Stäng fönster Motala kn, LÖNSÅS 8:1 LÖNSÅS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| LÖNSÅS KYRKOGÅRD Kyrkan är högt belägen på en markerad sand/grusås med vid utsikt framför allt mot S och SV och Fornåsa kyrka. Åsen är bebyggd med bybebyggelse på kyrkans alla sidor utom S-SV. Åsen är hårt åtgången av gammal sand och grustäkt utanför bebyggelsekärnan. Lönsås kyrka Kyrkan i Lönsås är sannolikt uppförd under 1100-talet. Någon gång under medeltiden tillkom nytt kor och sakristia samt valv. Korsarmar i norr och söder tillkom på 1600- talet. Utvidgning av kyrkan genomfördes ett par gånger under 1700-talet. En restaurering genomfördes 1737 och ett nytt vapenhus tillkom något senare. 1773 påbörjades en omfattande utvidgning av långhuset mot norr och kyrkan nyinvigdes 1776. I samband med detta togs de slagna valven bort, koret förändrades till en triangulär avslutning och den äldre tornspiran togs ned och ersattes. Idag återstår huvudsakligen tornet och södra långväggen av den ursprungliga kyrkan. 1804 tillkom ny altartavla av Pehr Hörberg och en hårdhänt restaurering genomfördes 1869. Vid detta tillfälle målades hela interiören om i vitt och guld. Vid nästa restaurering 1939–40 togs detta bort och de ursprungliga 1700-talsfärgerna återställdes. Kyrkan restaurerades åter 1969 varvid kyrkans ursprungliga rundbågiga portal framkom. Senaste restaurering genomfördes 1998. Enligt en folklig legend skulle kyrkan ha byggts av en prins eller liknande vid namn Löndevåld eller något dylikt (flera stavningar förekommer). Denne har ibland identifierats med kung Valdemar Birgersson som dock levde under andra hälften av 1200-talet. Löndevåld är sannolikt en folklig förklaringslegend till ortnamnet (jmf Jungfru Salema i Salems socken Södermanland eller Kung Lingur i Linghem Törnevalla socken Ögl med flera). Löndevåld ska också ha anlagt en stad kring kyrkan (legenden vet till och med att berätta gatornas namn). Denna ska ha förstörts under strider mellan bröderna Valdemar och Magnus Ladulås. Möjligen finns ett korn av sanning i botten på denna legend då flera ortnamn av typen Kungshagen mm i närheten talar för att kyrkan kan vara anlagd vid ett senare försvunnet kungligt gods. Platsen har varit tingsplats och även haft en avrättningsplats. Denna var förlagd väster om kyrkan vid Galgbacken. Denna plats är numera ett djupt grustag. Enligt obekräftade uppgifter ska skelett ha påträffats här på 1920-talet. Vilket kan tyda på bruket att begrava avrättade direkt på avrättningsplatsen iakttagits. Under senare medeltid minskade Lönsås betydelse och socknen har i historisk tid oftast legat som annex till det närbelägna Fornåsa. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården har en ovanlig indelning och består av hela tjugotvå kvarter: I-XXII. Den delas naturligt i en nordlig och en sydlig jämnstor del av mittgången från västra–östra grinden. Av praktiska skäl har därför dessa två delar i beskrivningen betraktats som varsitt kvarter, Kv I–XI (södra halvan) och Kv XII–XXII (norra halvan). Allmän karaktär Kyrkogården präglar av ljus och öppenhet, främst på södra sidan. Det inre av den präglas till stor del av de många häckarna. De äldre kulturhistoriskt intressanta gravvårdarna ligger oftast runt kanterna. Här kan ett ursprungligt samband mellan gravarnas placering och byarna runt omkring fortfarande avläsas. På det inre av kyrkogården dominerar de yngre breda gravvårdarna. Omgärdning En 0,6-1 m hög kallmurad kyrkogårdsmur omgärdar alla sidor av kyrkogården. Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenarna är obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka kalksten ingår. På insidan av kyrkogårdsmuren finns en trädkrans av gran och lönn (stora delar relativt nyligen borttagna). På den norra halvan av kyrkogården finns en ca 2 m hög syrenhäck i direkt anslutning till kyrkogårdsmurens utsida. Ingångar 2 huvudingångar i öst och väst. Grindarna är likadana. Väster: Ingången består av en pargrind i smidesjärn mellan huggna obeliskformade grindstolpar av gråsten. Grinden har överliggande smidda ekbladsornament. Öster: Ingången består av en pargrind i smidesjärn mellan huggna obeliskformade grindstolpar av gråsten. Grinden har överliggande smidda ekbladsornament. Grinden är daterad. På södra grindstolpen står ordet ÅR – och på den norra 1841. Vegetation Trädkrans på insidan av kyrkogårdsmuren av prydnadsgran och lönn, den innehåller i: Väster: 1 lönn och 4 granar (i dunge) Norr: 4 granar. Öster: 3 lönnar och 4 granar Söder: 4 lönnar (ska tas bort) och rester av en spireahäck (under borttagning). På den norra halvan av kyrkogården finns en ca 2 m hög syrenhäck i direkt anslutning till kyrkogårdsmurens utsida. Kvarteren har alla häckar i mitten (ca 0,6 m höga). På södra halvan av kyrkogården tujahäckar i Ö-V riktning 10 stycken avslutade i 7 fall med formklippta rosenhacktornsträd närmast kyrkan. På norra halvan finns på samma sätt räknat från öster 1 oxbärshäck, två tujahäckar en ölandstok och ytterligare en tuja. Gångsystem Huvudgångsystemet består av en bred naturgrusgång från den östra till den västra huvudgrunden. Gången ansluter till kyrkans södra långsida. En smalare grusgång löper utmed hela kyrkogårdens utsida, men gör en invikning vid tiondeboden i nordväst. Gångar av, vid inventeringstillfället delvis överväxta kalkstensplattor, är placerade mellan varje kvarter. Gångarna togs samtidigt med inventeringen fram igen. Gravvårdstyper 5 gruslagda stenramsgravar finns bevarade. En stenramsgrav var under restaurering vid inventeringen och återfick då grusläggningen. En av stenramsgravarna har ett 0,5 m högt smidesjärnstaket. En grav med en jesusstaty av brons, en med ett keltiskt cirkelkors. I allmänhet större och högre vårdar utmed kanterna medan yngre och bredare ligger inne på kyrkogården. Ett flertal äldre vårdar från 1890-1930 finns bevarade. Fyra gravar från den allmänna linjen står sannolikt kvar på ursprunglig plats. Minneslund Minneslunden är skapad kring ett uppställt stort kvarnhjul av kalksten. Den ligger direkt norr om kyrkan där sannolikt större delen av allmänna linjen legat tidigare. De tidigare gravkvarteren XVI och XVII och halva XV har tagits i anspråk för att skapa den. I S änden står ett restaurerat smideskors som tidigare stått på en okänd grav. I N ett träd av smide med riklig lövdekor (tillverkat för platsen). En låg berberishäck löper i en båge västerut och utgör tillsammans med en kant av små gatsten minneslundens begränsning åt detta håll. I öster begränsas den av en tujahäck ingående i gravkvarter XV. Byggnader I NV hörnet av kyrkogården står en medeltida tiondebod. Boden är murad av gråsten och överdragen med vit kalkputs. Taket är ett tjärat spåntak. Vindskivor med detaljer i tjärat trä, liksom fönsterlucka på vinden. Hängrännor av kluvna stockar. Porten består av breda tjärade plank och golvet av större tegel. Trappstenen av kalksten bär svaga spår av behuggning. Övrigt I tiondeboden står två 1600-talsgravvårdar. NV om tiondeboden förvaras en del borttagna gravvårdar som lagts ut som en utställning på en fyrsidig sandbädd begränsad av stenar från borttagna stenramsgravar. Strax innanför står också två äldre kalkgravstenar. Vid brunnen i NV ligger ytterligare ett par äldre borttagna gravstenar. Allmänna linjen har varit belägen norr om kyrkan i kvarteren XIII – XV. Enligt uppgift från hembygdsföreningen fanns också ett mindre antal linjegravar söder om kyrkan fram till 1940-talet. