Stäng fönster Göteborg kn, BRÄMAREGÅRDEN 14:1 M.FL. CENTRALA HISINGEN
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| OMRÅDE Göteborgs Porslinsfabriks gamla övergivna fabriker ligger i fonden av Brämaregatan när man närmar sig Kvilletorget från väst. Larmet från Vågmästareplatsen på Hjalmar Brantingsgatan i närheten avtar på dessa smalare gator som kantas av äldre landshövdingehus. Men byggnaderna kring det stora torget är inte gamla hus som byggts om, utan uppfördes under 1970-talets andra halva med tankar om anpassning till det befintliga byggnadsbeståndet och platsens karaktär. De har affärer och kontor i de tegelklädda bottenvåningarna och 3-4 bostadsvåningar däröver. Endast vid torgets sydvästra hörna är de gamla husen bevarade. Åt Vågmästaregatan i norr finns också affärer i en envånings utbyggnad med tegelfasad. Där råder ett hetsigare tempo av människor och trafik än inne vid det lugna torget där fåglarnas kvitter hörs tydligt. Torget är kvadratiskt med södra halvan stensatt och ett par trappsteg av sten, som leder ned till den rödtonade, grusbelagda norra halvan. Stora väl tuktade lövträd omger hela platsen och trots rivningarna på 70-talet har torget fått behålla sin genuina prägel med låga häckar i murar av gatsten, blomrabatter omgärdade av smidesstaket och Carl Milles fontänstaty av brons, "Susanna" från 1916, i norra fonden. En lekplats och flätade staket av sälg i mjuka former vid en liggande stam att klättra på är nyare inslag. I sydöst står en fiskvagn uppställd, troligen permanent. Denna typ av helt omgärdat småstadstorg är ovanliga att finna i Göteborg. Verksamheter i husen är nu exempelvis livsmedelsbutiker, förtäring av olika slag, frisör, optiker, trafikskola, pantbank, sybehör och video. Kvillebäcken flyter alldeles öster om bebyggelsen och har spelat en central roll för områdets utformning. Den utgjorde riksgräns mot Norge till 1658 och sockengräns mellan Backa och Lundby. Utloppet var knutpunkt för Hisingens kommunikationer med färjeled från 1600-talet. Fabriker anlades här och runt Kvilletorget byggdes bostäder från 1800-talets andra hälft. Albert Lilienberg var den som gjorde stadsplanen för området och hela Brämaregården under 1920-talet. Diskussioner om bevarande föregick rivningarna runt torget på 1970-talet, men flera av Kvillebäckens äldsta bostadshus utplånades trots allt. I byggloven anges att det förutom bostads-och affärshus revs uthusbyggnader av trä, lager, kontors- och garagebyggnader, stall, torrklosettbyggnad och tvättstuga av sten. BYGGNADER De flesta husen i omgivande kvarter är från 1920-40-talet, med släta fasader och rak takfotslinje, utan någon artikulering av fasaden. De nya byggnaderna är en hybrid av landshövdingehus, sen 1800-talsarkitektur och sent 1970-tal med oproportionerliga torn, burspråk, balkonger av olika slag, frontespiser till taknock med branta sadeltak med mängder av takkupor till vindsbostadsvåningen, som åt gården har takfoten över fönstren. Sadeltaken är alltså asymmetriska med röda betongtakpannor. De är i regel en eller två våningar högre än de gamla, maskerat av lägre våningshöjder och neddragna tak. Stommen är av betong med fasadtegel på reglar (tillbyggnaden i norr har stålreglar) och husen har källare, vissa med parkeringsdäck. Fasaderna har plåtpanel i olika pastellfärger som gult, rosa, grönt och blått (i ritningarna anges att man i kvarter 15 tänkt sig två gröna nyanser likt det bevarade huset, men så blev det tydligen inte). Sockelvåningarna har gult eller rött fasadtegel med indragna entréer, somliga i korgbågade omfattningar, med dörrar och skyltfönster av brunt aluminium. Bostäderna har vita enluftsfönster med vädringsgaller av metall, som sitter indragna som om huset vore tilläggsisolerat. Takfoten är kraftig, utskjutande och klädd med vit plåt. I kvarter 15 byggdes en barnstuga på gården. Våningar: 3-4 Stomme/konstruktion: betong Fasad: plåtpanel, tegel på socklarna Fasadfärg: olika pastellfärger såsom gult, rosa, grönt, blått, gult eller rött tegel Takform: asymmetriska sadeltak Takmaterial: röda betongpannor Utvändiga detaljer: balkonger, torn, burspråk, frontespis, indragna entréer KOMMENTAR Området är ett intressant exempel på tidig anpassning av bebyggelse till befintlig miljö och torget har behållit sina kvalitéer som en välskott, genuin lugn oas i infrastrukturens skugga. Kvilletorget finns upptaget i bevaringsprogram 1975. |
