Stäng fönster Motala kn, ÄLVESTAD 11:1 ÄLVESTADS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
Beskrivning |
---|
ÄLVESTAD KYRKOGÅRD Kyrkan har ett högt fritt läge på östligaste delen av en ås i ett i övrigt flackt landskap. I väster finns småskalig bybebyggelse, i söder landsvägen, parkeringen och bybebyggelse. I norr och öster jordbruksmark direkt anslutande till kyrkogården. Kyrkogården har en rektangulär/rundad planform. vilket kommer sig av att östra sidan är rundat utvidgad och har rundade hörn. Kyrkogården har sin huvudsakliga utsträckning i nord–sydlig riktning med kyrkan nöjaktigt i mitten av kyrkogården. Älvestad kyrka Älvestads nuvarande kyrka uppfördes sannolikt under 1100-talet. Av den ursprungliga kyrkan återstår det romanska tornet samt den huvudsakliga sträckningen av den södra långväggen. Kyrkan byggdes ut kraftigt, främst mot norr 1756–57. Lanterninen på det medeltida tornet tillkom 1836. Kyrkorestaureringar är genomförda 1868, 1923, 1968 (varvid omfattande murverksdokumentation gjordes) och 1993. Älvestad var länge annexkyrka till Skeppsås, där de flesta av Älvestads kyrkoherdar ligger begravda. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården består av tre kvarter A–C. Kvarter A söder och väster om kyrkan, kvarter B söder och öster om kyrkan samt kvarter C norr om kyrkan. Allmän karaktär Älvestad är en öppen, ljus kyrkogård. Den är högt belägen med utsikt mot främst norr och öster men i viss mån även mot söder. Kyrkogården sluttar relativt svagt mot N men kraftigare mot Ö, särskilt efter koret och österut där sluttningen blir brantare. De rader som ligger utanför den kringgående grusgången och en högre oxbärshäck i sluttningen i öster ger nästan intryck av att ligga utanför kyrkogården. De äldre kulturhistoriskt intressanta gravvårdarna står oftast runt kanterna. Här kan ett ursprungligt samband mellan gravarnas placering och byarna runt omkring fortfarande avläsas. De flesta av dessa gravvårdar är resta kring 1900–1930 över hemmansägare och har en utpräglad karaktär av tidigt 1900-tal (jugendstil). Detta gäller också gravarna längst i öster som nästan undantagslöst innehåller vårdar av denna sort. På det inre av kyrkogården dominerar de yngre breda gravvårdarna. Kv A och B är de gamla köpegravskvarteren medan Kv C innehållit den gamla allmänna linjen. Ett stort antal 16–1700-talsvårdar står uppställda invid kyrkogårdsmuren. Älvestad är en utpräglad landsortssocken, där alternativa sysselsättningar till jordbruket inskränkt sig till enstaka skomakare och bysmeder, vilket också kommer till uttryck vad gäller titlar på de gravstenar som finns. Omgärdning En 0,6-1,0 m hög kallmurad kyrkogårdsmur omgärdar alla sidor av kyrkogården. Västra muren: Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenar är obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka kalksten ingår. Insidan av muren i höjdliv med kyrkogården. Norra muren: Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenar är obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka kalksten ingår. Insidan av muren i höjdliv med kyrkogården. Östra muren: Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenar är obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka kalksten ingår. Insidan av muren i höjdliv med kyrkogården. Ett parti mur ut mot landsvägen buktar kraftigt ut och hotar falla ur. Södra muren: Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenar är obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka kalksten ingår. Insidan av muren i höjdliv med kyrkogården. Mot parkeringen i söder finns 10 järnöglor inslagna i muren (för att binda hästar). På insidan av kyrkogårdsmuren finns en trädkrans. Ett stort antal träd som är markerade på kartan som ingående i trädkransen har nyligen tagits bort. Ingångar Öster: En biingång finns i öster med en enkel smidesjärnsgrind med samma ornament som huvudgrinden. Grindstolparna är av kalksten och skadade. Åtminstone den södra bör bytas ut. Bakom denna en trappa av