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter I-XI Gravplats nr I1:1–XI:12:2 Kvarteret omfattar gravplats nr I1:1–XI:12:2, sammantaget 260 platser. Kvarteret utgör kyrkogårdens södra halva och är belägen söder om huvudgången mellan östra och västra grinden. Väster om kvarteret ligger en mindre parkering och bortom denna bybebyggelse. Norr om kvarteret ligger kyrkan och den norra halvan av kyrkogården. Öster om kvarteret parkmark, en parkering och bortom detta vägkorsningen. Söder om kvarteret går vägen och på andra sidan denna bybebyggelse respektive åkermark. Allmän karaktär Kvarteret har en ljus öppen karaktär med vid utsikt mot Fornåsa i SV. Bitvis är det glest mellan gravstenarna. Kvarterets äldre högre vårdar är huvudsakligen placerade längs med utsidan av kyrkogården. De är anlagda från 1860 och framåt. Huvuddelen dock kring sekelskiftet 18- 1900. Yngre gravar förekommer. De yngre bredare förekommer huvudsakligen i vårdar i det inre av området. Tyngdpunken i anläggningstiden ligger kring 1950–1970. Enstaka gravar från 2000-talet finns också här. Omgärdning Kyrkogårdsmur och trädkrans i väster söder och öster. Huvudgrusgången och kyrkan i norr. Kyrkogårdsmuren är en 0,6-1 m hög kallmurad konstruktion som omgärdar alla sidor av kyrkogården. Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenar är obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka kalksten ingår. I trädkransen ingår: Väster: 1 lönn Öster: 3 lönnar och 4 granar Söder: 4 lönnar (ska tas bort) och rester av en spireahäck (under borttagning). Ingångar 2 huvudingångar i öst och väst. Grindarna är likadana. Väster: Ingången består av en pargrind i smidesjärn mellan huggna obeliskformade grindstolpar av gråsten. Grinden har överliggande smidda ekbladsornament. Öster: Ingången består av en pargrind i smidesjärn mellan huggna obeliskformade grindstolpar av gråsten. Grinden har överliggande smidda ekbladsornament. Grinden är daterad. På södra grindstolpen står ordet ÅR – och på den norra 1841. Vegetation Trädkrans av lönn och gran. 10 efter varandra följande tujahäckar, ca 0,6 m höga. Samtliga på rad i N-S riktning. 7 av häckarna avslutas med ett formklippt rosenhacktornsträd. I hörnet invid kyrkan en chersminbuske. Gångsystem En bred grusgång (huvudgrusgången) leder från östra till västra huvudgrinden och löper direkt söder om kyrkobyggnaden. En smalare gång följer kyrkogårdens utsida. Gångsystem av kalkplattor (nyrestaurerat) i N- S riktning mellan alla kvarter. Gravvårdstyper En bevarad stenramsgrav med krattat grus och smidesjärnsstaket finns. Ytterligare en stenramsgrav med grus var under restaurering vid inventeringstillfället. En gravsten i form av en uppslagen bok. En grav under en kristusstaty av brons och ett par borttagna stenramar med kvarstående stenar. Äldre högre vårdar huvudsakligen längs med utsidan av kyrkogården. Huvuddelen anlagda kring sekelskiftet 18-1900. Yngre bredare vårdar i det inre av området. Byggnader - Övrigt Kyrkogården är indelad i 22 kvarter, för överskådlighetens skull läggs de här samman i två huvudkvarter, I–XI söder om kyrkan och XII–XX norr om densamma. Enligt hembygdsföreningen fanns