Stäng fönster Hultsfred kn, VENA KYRKA 1:2 VENA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Vena kyrka ligger mitt i Vena samhälle där vägarna mot Hultsfred, Tuna och Kristdala möts. Platsen har en lång tradition som religiöst och administrativt centrum i bygden. Idag är samhället i allra högsta grad levande med bl.a. affär, skola, värdshus och vandrarhem. Söder om kyrkogården ligger sockenstugan som är från slutet av 1700-talet. Efter en ombyggnad 1957 används huset som församlingshem. Vena kyrkogård är framförallt utlagd söder och väster om kyrkan. Ett mindre antal gravplatser finns norr om kyrkan. Ett gravkapell byggdes 1918 i kyrkogårdens sydvästra hörn. Arkitekt var G. Holmdahl. En minneslund anlades 2001. Vena kyrkogård har använts under lång tid. Delar av kvarteren I och II har troligen brukats som kyrkogård redan under medeltiden. Idag är endast en möjlig utvidgning i slutet av 1800-talet samt en stor utvidgning 1918 kända. Både den äldre och yngre delen av kyrkogården har genomgått stora förändringar. På den äldre delen av kyrkogården är det tätt med vårdar som ett resultat av att man valt att spara äldre gravvårdar inom familjegravplatserna. Här har man sått in de tidigare grusbelagda ytorna men gravvårdarna står fortfarande i raka rader vända mot öster. När den nya delen anlades fick den en för tiden typisk utformning med en tydlig uppdelning mellan köpta och allmänna gravplatser. Denna uppdelning kan man fortfarande se spåren av. Raderna med gravvårdar har dock i senare tid placerats i ryggställda rader med häckar emellan. De spår av äldre strukturer som finns kvar berättar om kyrkogårdens stilhistoriska utveckling under 1900-talet och företeelser som tidigare var vanliga på våra kyrkogårdar. På kyrkogården finns fler olika typer av gravvårdar som varit vanliga under 1900-talet. Över hela kyrkogården finns en relativt stor blandning av gravvårdar från olika tider. Utmärkande är de höga stående gravvårdarna som framförallt finns söder om kyrkan i kvarteren I och II. Linjegravsområden var tidigare vanliga på våra kyrkogårdar. I relation till de köpta gravplatsernas mera påkostade gravvårdar visar de på en bygds sociala sammansättning. Det är därför önskvärt att sammanhängande delar av linjegravsområden bevaras. Gravvårdar från mitten av 1800-talet samt gravstaketet av gjutjärn ska införas på församlingens inventarieförteckning. Vena kyrka och kyrkogård har varit ett religiöst och administrativt centrum i socknen sedan medeltiden. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enskilda gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. Gravvårdar på Vena kyrkogård rymmer titlar som t.ex. hemmansägare, trävaruhandlare, kyrkoherde, fanjunkare, stationsmästare, folkskollärare och byggmästare vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Här finns en blandning av yrkestitlar som är typisk för ett mindre samhälle. Närheten till militärens övningsplats i Hultsfred märks genom titlar som gevärssmed. Ortnamn finns angivet på ett stort antal vårdar. Till kyrkomiljön i Vena hör förutom kyrkan och kyrkogården även sockenstugan och landsvägarna som möts vid kyrkan. Tillsammans skapar de en värdefull kulturmiljö som vittnar om att platsen har en lång historia som centrum i bygden. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. * Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som visar platsens utveckling och blir en spegling av samhällsandan och synen på döden under 1900-talet. * Kyrkan, kyrkogården och den omgivande bebyggelsen utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsens betydelse som kyrkligt och administrativt centrum i bygden. |
