Stäng fönster Vimmerby kn, VI 92:1 M.FL. SÖDRA VI KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Södra Vi kyrka ligger i norra delen av samhället. Öster om kyrkan går den väg som tidigare var landsvägen mellan Vimmerby och Linköping. Idag fungerar vägen som genomfartsled genom Södra Vi samhälle. Norra om kyrkan ligger församlingshemmet. De äldsta delarna av byggnaden uppfördes som skolhus 1888. Byggnaden ritades av arkitekten Hugo Hammarskjöld. År 1949 flyttade skolan till nya lokaler och några år därefter inreddes skolhuset till församlingshem. Byggnaden har under senare år renoverats och byggts till. Väster om församlingshemmet ligger en rödmålad träbyggnad som tidigare var sockenstuga. Den används idag som hembygdsmuseum. Ytterligare längre västerut finns idag en stor parkering. Här låg tidigare kyrkstallar. De fanns kvar ännu 1950. I anslutning till parkeringen ligger vaktmästeri, kontor m.m. för kyrkogårdens personal. Prästgården är belägen några kilometer öster om Södra Vi samhälle i byn Sund. Den är sedan några år tillbaka såld till privatpersoner. Södra Vi kyrkogård har vuxit fram under århundradena. En kyrkogård bör ha funnits redan under medeltiden då den första kyrkan uppfördes. Den första kända utvidgningen gjordes i samband med att den nya kyrkan byggdes i mitten av 1700-talet. P.g.a. vägar och bebyggelse var kyrkogården förhindrad att växa i norr och öster. Kyrkogården är därför idag utlagd söder och väster om kyrkan. Rakt söder om kyrkan finns idag ett parkområde där kyrkogårdens minneslund är anlagd. Kyrkogården har en tidstypisk utformning med raka gångar och välavgränsade gravkvarter. Central är den gång som går från C. F. Pechlins portal, till minne av Gustav III:s besök i socknen 1774, i öster till gravkapellet från 1879 i väster. Denna betonas med en allé av oxlar. Än idag är stora delar av kyrkogården belagd med grus. I de västra gravkvarteren finns ett linjegravsområde från 1930- till 50-talet. Den senaste utvidgningen gjordes 1986 i sydväst. På Södra Vi kyrkogård har sockenborna begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och yrkestitlar. De vittnar om kunskaper, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Södra Vi kyrkogård har sina rötter i medeltiden. Från 1755, då den nya kyrkan byggdes, fram till idag har kyrkogården utvidgats vid ett flertal tillfällen. Större utvidgningar har gjorts vid fem tillfällen. Den första gjordes i samband med bygget av den nya kyrkan. Detta område motsvarar kvarteren A, B och B1. Av dessa kvarter har B och B1 kvar en äldre struktur. År 1876 tillkom kvarteren C och D. Rester av äldre strukturer i kvarter D1 tyder på att dessa ursprungligen varit anlagda med köpta gravplatser i kvarteren ytterkanter och linjegravsområden i dess mitt. Området som tillkom 1929 fick samma struktur som området från 1876 men här är anläggningsformen till största del bevarad. Utvidgningen från 1971 är enkel och enhetlig i tidens anda med gravvårdarna i raka rader. Den sista utvidgningen från 1986 representerar en ny syn på kyrkogården med friare former både vad gäller anläggningsform och gravvårdarnas utseende. Tillsammans ger kyrkogårdens olika tidsskikt en god överblick över hur synen på våra kyrkogårdar förändrats över tiden. Viktiga för upplevelsen av kyrkogården är också träd och buskar, staketen som omgärdar delar av kyrkogården, grusgångarna och portalen vid den östra ingången. Kyrkogården har brukats under lång tid vilket gör att här finns flera olika typer av gravvårdar som varit vanliga på våra kyrkogårdar från slutet av 1800-talet och fram till idag. I några kvarter utmärker sig de höga påkostade gravvårdarna. I flera kvarter finns också sammanhängande områden med grusbelagda och omgärdade gravplatser. Dessa former av gravplatsarrangemang var tidigare vanliga på våra kyrkogårdar men på Södra Vi kyrkogård är ovanligt stora sammanhängande grusytor bevarade. Man bör därför bevara dessa områden. Smidesstaket, gjutjärnsstaket och gravvårdar från mitten av 1800-talet eller äldre ska införas på församlingens inventarieförteckning och vårdas av församlingen. I anslutning till kyrkan finns flera byggnader som berättar om platsens betydelse som centrum för administration och service i socknen. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är kyrkan och de båda gravkapellen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: ·Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens tydliga pedagogiska struktur som genom sina olika tidsskikt inte bara speglar olika skeden i Södra Vi kyrkogårds utveckling utan också kyrkogårdarnas utvecklingshistoria i allmänhet. ·Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Södra Vis historia. ·Kyrkan, kyrkogården och den omgivande bebyggelsen utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsens betydelse som kyrkligt och administrativt centrum i bygden. |
