Stäng fönster Göteborg kn, KORTEDALA 90:8 M.FL. KORTEDALA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| OMRÅDE Bostadsområdet med tio tre- till fyravånings lamellhus i norra Kortedalas mitt var ett av de tidigast byggda områdena, 1953-54. Husen omgärdas av Adventsvägen i väster och Julaftonsgatan i öster. I söder ansluter Citytorget, Allhelgonakyrkan och Lövåsskolan. I väster möter en rad med punkthus liksom på berget i öster, vilket ytterligare definierar området. Mellan de vinkelbyggda husen i öst och de raka i väst formas en flack park med bollplan, gräsmattor, buskage, lövträd och asfalterade smala gångar. Stenskulpturen "Tulpan och hand" av Eva Lange (1994) möter i södra öppningen och en gjuten hundskulptur ligger längre in i parken. Norrut höjs marknivån och parkkänslan förtas där av en brokig samling hus med daghem, garage, ett litet trähus och stor lekplats. Belysningen är av varierande ålder. 1990-talets renoveringar av hela området har medfört exempelvis nyanlagda parkeringsplatser och gårdsrum med stensättningar. Gårdarnas uttryck varierar med topografin, från strikt anlagda med lekplatser och gångar, till total bergig naturmark, vilket är typiskt för Kortedala. Bebyggelsen är numera unik för Kortedala med sina geometriska fasadmönster. Längs Julaftonsgatan finns två dubbelsidiga garagelängor i souterrain med vit spritputsad fasad, lyftport med brunlaserad liggande träpanel, pulpettak med röd plåt och geometriska mönster på gaveln i blått, rosa och svart. På baksidan sitter betongglasfönster och rosa fasaddekor. I nordväst har garage byggts in under mark vid renoveringarna och där finns även en vit garagelänga med gavelmålningar, sadeltak med tegel och liggande panel på lyftportarna. Vid Brittsommargatans mynnig till Julaftonsgatan är en hundmatsfabrik belägen (etablerad 1956). Den har en central fabriksdel med sluten fasad, samt kontor i norr och söder, alla med sadeltak. Byggnaden har 5 milimeters Steni fasadskivor beströdda med grå småsten på träreglar. I parken ligger ett daghem med 1970-talskaraktär, förutom en lägre huskropp i norr som andas 1950-tal. En liten röd byggnad med lockpanel och blå fönsterluckor och pappklätt sadeltak finns i dess närhet. I nordväst ligger en transformatorstation med tegelimiterande plåttak på sadeltaket och Steni fasadskivor med orange småsten. BYGGNADER De 10 lamellhusen är spritputsade smalhus med olika typer av geometriska (konkreta) fasadmålningar i stora fält. I söder och väst har de fyra våningar, i öst och norr tre. De har källare med fönster i marklinjen, många med ingång från gavlarna. Sadeltaken är klädda med rött tegel. Många entréer är indragna med portaler av natursten eller tegel och vetter i regel åt gatan. Balkongerna i östra området vänds åt vägen och i de västra åt gårdarna. Husen i söder har grunt vertikalt burspråk och museihuset även flackt trekantiga dito åt parken. Fönstren av vit metall har symmetrisk placering i rader och är en- till tvåluftsfönster, vanligen med ett smalt vädringsfönster. I norr har ett hus portik och ett i nordöst har uteplatser med vita trästaket. Våningar: 3-4, källare Stomme/konstruktion: Fasad: spritputs Fasadfärg: gul, grå med konkretistiska fasadmålningar Takform: sadeltak Takmaterial: rött lertegel Utvändiga detaljer: balkonger, burspråk, indragna entréer Områdets renovering startade 1991 och samtliga hus har bland annat tilläggsisolerats, fått metallfönster, ändrats interiört och fått större balkonger. Huset i sydväst är emellertid bevarat, så fasaden är enligt fastighetsskötares utsago endast rengjord, medan övriga fått sina fasadmålningar åter på den nya putsen. Sedan 1995 är där inrymt ett möblerat lägenhetsmuseum i två rum och kök på bottenvåningen, som visar hur bostadens utformning såg ut vid uppförandet. KOMMENTAR Husen är kraftigt renoverade och de stora nya balkongerna har spolierat stor del av de upplevelsevärden som de unika fasadmålningarna kunde ge och tynger den annars enkelt eleganta arkitekturen. Andra förändringar är spröjsfönster på östfasaden av ett hus. Området återspeglar dock de ursprungliga intentionerna och en konstnärlig ambition. För Kortedala som helhet har områdets färgsättning både ett miljöskapande värde och symbolvärde eftersom utformningen styrdes av tidens ambitiösa folkhemsideal. |
