser som väl illustrerar 1800-talets anläggningsstil när det gäller familjegravar för samhällets övre skikt. Här finns ett stort antal kulturhistoriskt intressanta gravvårdar. Med åren har tyvärr en del träd och formklippta tujor tagits ned längs huvudgången och sidogångarna vilket framhäver de asfalterade ytorna och gör det svårt att orientera sig. Denna del av kyrkogården skulle få ytterligare högre upplevelsevärde om träd åter planterades så som ursprungligen var syftet. Även området för kvarteren 14-16 som anlades från 1960-talet och framåt är starkt beroende av sin varierade vegetation som både ramar in och skapar orienteringspunkter. Området är tidstypiskt i sin anläggningsstil med de likriktade vårdarna och enkla raderna i gräsmatta. Som kontrast finns urngravområdet med sin fria utformning tillkommet under 1900-talets sista decennier. På den äldsta delen av kyrkogården finns några få vårdar från 1800-talets mitt eller tidigare, som alla bör föras in på församlingens inventarieförteckningen. Även vårdarna av gjutjärn liksom staket av smide eller gjutjärn bör föras in på inventarieförteckningen. Kyrkogårdens speciella karaktär är beroende av att grusbelagda områden även fortsättningsvis är belagda med grus. Även omgärdningar kring gravplatser bör bevaras. I några av kyrkogårdens områden finns sk linjegravar bevarade som visar på en gravform som tidigare var mycket vanlig på våra kyrkogårdar. I skillnaderna mellan de köpta och allmänna gravarna finns ett socialhistoriskt värde då det visar på sociala skillnader i samhället. På kyrkogården finns många äldre träd, både som trädkrans kring kyrkogården och som alléer och trädrader längs med gångar. Träden har en miljöskapande verkan och är viktiga för upplevelsen av kyrkogården. En trädvårdsplan är här av stor betydelse. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: ·Delar av kyrkogården har tidstypiska karaktärsdrag som förknippas med en stadskyrkogård anlagd på 1800-talet. ·Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. ·På den äldsta delen av kyrkogården finns ett stort antal gamla och ovanliga gravvårdar som har höga kulturhistoriska värden och som tillsammans skapar den ålderdomliga karaktären. |
