Stäng fönster Göteborg kn, ANGERED 93:15 ANGERED
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| OMRÅDE Blå stället är kulturhuset i Angered Centrum. Uppförandet av centrum föregicks av en nära 10 år lång planering och de slutliga ritningarna är från 1976 över hela det offentliga komplexet och bostadsområdet från 1977 (olika arkitektkontor). Angered Centrum bygger på en indelning i olika sektorer som alla möts i mitten för att kunna expandera fritt inom sin sektor om det behövdes men även fungera om expansionen avtog; Kommers, skola/fritid/idrott/kultur, sjuk- och socialvård, bostäder, samt en "stadspark" ned mot Lärjeån. Varje del behandlas här i registret som varsitt område och detta avser skola/fritid/idrott/kultur vilket utgör miljöns sydöstra del. Kulturhuset stod klart 1979 och sammanbyggdes med bibliotek och gymnasieskola något senare. Söder om detta komplex ligger en idrottsanläggning. Kulturhuset Blå stället ligger i Angered Centrum platsmässigt sett som ett nav mellan butiker, skola, idrottsanläggningar och bostäder. Gestaltningsmässigt har det emellertid en avig och trång placering. Byggnaden är mycket oregelbunden med olika vinklar och prång, samt olika takhöjder. Det mångfaldiga inre skulle speglas i det yttre av olika byggnadsvolymer adderade till varandra. Sammanhållande är den djupblå spritputsen, som skulle förstärka husets egenart i stadsdelen (komplementfärg till den gulröda tegelmiljön). Entrén blev förlagd mot butikshusets tomma baksida, bortvänd från centrumstråket. Kulturen som skulle ha varit i centrum hamnade i det närmaste på bakgården. Bakom Blå stället finns en parkering och ännu mer undanskymd ligger där gymnasiets entré. Öppningen från detta håll in till torgområdet har en flack trappa, i vars gestaltning man kan ana en ansats till att man väntade sig en utbyggnad av denna sektor och att det åt detta håll skulle flyta en digrare besökarström än vad fallet blev. Blå stället (med referenser till "blåstället") är ett resultat av diskussioner om hur kulturutbudet i en förort skulle kunna förnyas med inspiration från öppna anläggningar i Holland och Frankrike, den så kallade Agora-idén med ett öppet aktivitetstorg. Fritidsförvaltningen befarade dock att berusade kunde störa och knarkförsäljningen få fäste där. Invändningar fanns också att det var personalkrävande. Anslagen minskades och till slut krymptes det öppna torget till en inomhusgata mellan två kvarter med verksamheter baserade på föreningsverksamhet. Grundbitarna var samlingssal/teater, kafé, restaurang, utställning, fritidslokaler och "klubbhem" för socialförvaltningens verksamhet. I norra kvarteret finns i första hand föreningsknutna lokaler och i södra de "sociala" bitarna med "bröd och skådespel". Kvarteren har nästan lika stora ytor, cirka 1880 kvadratmeter. Norra kvarteret har två ljusgårdar. Gatan är foajé, träffpunkt och förbindelselänk mellan såväl kvarteren som gymnasieskola och bibliotek. Allt hade en flexibel lösning med exempelvis möjligheter till olika användning dag och kväll. Teatern blev Göteborgs kommuns första fasta förortsteater med professionella skådespelare. Kulturhuset är idag mycket aktivt och har en given plats i Göteborgs kulturliv. BYGGNADER Fönsterpartierna upptar bitvis stora partier av fasaden och är av furu. De anspelar på äldre fönster med spröjsindelning i stora partier. Ursprungligen var snickerierna endast oljade och kontrasterade förtjänstfullt mot fasadfärgen. Idag är de mörkbruna. Över sitter blålaserad liggande träpanel. I öst är kulturhuset sammanlänkat via en glasad gång med bibliotek och Angereds gymnasium. På den tidigare ytterväggen och golvet sitter en konstnärlig installation om schack. Våningar: 1-2 Stomme/konstruktion: stålpelare & limträbalkar Fasad: spritputs Fasadfärg: varmt djupblå Takform: oregelbunden Takmaterial: svart gummiduk Utvändiga detaljer: liggande blålaserad träpanel över fönsterpartier, soljalusier, skärmtak över entrén 1993 byttes det ursprungliga svarta papptaket ut mot gummiduk, lokalerna omdisponerades något, ett nytt café gjordes och huvudentrén ändrades. Gymnasiet är länkat till Blå stället och sträcker sig vidare i sydöstlig riktning längs centrumstråket. Byggnaden ligger nedanför stråkets marknivå, höljt i buskage och den låga skalan ger en diskret arkitektonisk övergång ut mot de öppna vidderna som är rakt inpå knuten. Åt gångstråket har gymnasiet tre breda armar och tillsammans med Högaffelsgatan som anlöper området i söder, ser det i plan just ut som en gaffel. Taken är platta med fall på båda sidor. Åt stråket vetter djupa entrébyggnader med svart takplåt i bandtäckning och röda aluminiumfönster. Huvudentrén är märkligt förlagd bakom kulturhuset och baksidan är helt sluten och beige plåtklädd, liknande en industribyggnad. På kritiken att man istället borde låtit eleverna ha klassrummen hitåt, med den hänförande utsikten över Lärjeåns raviner, svarade arkitekten, Armand Björkman, att tanken varit att expansionen snart hursomhelst skulle bygga igen utsikten (2000-04-12). Entrén till skolan och Blå stället ändrades 1988 och om- och tillbyggnad av desamma gjordes 1993. 1997 byggdes skolan till och entrén gjordes om. KOMMENTAR Blå stället är en unik och komplex byggnadskropp som ett resultat av stora visioner, där fasadfärgen är en viktig del. Huset är i denna miljö den brokiga, svårfångade särling som kulturen är i samhället. Intressant är att den idag kan framstå som helt modern. Den låga skalan korresponderar också med affärslängorna intill i norr och söder samt skolan. Den runda affischpelaren utanför entrén är ursprunglig. Arkitekturen skulle framhävas om fönstren åter endast oljades, istället för den mörkbruna färg som idag "begraver" fönsterpartierna, ger huset ett murrigare intryck och inte samspelar med fasadfärgen. |