en del av den gamla allmänna linjen i den inre östra delen av området. Kvarter XII-XXII Gravplats nr XII1:1–XXII:8:4 Kvarteret utgör den norra delen av kyrkogården, norr om huvudgrusgången. Väster om kvarteret finns en mindre parkering och bybebyggelse, i norr finns en trädgård och bebyggelse. I NV ligger den gamla prästgården med trädgård. Allmän karaktär: Kvarteret präglas av den nyanlagda minneslunden mitt i området samt av en del större gravar längst i norr. Syrenhäcken ger kvarteret en mer sluten karaktär än den södra delen av kyrkogården. Bitvis glest mellan gravstenarna. De äldre högre vårdarna är huvudsakligen placerade längs med utsidan av kyrkogården. De är anlagda från 1870 och framåt. Huvuddelen dock anlagda kring sekelskiftet 18- 1900. Yngre gravar förekommer också i detta område. I den inre delen av kvarteret finns huvudsakligen yngre bredare vårdar. Tyngdpunken i anläggningstiden ligger kring 1970-2000. Omgärdning: Kyrkogårdsmur och trädkrans i väster, norr och öster. Huvudgrusgången och kyrkan i söder. Kyrkogårdsmuren är en 0,6-1 m hög kallmurad konstruktion som omgärdar alla sidor av kyrkogården. Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenar är obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka kalksten ingår. I trädkransen ingår: Väster:4 granar (i dunge) Norr: 4 granar. Öster: 1 lönn och 2 granar Ingångar: 2 huvudingångar i öst och väst. Grindarna är likadana. Väster: Ingången består av en pargrind i smidesjärn mellan huggna obeliskformade grindstolpar av gråsten. Grinden har överliggande smidda ekbladsornament. Öster: Ingången består av en pargrind i smidesjärn mellan huggna obeliskformade grindstolpar av gråsten. Grinden har överliggande smidda ekbladsornament. Grinden är daterad. På södra grindstolpen står ordet ÅR – och på den norra 1841. Vegetation: Trädkrans av lönn och gran. Utanför kyrkogårdsmuren i öster står en ca 2-2,5 m hög syrenhäck. Denna ersätts utanför norra muren av en 1,5 m hög caraganhäck. Ett nordsydligt system av häckar finns i mitten av varje kvarter. Från Ö först en ca 0,7 m hög oxbärshäck, därefter 2 tujahäckar (ca 0,6 m h), Sedan en ca 0,5 m hög ölandstok och sist 3 tujahäckar av varierande höjd mellan 0,5 och 0,7 m. En av stenramsgravarna flankeras av två prydnadskörsbärsträd. Gångsystem: En bred grusgång (huvudgrusgången) leder från östra till västra huvudgrinden och löper direkt söder om kyrkobyggnaden. En smalare gång följer kyrkogårdens utsida. Gångsystem av kalkplattor (nyrestaurerat) i N-S riktning mellan alla kvarter. Gravvårdstyper: Längs norra kyrkogårdsmuren finns fyra bevarade stenramsgravar med krattat grus. I samma område finns också ett antal högre äldre gravvårdar. Yngre bredare vårdar i det inre av området. Fyra gravvårdar som tillhört allmänna linjen sannolikt kvar på plats i kvarter XIII och XIV. Byggnader: I NV hörnet av kvarteret står en medeltida tiondebod. Boden är murad av gråsten och överdragen med vit kalkputs. Taket är ett tjärat spåntak. Vindskivor med detaljer i tjärat trä, liksom fönsterlucka på vinden. Hängrännor av kluvna stockar. Porten består av breda tjärade plank och golvet av större tegel. Trappstenen av kalksten bär svaga spår av behuggning. Övrigt: Kyrkogården är indelad i 22 kvarter, för överskådlighetens skull läggs de här samman i två huvudkvarter, I – XI söder om kyrkan och XII – XX II norr om densamma. Enligt hembygdsföreningen fanns större delen av den gamla allmänna linjen i den inre östra delen av området, kv XIII-XV. Fyra stenar som kan ha tillhört denna står kvar. |
