Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Motala kn, ÄLVESTAD 11:1 ÄLVESTADS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
ÄLVESTAD KYRKOGÅRD
Kyrkan har ett högt fritt läge på östligaste delen av en ås i ett i övrigt flackt landskap. I
väster finns småskalig bybebyggelse, i söder landsvägen, parkeringen och bybebyggelse.
I norr och öster jordbruksmark direkt anslutande till kyrkogården.
Kyrkogården har en rektangulär/rundad planform. vilket kommer sig av att östra sidan
är rundat utvidgad och har rundade hörn. Kyrkogården har sin huvudsakliga
utsträckning i nord–sydlig riktning med kyrkan nöjaktigt i mitten av kyrkogården.

Älvestad kyrka
Älvestads nuvarande kyrka uppfördes sannolikt under 1100-talet. Av den ursprungliga
kyrkan återstår det romanska tornet samt den huvudsakliga sträckningen av den södra
långväggen. Kyrkan byggdes ut kraftigt, främst mot norr 1756–57. Lanterninen på det
medeltida tornet tillkom 1836. Kyrkorestaureringar är genomförda 1868, 1923, 1968
(varvid omfattande murverksdokumentation gjordes) och 1993.
Älvestad var länge annexkyrka till Skeppsås, där de flesta av Älvestads kyrkoherdar
ligger begravda.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av tre kvarter A–C. Kvarter A söder och väster om kyrkan, kvarter
B söder och öster om kyrkan samt kvarter C norr om kyrkan.

Allmän karaktär
Älvestad är en öppen, ljus kyrkogård. Den är högt belägen med utsikt mot främst norr
och öster men i viss mån även mot söder. Kyrkogården sluttar relativt svagt mot N men
kraftigare mot Ö, särskilt efter koret och österut där sluttningen blir brantare. De rader
som ligger utanför den kringgående grusgången och en högre oxbärshäck i sluttningen i
öster ger nästan intryck av att ligga utanför kyrkogården.
De äldre kulturhistoriskt intressanta gravvårdarna står oftast runt kanterna. Här kan ett
ursprungligt samband mellan gravarnas placering och byarna runt omkring fortfarande
avläsas. De flesta av dessa gravvårdar är resta kring 1900–1930 över hemmansägare och
har en utpräglad karaktär av tidigt 1900-tal (jugendstil). Detta gäller också gravarna
längst i öster som nästan undantagslöst innehåller vårdar av denna sort. På det inre av
kyrkogården dominerar de yngre breda gravvårdarna. Kv A och B är de gamla
köpegravskvarteren medan Kv C innehållit den gamla allmänna linjen.
Ett stort antal 16–1700-talsvårdar står uppställda invid kyrkogårdsmuren.
Älvestad är en utpräglad landsortssocken, där alternativa sysselsättningar till jordbruket
inskränkt sig till enstaka skomakare och bysmeder, vilket också kommer till uttryck vad
gäller titlar på de gravstenar som finns.

Omgärdning
En 0,6-1,0 m hög kallmurad kyrkogårdsmur omgärdar alla sidor av kyrkogården.
Västra muren: Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenar är
obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka
kalksten ingår. Insidan av muren i höjdliv med kyrkogården.
Norra muren: Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenar är
obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka
kalksten ingår. Insidan av muren i höjdliv med kyrkogården.
Östra muren: Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenar är
obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka
kalksten ingår. Insidan av muren i höjdliv med kyrkogården. Ett parti mur ut mot
landsvägen buktar kraftigt ut och hotar falla ur.
Södra muren: Muren är byggd i 2-3 skift av ca 0,5 m stor natursten. De flesta stenar är
obearbetade men enstaka har märken av borrning och lättare tillformning. Enstaka
kalksten ingår. Insidan av muren i höjdliv med kyrkogården. Mot parkeringen i söder
finns 10 järnöglor inslagna i muren (för att binda hästar).
På insidan av kyrkogårdsmuren finns en trädkrans. Ett stort antal träd som är markerade
på kartan som ingående i trädkransen har nyligen tagits bort.

