Stäng fönster Tidaholm kn, KAVLÅS 1:3 KAVLÅS HERRGÅRD (KAFLÅS HERRGÅRD)
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Byggnadsminnet Kavlås herrgård omfattar en slottsanläggning med huvudbyggnad/corps-de-logie med omgivande parkområde samt allén ner mot landsvägen. Endast huvudbyggnaden omfattas av skyddsbestämmelser men både inom och utanför skyddsområdet finns ett flertal mycket intressanta byggnader av högt kulturhistoriskt värde. Kavlås herrgård och omgivande park är idag privat bostad och egendom och inte öppen för allmänheten. Nedanstående beskrivning av anläggningen är en text av Nils Fredrik Beerståhls, -hämtad från "Kavlås, byggnadsminnen i Skaraborg nr 6", tillägg från inventeringen 2007 inom parentes. "Corps-de-logiet ligger numera som en solitär omgivet av en vidsträckt park sedan träflyglarna från den Hårdska anläggningen försvann ca 1870. Hela området är omgärdat med staket, åt stallgården (N) bestående av fyrkantiga stenstolpar avfärgade i vitt, rött och svart och med svartmålat trägaller emellan" (för närvarande saknas trästaketen mellan stolparna). "Gårdsplanen mot N och trädgårdsgångarna har intill senare år varit belagda med skifferslagg från det nedlagda alunbruket, som gett samma dekorativa effekt mot grönskan som det krossade teglet gjorde under 1700-talet. Den äldsta delen av parken finns Ö och NO om huvudbyggnaden ned mot ån Ösan. Här finns ännu kvar några flerhundraåriga askar planterade i rader från norr till söder. De har eventuellt ingått i den parkanläggning som anslöt till den äldsta kända mangården. Mellan denna del av parken och gårdsplanen är den sluttande marken terrasserad, antagligen redan under 1700-talet. Söder om corps-de-logiet inramas en långsträckt gräsmatta (parterr) av rader av drygt hundraåriga lindar. Vid parkens södra gräns ligger trädgårdsmästarbostaden uppförd i slutet av 1800-talet. I parkens västra del med ekar och bokar finns en ditflyttad ryggåsstuga "Gretes stuga'', som gjort tjänst på somrarna som lekstuga för familjens barn." "En karusell och en stor gunga finns kvar från sent 1800-tal." "Vid huvudbyggnadens västra gavel har anlagts en skyddad uteplats med en låg mur mot norr, lagd av de gamla huggna kalkstensfoderborden från Löfwenskiölds ladugårdsbyggnad från 1863." "Två tillfartsvägar i öst-västlig riktning passerar herrgården på kort avstånd med broar över Ösan. Den större är landsvägen Fröjered-Kavlås bruk, den mindre går från skogvaktarbostället Skrämbo genom den gamla gårdsanläggningen vid ån och stryker sedan längs staketet mellan mangård (cour d honneur) och stallgård (bas cour) tills den ett stycke från gården förenar sig med den förra. Båda är kantade av alléer. Allén vid den stora vägen mellan värdshuset och den senare s k stationsvägen tycks-" "-ha varit ganska nyplanterad ca 1800"(enligt en lavering av Silfverstråhle). "Den fortsattes sedan under 1800-talet från värdshuset upp emot Hömbs by med omväxlande askar, almar och lönnar. Åt andra hållet, mot Bruket, nyplanterades ett par sträckor ca 1930 med lindar av skogvaktaren Johan Herman Gustafsson och stationsvägen fick en björkallé troligen i samband med järnvägens och stationshusets invigning 1876. Längs den mindre uppfartsvägen mot corps-de-logiet från väster lät överste Carl von Essen plantera en allé med silverpoppel så sent som ca 1950 och trekanten mellan vägarna väster om ladugårdsanläggningen fyllde han med ekar och granar. Meningen var att den senväxande eken skulle dras upp snabbare mot ljuset, när granplanteringen tätnade. Delvis lyckades det, delvis kvävdes väl de unga ekarna av den snabbväxande granen. Värdshuset vid landsvägen på åns västra sida fanns redan 1800 och på 1830-talet omtalas en gästgivare Setterberg där." (På senare tid var det ladugårdsförmannens bostad.) "Vid nuvarande stallgården fanns omkring 1800 tydligen bara en ansenlig ladugårdslänga (av trä?) med halmtak. På utgården Lilla Habboltorp har in i vår tid stått en stort tilltagen skiftesverklänga daterad 1756- kanske en del av den gamla ladugården på Kavlås, flyttad dit i samband med granitladugårdens tillkomst 1863? Under 1800-talets lopp inramades stallgården av byggnader för olika ändamål: Ridhuset vid östra sidan längst i norr (ca 1830?), nya mejeriet i putsat tegel ca l850, stall och ladugård i granit med en sammanbindande ladlänga i trä på västra sidan 1863 (Löwenskiölds) och en arbetarbostad av korta virkesstumpar från sågen (det s k Pluttebo) på östra sidan mellan ridhus och mejeri. Mellan stallets södra fasad och parken anlades en rastgård för hästar, som fortfarande finns kvar. Här har i senare tid planterats oxlar. Gamla mangården vid ån stängdes mot norr av ett avträde i tre sektioner enl foto från 1870-talet. Här uppfördes senare gårdens stora svinstall. I flykt med gamla corps-de-logiet åt väster tillkom en tvåvånig träbyggnad med gårdskontor och bostad åt förvaltare och andra tjänstemän -troligen i samband med att den gamla kontorsflygeln försvann i början av 1870-talet. Norr om stora landsvägen låg förutom värdshuset gårdssmedjan, sågverksanläggningen (ersatt med en modern lösdriftsladugåtd 1973) och en arbetarbostad med flera lägenheter, Tomtebo. |