kalkstensplattor i två flykter om 7 respektive 1 trappsteg. Norr: I norr finns en (ca 3 m bred) öppning i häcken som leder ut till avfallshanteringsanläggningen och trädgårdsskjulet. Söder: Huvudingången ligger i söder och har en dubbel smidesjärnsgrind mellan obeliskformade grindstolpar av gråsten. Ovansidan av grinden är ornerad med bågar i järn. Vegetation På insidan av kyrkogårdsmuren finns en trädkrans. Ett stort antal träd som är markerade på kartan som ingående i trädkransen har nyligen tagits bort. På västra muren: en ask och en björk samt en lite dunge av 3 granar. På norra muren: 4 björkar och 5 askar (varannan av varje), här finns också en nära 2,5 m hög tujahäck. På östra muren: 1 ask, På södra muren: fyra askar Förutom trädkransen finns system av häckar inne i kvarteren. Dessa består oftast av oxbär, men också ölandstok ingår i vissa fall, se kvartersbeskrivningarna. Trädkransen var enligt gravkartan från 1971 mer omfattande än den är idag. På denna är 9 lövträd markerade på västra muren, i norr 9 lövträd (varannan björk och lind), i öster 9 askar (varav 1 kvarstår) och i söder 6 askar varav 4 kvarstår. Gångsystem Samtliga gångar på kyrkogården består av naturgrus. Huvudgångssystemet består av en bred naturgrusgång som leder från den södra huvudgrinden fram till huvudporten på södra långsidan av kyrkan. En smalare grusgång löper utmed hela kyrkogårdens utsida. Denna går dock inte ut till de tre yttersta gravraderna i kvarter B. Här finns istället en bågformad gång av kalkstensplattor. Ytterligare en huvudgrusgång finns norr om kyrkan, från sakristian och västerut hela kyrkogårdens längd. En kortare gång går också från tornet och rakt västerut. Flera gångar av delvis överväxta kalkplattor finns inne i kvarteren. Gravvårdstyper På kyrkogården finns ett stort antal 1600-tals gravvårdar uppställda (hela 11 stycken), dels i rader på kyrkogårdsmuren från mitten av västra delen av kyrkogården och längs hela södra kyrkogårdsmuren. En vård står i ursprungligt läge? i kvarter A (se Sune Ljungstedts inventering samt avskrivningar av texten i bilaga nedan). Flera av dessa stenar är anmärkningsvärt gamla (1611, 1619 och 1622). (Texter se bilaga.) Ett ovanligt stort antal stenar från tiden kring år 1900 finns bevarade på ursprunglig plats, huvudsakligen längs kanterna i kvarter A och B. Ett fåtal bevarades stenramsgravar, alla överväxta med gräs finns. Ett par höga obeliskstenar finns både i kvarter A och B. Bland de undanställda vårdarna på västra muren finns fyra äldre järnkors och ett träkors. Bland de undanställda vårdarna i NÖ hörnet ingår ett avbrutet livsträd och två kalkstensvårdar från 1800-talet. Minneslund Minneslunden invigdes 1997 och är anlagd i en utvidgning av kyrkogårdens NV hörn. En eliptisk smal grusgång omger en gräsmatta begränsad av små huggna gatstenar. En kvarnstensliknande kalksten med hål för blombuketter och en rund natursten med ordet ”minneslund” inhugget finns på gräsmattan där det också står en björk (som ingår i trädkransen.) En nyanlagd sträckning av tujahäcken bildar bakgrund. Byggnader - Övrigt 10 av de bevarade 16- och 1700- talsvårdarna är uppställda som museistenar på västra och södra muren. N om dessa på västra muren är sedan de 4 järnkorsen uppställda. Därefter ligger en rad borttagna stenar i rad. Längst i NV ligger ett antal borttagna vårdar i en hög. Synbarligen finns en ordning att ju längre mot söder en borttagen vård står ju högre ”museivärde” har den. En runsten är känd från kyrkan men försvunnen sedan mitten av 1700-talet (Ö 41). BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A Gravplats nr A 1 –194 Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-194 och utgör den västra halvan av kyrkogården söder om kyrkan och två rader gravar på ömse sidor gången längst i väster. Väster om kvarteret ligger tomtmark och bybebyggelse, norr om kvarteret åkermark. I öster möts Kv B och C. Söder om kvarteret ligger en parkeringsplats i breddningen av landsvägen och på andra sidan denna