Stäng fönster Stockholm kn, BERGEN 1 M.FL. HUSBY
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KULTURHISTORISK KLASSIFICERING Värderingsdatum: 2007-11-13 Utförd av: Ann-Charlotte Backlund, Martin Lagergren, Kerstin Mandén-Örn, Per Olgarsson, Magnus Rönn, Anna Sterner, Elisabet Wannberg, Britt Wisth, Stockholms stadsmuseum. DE BYGGNADER SOM TILLSAMMANS BILDAR OMRÅDET BERGEN 1, ÅLESUND 1 HAR OLIKA KULTURHISTORISK KLASSIFICERING. Ålesund 1: Grönt = Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Bergen 1: Gult = Fastighet/fastigheter med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen i Husby centrum är tidstypisk och har stora arkitektoniska, arkitekturhistoriska och stadsbildsmässiga värden. Till detta bidrar inte minst höghusens mycket medvetna färgsättning, med ljust blått eller ljust gult som grundfärg - kompletterat med gult, blått, rött och grönt enligt ett intrikat system. Ur denna synvinkel ingår området som en betydelsefull del av stadsbilden i Husby som helhet, där de olika bostadskvarteren gavs olika kraftiga kulörer samtidigt som centrum fick en ljusare färgskala. Att på detta sätt måla husen i glada färger var ett svar på den kritik som under 1960-talet hade riktats mot de nya bostadsområdenas gråvita färger som ofta uppfattades som trista och enformiga. Husby centrum har i kraft av sin funktion stora och självklara symbol- och identitetsvärden för stadsdelens innevånare. Husby centrum berättar på ett pedagogiskt sätt om stadsplanering och samhällsdebatt under 1970-talet. Centrumanläggningen är på många sätt mycket typisk för sin tid, och lanserades i pressen med slagordet "Nu bygger vi högt igen!". Tanken var att man genom att uppföra ett långsträckt centrum där lägre bebyggelse kompletterats med högre bostadshus, skulle göra gator och torg livaktiga och befolkade samtidigt som fler boende fick nära till service och en riktigt fin utsikt över Järvafältet från lägenheterna. De höga husen skulle även fungera som markörer i stadsbilden och annonsera Husbys centrum på långt håll. På nära håll karaktäriseras centrumbildningen snarast av tidens strävan efter att bygga "tätt-och-lågt". Intima gågator kantas av låga butikshus med utskjutande skärmtak och av tidstypiska förbindelsebyggnader mellan höghusen. Här och var bildas små torgbildningar med stora rumsliga kvaliteter. Anläggningen är i dagsläget välbevarad som helhet, samtidigt som en hel del förändringar skett när det gäller detaljer. Det finns i dagsläget fastslagna planer på att omfärga husen i den södra delen av centrum (söder om Oslogatan), och att riva stora delar av låghusbebyggelse här. Detta är skälet till att denna del av centrum har en lägre kulturhistorisk värdering än den norra delen. INVENTERING ÅR 2000: OMRÅDE Stort bostadskomplex i Husby centrum med service- och pensionärslägenheter samt vanliga lägenheter. Anläggningen, som bland annat upptas av Husby servicehem, består av tio stycken bostadshus i nio våningar. Ett av husen kommer att behandlas separat, då det inrymmer Kista stadsdelsnämnd och har en avvikande utformning. Byggnaderna, som ligger på plan mark, är grupperade på två parallella rader med en huskropps förskjutning. I bottenplan är samtliga hus sammanbundna med förbindelsegångar och gemensamhetslokaler. Då de hus som ligger närmast centrumstråket Edvard Griegsgången dessutom är sammanbundna med butiks och servicelokaler bildas helt slutna gårdar. Till de delar som hänger samman med anläggningen men inte kommer att behandlas här hör förutom butikslängorna även Husby krog. Oslogatan delar anläggningen i två delar. En övertäckt gångbro underlättar dock kommunikationerna