Stäng fönster Tomelilla kn, NORRA KVÄRRESTAD 12:2 KVERRESTADS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Kverrestads kyrkby ligger mitt på Österlen i ett mjukt böljande och öppet jordbrukslandskap med Örupsån som rinner strax söder om byn. Ådalen längs Örupsån har sannolikt utgjort en viktig kommunikationsled under äldre tid och byn som numera upplevs som lite avsides belägen hade ett mycket mer central placering. Efter att järnvägen drogs fram i området har stationssamhället Lunnarp, ett par kilometer norr om byn, tagit över rollen som huvudort i socknen. Sluttningarna intill Örupsån har erbjudit goda möjligheter för bosättning under förhistorisk tid vilket de många fornlämningarna i området vittnar om. Söder om Kverrestad finns en markerad höjdrygg där inte mindre än sex gravhögar ligger tätt på rad. Troligtvis etableras en fast bebyggelse i Kverrestad redan kring vikingatidens slut eller tidig medeltid. Kverrestad bestod tidigare av två byar, Norra och Södra Kverrestad med Örupsån som gränslinje. Äldsta skriftliga belägg för Kverrestad är från 1387 (Quærizstata væstra) och uppdelningen i norra och södra Kverrestad finns belagt från 1460. Förleden i namnet kommer av ordet kvarn. Två vattenmöllor har tidigare funnits i Kverrestad, Attevadsmölla i Norra Kverrestad och Kädamölla i Södra Kverrestad. Under 1700-talet representeras den värdsliga makten av Bollerup och Ingelstads herrgårdar med visst jordinnehav i byn. Södra Kverrestad verkar ha varit knutet till Bollerup medan Ingelstad och Smedstorp hade visst inflytande i Norra Kverrestad. Norra Kverrestad bestod vid denna tid av 18 hemman som låg samlade i en klunga kring byvägen söder och väster om kyrkan. Prästgården låg lite avsides i byns nordöstra del. Vid skiftet flyttades ett stort antal gårdar ut ur båda byarna och idag finns ingen bykärna kvar i Södra Kverrestad. Uppdelningen i Norra och Södra byn används därför inte längre. Bebyggelsen i Kverrestad består numera av ett 50-tal byggnader fördelade på 20 fastigheter som ligger samlade kring huvudvägen genom byn. Flertalet av byns byggnader är uppförda under 1800-talet och fram till 1930-talet. Kyrkan utgör byns centrum med prästgården och tre skolbyggnader av olika ålder i söder. Av den ursprungliga fyrlängade prästgården återstår ett par längor varav den äldsta uppfördes 1795. Ett viktigt inslag i bymiljön är trädgårdarna i anslutning till skolhusen, och hembygdsgården Hans Nilsgårdens trädgårdar av allmogekaraktär och prästgårdens mer parklika trädgård av högreståndskaraktär. Parken kring prästgården fanns redan på 1700-talet. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Kverrestad 41:1. Fornlämningen avser Norra Kverrestad bytomt och skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Kyrkogården omger kyrkan och ligger mitt i byn med bygatan utmed dess västra sida. I söder och norr ligger bebyggelsen nära inpå kyrkogårdsgränsen. Östra sidan om kyrkogården utgör öppen åker. Längre tillbaka, före utskiftningen av byn låg bebyggelsen, med undantag av prästgården, väster om kyrkogården. På en karta över byn från 1792 har kyrkogården en avlång, oregelbunden form. En fyrkant med spetsar i hörnen är utritad i kyrkogårdsgränsens nordöstra hörn. Detta är sannolikt en stiglucka med murade gavlar. Den nuvarande kyrkogården har mer kvadratisk form och bör ha utvidgats mot väster på bygatan och tidigare gårdstomter. Utifrån ett fotografi av kyrkogården från omkring 1900 var den planlagd med gravplatser i raka rader från norr till söder och med begränsningshäckar runt gravplatserna av buxbom. Ingen högre växtlighet syns men däremot finns en trädkrans som ser relativt ung ut. Dagens kyrkogård begränsas av stenmurar med lite olika utseende. I öster finns en hög mur av gråsten lagd i bruk och