församlingshemmet. Allmän karaktär Ljus öppen karaktär. Kvarteret har en vid utsikt mot jordbruksbygden i norr. Bitvis är det glest mellan gravstenarna. Karaktären ges huvudsakligen av de många vårdarna från förra sekelskiftet och av de många bevarade 1600-talsvårdarna. Omgärdning I söder kyrkogårdsmur och två askar. I väster kyrkogårdsmur och en björk, en ask och tre små granar, dessutom en ca 0,5 m hög oxbärshäck. Kvarteret skiljs från kvarter B av huvudgrusgången i öster. Kvarteret skiljs från kvarter C av grusgången längs med kyrkan och dess förlängning i form av en plattgång norrut. Ingångar Huvudgrinden i söder (SÖ delen av kvarteret). Från huvudgrusgången löper en trappa upp till den kringgående grusgången. Trappan består av 1 flykt med 5 kalkstenstrappsteg. Trappräcket är av smidesjärn med samma ornering som huvudgrinden. Vegetation Huvudsakligen består häcksystemet av oxbärshäckar. Den längsta sammanhållna är ca 0,8 m hög. Den startar vid huvudgrusgången och går sedan i västlig riktning, den svänger sedan 90 grader i SV hörnet och går norrut till kyrkogårdens slut. Den avbryts på två ställen av grusgångar. Två korta sträckor oxbärshäck finns också på ömse sidor den korta grusgången mellan tornet och norra kyrkogårdsmuren, de är ca 0,5 m höga. Mellan gravstensraderna inne i kvarterets södra del finns låga ca 0,2-0,3 m höga spireabuskar och två rader med buxbom i samma höjd. Gångsystem Huvudgrusgången bildar kvarterets gräns i öster. Direkt innanför huvudgrinden finns en trappa med smidesjärnsräcke upp till en kringgående grusgång som följer kvarterets kant längs hela dess sträckning med en rad gravar utanför. Också kyrkan omges av en grusgång som går runt tornet och sedan rakt norrut till den norra mellangången. Därefter ersätts den av en gång av kalkplattor som delvis är överväxta. Den norra mellangången startar vid kyrkans sakristia och går sedan rakt västerut. Ytterligare en grusgång finns mellan tornet och kyrkogårdsmuren direkt väster om detta. Gravvårdstyper Vittorpsmonumentet består av en sten över J E Magnusson från 1932 och stenen över Per Månsson från 1619 (på ursprunglig plats?). Utmed kanterna men delvis också inne i kvarteret står ett stort antal smala tidstypiska vårdar i jugendstil resta över hemmansägare kring 1890 – 1935. Yngre bredare gravvårdar finns också mellan dessa, dock huvudsakligen inne i kvarteret. 3 stenramsgravar finns, samtliga har grusplanen överväxt med gräs. I NV delen av kvarteret står en hög obeliskformad sten. En steleformad sten och en större bautasten finns också. Gravstenarna täcker tiden 1619–2002. Tyngdpunkterna i resningstid ligger kring 1890-1932, kring 1950 och 1990-tal. Byggnader - Övrigt Under sommartid står en enklare parkbänk uppe på södra kyrkogårdsmuren. Kvarter B Gravplats nr B 1–175 Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-175 och utgör den östra halvan av kyrkogården söder om kyrkan och 3 rader gravar öster om gången längst i öster. Väster om kvarteret ansluter det till kvarter A och C. I norr och öster ligger åkermark. I. Söder om kvarteret ligger en parkeringsplats i breddningen av landsvägen. Dessutom ingår två rader gravar utanför huvudhäcken i sluttningen ned mot kyrkogårdsmuren i öster. Allmän karaktär Ljus öppen karaktär. Kvarteret har en vid utsikt över jordbruksbygden i öster och norr. Bitvis är det glest mellan gravstenarna. Karaktären ges huvudsakligen av de många vårdarna från förra sekelskiftet och av de bevarade 1600-talsvårdarna. De två yttersta raderna gravar i öster ger närmast intryck av att ligga utanför kyrkogården. Omgärdning Kyrkogårdsmur och trädkrans bestående av två askar i söder och en i öster (se allmän beskrivning). Gränsen mot kvarter A utgörs av huvudgrusgången i väster. Gränsen mot kvarter C ligger i den kringgående huvudgrusgången. Ingångar Huvudgrinden i söder (SV delen av kvarteret). Från huvudgrusgången löper en trappa upp till den kringgående grusgången. Trappan består av 1 flykt med 5 kalkstenstrappsteg. Trappräcket är av