Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, BACKA 77:1 M.FL. BACKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning

OMRÅDE
Området består av ett mycket stort antal flerfamiljshus belägna i Backa röd i stadsdelen Backa. Det ligger väster om Litteraturgatan som går mellan Brunnsbo torg och Selma Lagerlöfs torg. Flerfamiljshusen omges både av friliggande äldre villor och av två- till fyravåningshus. Flerfamiljshusen är belägna så att de har kuperad terräng med skogsbeklädda bergsknallar bakom sig i nordväst. Området breder ut sig på toppen av ett bergsområde och dess syd- och östsluttningar. I områdets nordvästra utkant är idrottsplatsen Backavallen belägen liksom Eriksdalsskolan med tillhörande boll- och tennisplaner. Bostadsbebyggelsen är även kompletterad med daghem och en öppen förskola.

Bebyggelsen utgörs av ett sextiotal hus placerade så att skivhusen i åtta våningar är belägna på fast mark på en höjd, och de lägre tre- och fyravånings lamellhusen och punkthusen är uppförda på slänten nedanför. I Backa röd har olika byggnadstyper blandats och några av husen är placerade så att gårdsrum bildas mellan dem. Detta ligger helt i linje med den rådande diskussionen inom arkitektkåren under denna period. Diskussionen som handlat om vikten av ha en livlig stadsbild genom olika byggnadshöjder, samt om betydelsen av ett slutet gårdsrum.

Skivhusen på höjden är placerade som parallella lameller med stora avstånd, miljön mellan dem är öppen men bevuxen. Lamellhusen är grupperade runt tresidiga gårdsrum, med öppningarna vända in mot området som åtskiljs av gågator. I ett stråk mellan lamellhusens gårdsbildningar ligger punkthusen som utgör en kontrast till lamellhusens och skivhusens långa byggnadskroppar. Bebyggelsens balkonger vetter åt alla väderstreck men entréerna vänder sig mot gårdarna som är försedda med lekplatser och sittplatser. Markytorna är omväxlande asfalterade och gräsbevuxna eller har anlagda rabatter. Hela området omgärdas av gångstråk.

Ett flertal tvåplans parkeringsdäck finns i områdets utkanter. Bostadsbebyggelsen är kompletterad med flera byggnader såsom daghem, tvättstugor och samlingslokaler. De är företrädesvis i en våning med fasad av träpanel och har sadeltak eller pulpettak. Parkeringsdäcken är av betong.


BYGGNADER
Byggnaderna i området är av olika typer och höjd men de har mycket tydliga och sammanhållande drag.
Fasaderna är uppförda av betongelement med en yta av frilagd dansk sjösten i två olika färgställningar. De har samma tema "fasad med frilagd ballast" som varieras mellan olika hustyper. Byggnaderna har väl avvägda proportioner och täcks av tak som underordnats fasaden. Entréerna i området är enkla och nästan helt utan dekorativa detaljer förutom en portomfattning av slät betong som på senare tid bemålats i olika kulörer.


Skivhus
Våningar: 9
Stomme/konstruktion/konstruktion: prefabricerade betongelement
Fasad: prefabricerade betongelement med frilagd ballast/korrugerad plåt/träpanel
Fasadfärg: ljus beige/gråblå, brun/vit
Takform: valmat sadeltak
Takmaterial: papp
Utvändiga detaljer: indragna entréer, indragna balkonger

Punkthus och lamellhus
Våningar: 3-4
Stomme/konstruktion/konstruktion: betongelement
Fasad: frilagd ballast/korrugerad plåt/träpanel
Fasadfärg: mörk beige/vit/brun
Takform: valmat sadeltak, pulpettak
Takmaterial: papp
Utvändiga detaljer: indragna entréer, både indragna och utskjutande balkonger

Varje prefabricerat fasadelement i fasaden, har en omfattning av ett band av slät betong. Dessutom har områdets fasader varierats med ursparningar i den danska sjöstenen så att även blinderade vertikala fält erhållits. På de lägre husen är dessa blinderingar endast i fönstrens höjd men på de högre skivhusen är blinderingarna genomgående i betongelementets hela höjd. Byggnaderna skiljer sig också åt så tillvida att de indragna balkongerna finns på skivhusen medan lamellhusens balkonger byggs in/täcks på kortsidorna av utskjutande väggelement. På punkthusen är balkongerna placerade i byggnadens innerhörn. Balkongens väggar är klädda med slät träpanel. Balkongfronterna är av korrugerad plåt i en blekt blågrå kulör samt en brun nyans. De vita fönstren är företrädesvis i en luft men flertalet har även ett vädringsfönster. Fasaderna avslutas av en gesims av likadan korrugerad plåt som balkongfronternas (även på punkthusen är takstegarnas yttre sidor inklädda med likadan typ av plåt). Entréerna är indragna i alla hus och har en entréomfattning av slät betong. Entrén är klädd med glaserat klinker i en gul kulör med mycket svärta. Punkthusen har, till skillnad från de andra, ett oregelbundet pulpettak med flera olika takfall.

Förändringar som har skett i området är en bemålning av entréomfattningen i olika klara kulörer och på enstaka hus har balkonger glasats in. Träpanelen på fasaden bakom balkongen var troligen målad i en brun kulör vid uppförandet men har på flertalet ställen målats om i vitt. Bottenvåningens tidigare balkonger har utökats till uteplatser som avgränsas med trästaket. Markbeläggning och gårdsmiljöer är under förnyelse. Till ett av skivhusen (79:4) har en oregelbunden utbyggnad i två våningar tillkommit på byggnadens östra sida. Den har aprikosfärgad, slätputsad fasad och svart plåtinklätt tak.

KOMMENTAR
Trots områdets storskalighet och den likriktade arkitekturen med enhetligt fasadmaterial, upplevs inte området som monotont. Det beror på en skickligt sammansatt, stadslik miljö med olika hustyper och konsten att med små medel ändå kunna variera boendemiljön. Arkitekten har åstadkommit en variation på temat "frilagd ballast" med de prefabricerade betongelementen.

Källor: Arkitekturmuseet (1980). Funktionalismens genombrott och kris, 1930-1980.
Engström, Johan (1992). Backa röd. Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs kommun.
Peter, Sanja (1998). Inventering av bebyggelse 1955-75. Rapportutkast. Göteborgs Stadsmuseum.