Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, BISKOPSGÅRDEN 16:1 BISKOPSGÅRDEN NORRA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
OMRÅDE
Skolområdet utgör tillsammans med Svartedalens sjukhem Svartedalens nordligaste bebyggelse med en U-form, som gränsar till den kuperade skogsterrängen norrut. Skolan upptar västra halvan och inramas av branter. I söder ligger villor från 1930-70-talen och i väst på höjderna syns Norra Biskopsgårdens skivhus. De fyra skolbyggnaderna är mycket olika sinsemellan och är placerade på jämt och långt avstånd; en rak, röd tegelklädd byggnadsvolym med gymnastik- och matsal i sydöst, en vinklad låg röd trälänga i mitten med lågstadium och fritidshem, en ny trefärgad paviljong och högstadiets gula stora kvadratiska tegelbyggnad längst i norr. Ytorna är stora mellan husen, med asfalterad parkering, grusad bollplan i söder, gräsytor med små träddungar och buskar i mitten, en vid, kal asfalterad plan framför högstadiet, samt en gräsbacke med några få träd upp mot sjukhemmet i väst. Markplaneringen gjordes om senast 1985 i samband med demonteringar av mellanstadieskolan. I anslutning till träbyggnaden finns en lekplats med träredskap och gungor i sand. En lång ursprunglig cementmur, gjuten som ett plank, löper från matsalen norrut med en asfalterad gångväg på var sida om muren.

Bollplanen hade enligt ritningarna asfalt och volleybollplaner i öst, samt höjd- och längdhoppsbanor i söder, ej synligt idag.

BYGGNADER
Betongbyggnaden i söder har rött fasadtegel och pulpettak, med fall åt olika håll på den låga byggnadskroppen i väst och den höga i öst. Södra delen innehåller två gymnastiksalar och i norr är det matsal med källare. En kort korrugerad grön plåt löper från takfoten utanpå fasaden runtom. Entréer och omklädningsrum vetter åt väst, med regnskydd på stolpar framför matsalen. Mellan husets två funktioner finns ett indraget fasadparti med höga, smala fönster och en dörr, vilket skapar genomlysning av matsalen. Östra fasadens fönstersättning visar tydligt de olika funktionernas belägenhet; ett fönsterband av metall i överkant i idrottssalarna och fyra tätt sittande stora glasade partier i marknivå med dörrar, skilda av smala fasadpelare. Gräsbacken sluttar nästan inpå fasaden, så dörrarna används uppenbarligen inte.

Röd trälockpanel täcker regelstommen på lågstadiet/fritidshemmet, med två längor i vinkel från den sammanbindande tredje. Den västra är ungefär hälften så lång som de andra. Likt föregående byggnad sitter korrugerad, grå plåt under pulpettakens takfot utanpå fasaden. Fönsterpartierna av vitmålat trä är original och originella med liggande lufter av olika bredd upptill och stående nedtill i olika breda grupperingar. Åt gården vetter flera entréer med separata trätrappor och skärmtak. Ingångar finns också utifrån, i de något smalare partierna där de vinkelställda husvolymerna angör den tvärställda.

Den nya paviljongen har träimiterande träfiberpanel i horisontala band i rött, vitt och grått.

Tegelbyggnaden är helt av prefabricerade betongelement och har två våningar och omålade metallfönster i jämna rader runtom. Sadeltaket är klätt med svarta betongpannor. De tre entréernas skärmtak har olika färg. På baksidan finns två utvändiga vridna trappor. Något förskjuten åt norr finns en atriumgård. Med sin storlek och takutformning kontrasterar byggnaden kraftigt mot de övriga.

Först byggdes lågstadie- (med särskola) och mellanstadiebyggnaderna 1966. Då var det fyra längor åt söder, vinklade mot en gemensam byggnadsvolym i "ryggen". Norr om denna låg fyra små provisoriska paviljonger. Byggnaden med gymnastik- och matsalar uppfördes samtidigt. Högstadiet av prefabricerade betongelement med frilagd ballast i fasaden projekterades av samma arkitekt 1968. Paviljongerna flyttades allt eftersom under 1970-talet till bland annat Glöstorp och Gunnebo. De två östliga längorna (mellanstadiet) och halva den västligaste flyttades 1985 till Klarebergsskolan i Kärra, men skyddsrummen under jord är kvar under gräsmattorna. Förmodligen har elevantalet pendlat för paviljonger har kommit och gått; manskapsbod ditflyttad -93, paviljong bortflyttad -95, nybyggnad av provisorisk paviljong -97, som ska bort -04. Högstadiet genomgick en total förändring 1995, då gult fasadtegel lades på tilläggsisoleringen och motfallstaket höjdes till ett sadeltak med grå betongtakpannor istället för den singelbeströdda pappen.

KOMMENTAR
Området är svårt att överblicka med sina stora, ödsliga och svagt definierade ytor. Byggnadernas sammanhang är svårt att tolka. Högstadiet avviker arkitektoniskt från de övriga två, som har kvar sin prägel av tillkomsttiden i all enkelhet.