smidesjärn med samma ornering som huvudgrinden. Vegetation I SÖ hörnet av kvarteret växer en stor lönn som ingår i trädkransen. Inne i kvarteret löper 3 rader med oxbärshäck i nordsydlig riktning. De är ca 0,7 m höga. Den östligaste av oxbärshäckarna skiljer huvuddelen av kvarteret från två rader gravar i sluttningen längst i öster. Mitt för sakristian finns en öppning i häcken som leder till den yttre östra delen av gravkvarteret och biingången i öster. Mellan gravstenarna här löper en låg (ca 0,2–0,3 m hög) rosenspirea. Gångsystem Huvudgrusgången bildar kvarterets gräns i väster. Direkt innanför huvudgrinden finns en trappa med smidesjärnsräcke upp till en kringgående grusgång som följer kvarterets kant längs hela dess sträckning med en rad gravar utanför. Denna utgör också gräns mot kvarter C i den norra delen av kvarteret. Också kyrkan omges av en grusgång. I den yttersta delen i öster finns en bågformad gång av kalkstensplattor utanför den yttersta gravraden. Gravvårdstyper 3 äldre 1600- och 1700-talsvårdar står på kyrkmuren längst i söder. Inne i kvarteret finns en blandning av äldre och yngre gravstenar från tiden 1836–2001. Ett järnkors rest 1994 och en mycket bred låg gravsten som ursprungligen tillhört en stenramsgrav finns här. I raderna längst i öster finns ett stort antal smala jugendstenar, en hög smal obelisk och ett vitt marmorkors. I backen längst i öster står huvudsakligen jugendstenar från 1890–1930. De flesta resta över hemmansägare med hemman i Tegneby (närmaste by rakt i öster) men även Hackeryd i Västerlösa socken (på andra sidan ån från Tegneby). Detta utgör en tydlig indikation på att en äldre hemmansindelning av kyrkogården faktiskt i viss mån fortfarande kan sägas leva kvar. Byggnader - Övrigt Under sommartid står en enklare parkbänk uppe på södra kyrkogårdsmuren. Kvarter C Gravplats nr C 1–130 Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-130 och utgör den norra inre delen av kyrkogården. Väster om kvarteret ansluter det till kvarter A. I norr ligger öppen åkermark. I öster ansluter det till kvarter B och i söder direkt till kyrkan. Allmän karaktär Ljus öppen karaktär. Kvarteret har en vid utsikt över jordbruksbygden i öster och norr. Bitvis är det glest mellan gravstenarna. Karaktären ges huvudsakligen av de många sentida vårdarna. Kvarteret har uppenbarligen lägre status än kvarter A och B. Det utgör platsen för den borttagna allmänna linjen, fortfarande tydligt synlig på flygfotot från 1939, se sidan 5. Omgärdning Gravplats 1-13 och 163-176 ligger i direkt anslutning till kyrkans norra långhusvägg utan mellanliggande gångar. I norr kyrkogårdsmuren och innanför denna en trädkrans av 5 askar och 4 björkar (vartannat träd av varje sort). Innanför denna en ca 2 m hög tujahäck. I öster utgör den kringgående grusgången gräns mot kvarter B och i väster utgör den genom en plattgång förlängd grusgången från tornet mot norra muren gräns mot kvarter A. Ingångar _ Vegetation Förutom i omgärdningen finns ett system av tre östvästligt löpande häckar. Närmast kyrkan en 0,9 m hög idegran och därefter 3 st 0,6 –0,8 m höga oxbärshäckar. Ytterligare en kortare sträckning oxbärshäck i N-S riktning finns längst i öster. Gångsystem Längs hela norra delen av kvarteret löper den kringgående grusgången och lämnar 1 rad gravar utanför. Från sakristians norra mur och rakt västerut genom hela kvarteret löper den norra mittgrusgången. Från tornet och rakt norrut ned till norra mittgrusgången löper en grusgång som därefter har en fortsättning genom hela kvarteret i en gång av kalkplattor. Denna bildar gräns mot kvarter A. Samtliga grusgångar av naturgrus. Gravvårdstyper Huvudsakligen sena låga breda gravvårdar. 1 bevarad linjegrav? (Anna Svensson 1939). Två gravar med borttagen stenram. Ett fåtal gravvårdar från 1940-talet. I övrigt 1960-tal fram till 2003. Byggnader Utanför tujahäcken i norr en trädgårdsavfallsanläggning och ett trädgårdsskjul. Detta har locklistpanel i brunbets och ett tak lagt av enkupiga tegelpannor. |