avtäckt med cementplattor. I söder och norr är murarna låga stödmurar av löst staplad sten med häckar på insidan. Västra muren utgörs av en hög stödmur av huggna granitkvadrar lagda utan bruk med en häck på insidan. På insidan av kyrkogårdsmur och häckarna finns en trädkrans. Ingångar till kyrkogården finns från väster och i nordost. Västra ingången saknar grindparti och har höga grindpelare med korsprydda pyramidavtäckningar. Innanför grindpelarna finns en hög trappa upp till kyrkogården och en bred gång med trädallé leder fram till kyrkans västra ingång. Norra ingången har en bred grind av smidesjärn med grindpelare av huggen granit med runda naturstenar som krön. Sedan några år tillbaka har i stort sett alla begränsningshäckar tagits bort på kyrkogården och merparten av gravplatserna är grästäckta. Enstaka stenkanter ramar in grusade gravplatser. En del bortplockade gravvårdar står uppställda längs östra kyrkogårdsmuren men till stora delar verkar gravvårdar stå kvar på gravplatserna. Gravplatserna är ordnade i raka rader från norr till söder och gravvårdarna står vända mot gångstråken. Både äldre kalkstensvårdar, tidstypiska högresta vårdar av diabas från sekelskiftet och låga breda vårdar från 1930-talet och senare finns representerade på kyrkogården. I kyrkogårdens nordöstra hörn, intill ingången från prästgården finns en askgravplats. Denna består av en åttkantig ram av röd granit med plats för namnplattor. Blomstersmyckningsplatsen innanför stenramen är täckt med sjösten med en ”månsten”, en vackert formad natursten i mitten. Utmed södra kyrkogårdsgränsen finns ett område för urngravar och en minneslund. Minneslunden består av ett grästäckt parti med en gatstensbelagd minnesplats. Byggnader på kyrkogården Utanför kyrkogårdens nordöstra hörn, intill prästgården, finns ett fattigmagasin från 1802 som senare tagits i bruk som bårhus. Bårhuset är uppbyggt av gråsten, grovt bearbetade eller obearbetade, lagda utan synligt förband. Fogarna är breda och kalkvittade. I ena gavelsidan finns en dubbel inkörsport med paneltäckta dörrblad och taket är ett sadeltak av rött, enkupigt tegel. I byggnadens sydvästra hörn finns en inmurad runsten. Runorna är inskrivna i en ram som har formen av en kyrkklocka med ett kors på toppen. Utifrån runtexten bedömer runforskaren Magnus Källström stenen som sentida, kanske samtida med magasinshuset. De övre runorna ska troligen tydas Nyman (Namnet på Kverrestads kyrkoherde i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet) och nedersta raden Raistu : stain dvs. "reste stenen". Mittraden har inte kunnat tydas. På sydöstra sidan av bårhuset finns en minnestavla av kalksten med texten: Qverrestads sockens SädesMagasin. Inrättadt 1803 C.F.N. Inhugget i en sten på samma sida av byggnaden finns också årtalet 1802. Källor och litteratur Bebyggelselämningar från nyare tid, Kverrestads socken och Kverrestads kyrkogård, Anna Rosberg, Rapport – Kristianstads Läns Museum, Kultur och Miljövård, 1991 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Gravskick och gravtraditioner i sydöstra Skåne, Curt Wallin, Ystad 1951. Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Stockholm 1913-1921 Orgelinventering för Lunds stift, Anders Johnsson, 2016. Underhållsplan för Kverrestads kyrka, Ponnert Arkitekter AB, 2005. Internet Riksantikvarieämbetets fornlämningssök. Websida besökt 2017-03-07: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Ortsrapport Kverrestad - Tomelilla kommun. Websida besökt 2017-03-27: https://www.tomelilla.se/bygga-bo-miljo/kulturmiljoprogram/ Länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Skåne; särskilt värdefulla kulturmiljöer. Websida besökt 2017-03-27: http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/Pages/kulturmiljoprogram.aspx |