mellan de olika delarna. Utmed områdets nordöstra långsida går den nedsprängda matargatan Norgegatan. Alldeles vid infarten till Oslogatan finns en parkering. Från Norgegatan kan man via entrégata och parkeringsgarage ta sig fram till vändplatser intill husen. Alléer och en betongmur samt det faktum att Norgegatan ligger i en lägre nivå avskärmar området från trafiken. Trappor och ramper leder ner till busshållplatser i gatunivå. Gårdarna, som vid inventeringstillfället var i varierande skick, är gräsbevuxna och har plattlagda gångar. Utmed fasaderna och mot gatan växer buskar och träd. Möbleringen består av pergolor, bänkar och bord. Träd och buskar är planterade dels direkt på marken, dels i jordbehållare av betongelement. Gården längst i söder, som ligger i anslutning till familjecenter m.m., är den enda som är utrustad med lekredskap. Pizzeria/grill, videobutik, resebyrå, kiosk och hårfrisör finns inrymda i bostadshusens bottenvåningar. I den delvis utkragande suterrängvåningen på Bergen 1, hus 3, inryms ett motionscenter. BYGGNADER Höghus · Våningar: 8 och suterräng, 9, 9 och suterräng · Tak: Motfallstak; material ej utrett. Murkrön inklätt med vit plåt. · Fasad: Färgade betongelement. · Sockel: Spritputs. · Fönster: En- och tvåluftsfönster av trä. Karmar inklädda med vit plåt. · Balkong: Både indragna och utanpåliggande. Fronter av korrugerad aluminium. Överliggare av aluminium. Betongstödselement av vitmålad betong. Innervägg av grått skivmaterial. · Entré: Uppglasade dörrar av stål och aluminium. · Stomme: Ej utrett. · Lägenhetsstorlekar: 1- 3 rok. · Förändringar: Samtliga fönsterkarmar har klätts in med plåt. Entréerna har byggts om. Byggnaderna har alla i stora drag samma utförande men färgsättning av fasad samt placering och utformning av balkong och hiss skiljer dem åt. Två av husen (Ålesund 1) har gula fasader medan de övriga har ljusblå. Sockel, balkongfront samt vertikala fält på fasaderna har avvikande färg (blå, grön, gul, röd). De två gula husen har helt indragna balkonger medan de övriga har utanpåliggande med balkongstödselement. De gula husen är dessutom de enda som har balkonger på gavlarna. Hissarna är antingen utförda som utanpåliggande hisstorn eller placerade inne i byggnaderna. Lågdel · Våningar: 1 · Tak: Motfallstak, papp eller singel. Neddragen takfot i korrugerad plåt (blå eller orange). · Sockel: Betongelement med frilagd ballast. Betongelement med krattad yta. · Fönster: En- och tvåluftsfönster av trä (vit, orange, blå). Mellan fönstren stående träpanel och korrugerad plåt. · Entré: Uppglasade dörrar av stål, aluminium eller trä. · Stomme: Ej utrett. · Förändringar: Några nya entréer har kommit till och några gamla entréer har fått nya dörrar. Huruvida färgsättningen av bland annat fönstersnickerier ändrats är oklart. Många fönster har fått utvändiga vitlackerade stålgaller. Den krattade betongsockeln har målats grön mot Edvard Griegsgången. Den övertäckta gångbron är av obehandlad betong och har vitmålade träfönster utmed sidorna. Mellan fönstren sitter plåtar och skivmaterial. KOMMENTAR Kompositionen med höga likformiga bostadshus förbundna med låga gemensamhetslokaler återfinns i många servicehem, pensionärsbostäder och ungdomsbostäder från 1960- och 1970-talen. Att dessa anläggningar förläggs till eller i närheten av centrum är snarare regel än undantag. Byggnaderna har en viktiga funktion som markörer av centrumstråket i stadsbilden. Att med färgsättningens hjälp skapa den variation som byggnadskropparna själva saknar är typiskt för tiden. Även om en del förändringar skett på detaljnivå så är anläggningen som helhet välbevarad. |
