Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, KVILLEBÄCKEN 43:1 M.FL. CENTRALA HISINGEN

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
OMRÅDE
Anläggningen består av ett sjukhem i öst med ovanlig form byggt 1963 och tre bostadslameller på rad från 1960 med ohägnade gräsytor emellan. Lamellhusen var ursprungligen sjuksköterskebostäder. Sjukhemmet ligger centralt i västra Kvillebäcken längs Björlandavägen i norr. Husen har fyra våningar och rött fasadtegel. Ett avvikande stort rött trähus byggt 1990 för hemsjukvård och larmcentral finns väster om sjukhemmet. En parkering finns i västra änden vid Wieselgrensgatan. På andra sidan av den smala Drakblommegatan i söder sträcker sig två radhuslängor och där ligger också Bjurslätts kyrka.

Asfalterade gångar klyver gräsytorna och kantas av buskar i rabatter, samt ett fåtal lövträd. Längs norra sidan mot gångbanan är dock en rad med höga lövträd, popplar, planterade. Den ursprungliga markplaneringen visar stora ambitioner kring ålderdomshemmet med mängder av träd, symmetriska figurer med häckomgärdade platser längs grusstråk samt ytor belagda med stor gatsten i svängda former och piskplatser i norr. Framför bostädernas entréer skulle varsin liten plats med olika geometrisk form göras. Av detta syns idag inga tydliga spår.

BYGGNADER
De äldre lamellerna har ett klossigt uttryck, med mörka, djupt indragna entréer utan omfattning, dito balkonger och jämnt fördelade fönsterpartier med fem olika stora delar, varav en har träpanel. Tyngden lättas upp något av att översta våningarna är indragna och har vita fönsterband och cementfiberskivor. Sjukhemmet avviker med sina konkava långsidor och konvexa gavlar, en påbyggnad på taket, samt enorma balkonger på sydsidan. Även fönstersättningen skiljer sig från lamellhusen, då ett fönster och fransk balkong bildar jämna rader. Det röda trähuset med lockpanel har ett förskjutet sadeltak med vita ståndfalsade plåtar och ett fönsterband i det lodräta partiet mellan takfallen, som är klädda med bruna betongpannor. Vita metallfönster sitter i band.

Bostadslammeller från 1960
Våningar: 4, delvis källare
Stomme/konstruktion: lättbetong
Fasad: fasadtegel, cementfiberskivor
Fasadfärg: röd, vit översta våningen
Takform: flackt sadeltak
Takmaterial: papp
Utvändiga detaljer: indragna balkonger, entréer och övervåningar, utskjutande takfot

Sjukhem från 1963
Våningar: 4, källare
Stomme/konstruktion: betong
Fasad: fasadtegel, falsad plåt översta våningen
Fasadfärg: röd, vit översta våningen
Takform: säteritaksvariant
Takmaterial: troligen plåt
Utvändiga detaljer: indragen övervåning, trapphusfasad med smalt korrugerad kopparplåt och glas, skärmtak över entréer, stora nya balkonger åt söder, franska balkonger på långsidorna

Kopparplåtens korrugering på sjukhemmets fasader är ovanlig, men liknande återfinns på affärshusen vid Wieselgrensplatsen i Brämargården, inte långt därifrån. På västra sidan har trapphusfasaden mycket glas och lite koppar, medan det är tvärtom på östra sidan. Där har byggnaden också en förskjutning i fasadliv. Takfoten är på samtliga hus utskjutande med brädfordring under. Bostadsbalkongerna har fronter av vita eternitskivor och fönster av rödmålat trä. Sjukhemmets fönster är av vit metall. Bostadsentréerna är egendomligt gammalmodiga, av trä med utanpåliggande speglar på dörr och väggparti, målade i olika färger.

Ursprungligen byggdes bostäderna för sjuksköterskor, främst med ett rum och kokvrå. Sjukhemmet hade från början ett svagt lutande motfallstak med plant uppskjutande parti i mitten med fönsterband, som gjordes om till nuvarande form 1986. Då ändrades även översta våningens smäckra fönstersättning och fasadklädsel. Svagt utskjutande balkonger fanns på båda gavlarna. 1982 gjordes den utvändiga inbyggda källartrappan i söder, samt förråd åt öst och 1986 tillkom utvändiga utrymningstrappor. För närvarande pågår renovering och ombyggnad av sjukhemmet med större balkonger åt söder, ändrad lastkaj till köket, fler fönster i kopparpartiet åt väst med mera.

KOMMENTAR
Kombinationen sjukhem-arbetarbostäder, sjukhemmets utformning och att byggnaderna är relativt intakta gör att anläggningen som helhet är relativt sällsynt i Göteborg. Anläggningen upplevs vid en första anblick inte speciellt tidstypisk, utan snarare som yngre. Detaljer som kopparpartierna och entréerna är det som avslöjar mest om tillkomsttiden.