Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mölndal kn, DOMARTORNET 1 M.FL. VÄSTER

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
OMRÅDE
Som en meanderliknande slinga ligger de tegelgula lamellhusen i detta bostadsområde längst söderut i den solfjädersformade stadsdelen Åby. Vinklade byggnader bildar fond mot angöringsgatorna som leder in från matargatan - Södra Nedanvågsgatan - och parkeringsområdet som löper parallellt mellan bostadshusen och motortrafikleden - Söderleden - i söder. Mot norr öppnar sig kvarteren mot Amaryllisgången, som går längs det angränsande parkområdet där flera skolor och daghem är placerade. Även annan kommersiell och kommunal service - som butiker, vårdcentral, kyrka mm - finns i närområdet. Under 1980 och 1990-talet har även yngre servicebebyggelse som butiker, servicehus och vårdcentral tillkommit. (Den senare ingår ej i områdesbeskrivningen)

Bostadsgårdarna är individuellt utformade vad gäller växtlighet, lekplatser och annan inredning. Exempelvis har man i kvarteret Travkusken skapat låga kullar för att variera den annars helt plana topografin och inom kvarteren Förbygeln och Fyrsprånget, som förvaltas av HSB, pågår en gårdsförändring vilken innebär att gårdarna sluts till med murar mot Amaryllisgången.

Området ligger inom en platt dalgång med lermark kallad Fässbergsdalen, en gång en havsvik. Här fanns tidigare den största sammanhängande jordbruksmarken i Göteborgstrakten. Marken tillhörde Stora Åby gård fram till 1930-talet då den övergick i kommunens ägo. De dåliga markförhållandena gjorde det nödvändigt att påla under lamellhusen. Särskilt besvärligt för pålningsarbetet var hus med källare, varför samma byggherrar vid senare bebyggelse inom stadsdelen Bifrost - ett närliggande område - frångick hus med källare.

BYGGNADER
De totalt 28 stycken tre till fyravånings lamellhusen är uppförda av tre olika byggherrar, ritade av två olika arkitektkontor. Skillnader i detaljutformningen finns men den övergripande planeringen av bebyggelsen är gemensam.

Våningar: 4 delvis med källare för skyddsrum
Stomme/konstruktion: bärande innerväggar och bjälklag av betong
Fasad: fasadtegel
Fasadfärg: gul
Takform: valmade sadeltak
Takmaterial: mörkgrå betongpannor
Utvändiga detaljer: se nedan

De upp till 200 meter långa bostadshusen är uppdelade i mindre byggnadsvolymer genom förskjutningar och olika våningshöjd. Gemensamt är även att entréerna är genomgående och att de indragna balkongerna med smalkorrugerade vita, gröna och blå plåtfronter, vänder sig både mot gatan och gården. De ursprungliga entréerna är glasade ekdörrar med ett eller två sidoljus. Ofta har dessa dock ersatts med aluminiumpartier. Fönstren är huvudsakligen vita enluftsfönster i aluminium - ibland med en stående vädringsventil. De mest välbevarade och detaljmässigt artikulerade husen finns inom kvarteren längst åt öster vilka ritats av arkitekterna Ragnar Dahlberg och Einar Andreasson för Alexanderssons Byggnads AB. Här finns stora uppglasade entrépartier i ek, brunmålade träfönster och asymmetriska burspråk i koppar. Även gårdarna är mer artikulerade med konstgjorda nivåskillnader och konstnärlig utsmyckning.

De förändringar som skett av bebyggelsen längs Södra Nedanvågsgatan skiljer sig åt mellan de olika fastighetsägarna. HSB har genomfört flest förändringar. Man har bytt ut entrépartier och fönster i trä mot aluminium, balkongerna är inglasade och har fått nya balkongfronter och delar av sockelvåningarna har dekorerats med barnteckningsliknande målningar. En generell förändring i området är dock att flertalet så kallade radgarage byggts vid den stora parkeringsplatsen ut mot Söderleden.

KOMMENTAR
Stadsplanen för området med bebyggelsen placerad i en meanderliknande slinga tyder på en medveten rumslig gestaltning av den yttre miljön, där de vinklade husen bildar fond mot gatorna. Den yttre rumsligheten påverkas även av den visuella uppdelning som skett av de upp till 200 meter långa lamellhusen, genom förskjutningar, vinklingar och varierande våningshöjder. Tydligt är även hur man utformat området enligt tidens ideal för trafikseparering med så kallad utifrånmatning och centrala bilfria grönområden med lokal service.