Ingångar
Öster: En biingång finns i öster med en enkel smidesjärnsgrind med samma ornament
som huvudgrinden. Grindstolparna är av kalksten och skadade. Åtminstone den södra
bör bytas ut. Bakom denna en trappa av kalkstensplattor i två flykter om 7 respektive 1
trappsteg.
Norr: I norr finns en (ca 3 m bred) öppning i häcken som leder ut till avfallshanteringsanläggningen
och trädgårdsskjulet.
Söder: Huvudingången ligger i söder och har en dubbel smidesjärnsgrind mellan
obeliskformade grindstolpar av gråsten. Ovansidan av grinden är ornerad med bågar i
järn.

Vegetation
På insidan av kyrkogårdsmuren finns en trädkrans. Ett stort antal träd som är markerade
på kartan som ingående i trädkransen har nyligen tagits bort.
På västra muren: en ask och en björk samt en lite dunge av 3 granar.
På norra muren: 4 björkar och 5 askar (varannan av varje), här finns också en nära 2,5 m
hög tujahäck.
På östra muren: 1 ask,
På södra muren: fyra askar
Förutom trädkransen finns system av häckar inne i kvarteren. Dessa består oftast av
oxbär, men också ölandstok ingår i vissa fall, se kvartersbeskrivningarna.
Trädkransen var enligt gravkartan från 1971 mer omfattande än den är idag. På denna är
9 lövträd markerade på västra muren, i norr 9 lövträd (varannan björk och lind), i öster 9
askar (varav 1 kvarstår) och i söder 6 askar varav 4 kvarstår.

Gångsystem
Samtliga gångar på kyrkogården består av naturgrus.
Huvudgångssystemet består av en bred naturgrusgång som leder från den södra
huvudgrinden fram till huvudporten på södra långsidan av kyrkan.
En smalare grusgång löper utmed hela kyrkogårdens utsida. Denna går dock inte ut till
de tre yttersta gravraderna i kvarter B. Här finns istället en bågformad gång av
kalkstensplattor.
Ytterligare en huvudgrusgång finns norr om kyrkan, från sakristian och västerut hela
kyrkogårdens längd. En kortare gång går också från tornet och rakt västerut. Flera
gångar av delvis överväxta kalkplattor finns inne i kvarteren.

Gravvårdstyper
På kyrkogården finns ett stort antal 1600-tals gravvårdar uppställda (hela 11 stycken),
dels i rader på kyrkogårdsmuren från mitten av västra delen av kyrkogården och längs
hela södra kyrkogårdsmuren. En vård står i ursprungligt läge? i kvarter A (se Sune
Ljungstedts inventering samt avskrivningar av texten i bilaga nedan). Flera av dessa
stenar är anmärkningsvärt gamla (1611, 1619 och 1622). (Texter se bilaga.)
Ett ovanligt stort antal stenar från tiden kring år 1900 finns bevarade på ursprunglig
plats, huvudsakligen längs kanterna i kvarter A och B. Ett fåtal bevarades stenramsgravar,
alla överväxta med gräs finns. Ett par höga obeliskstenar finns både i kvarter A
och B.
Bland de undanställda vårdarna på västra muren finns fyra äldre järnkors och ett träkors.
Bland de undanställda vårdarna i NÖ hörnet ingår ett avbrutet livsträd och två
kalkstensvårdar från 1800-talet.

Minneslund
Minneslunden invigdes 1997 och är anlagd i en utvidgning av kyrkogårdens NV hörn.
En eliptisk smal grusgång omger en gräsmatta begränsad av små huggna gatstenar. En
kvarnstensliknande kalksten med hål för blombuketter och en rund natursten med ordet
”minneslund” inhugget finns på gräsmattan där det också står en björk (som ingår i
trädkransen.)
En nyanlagd sträckning av tujahäcken bildar bakgrund.

Byggnader
-

Övrigt
10 av de bevarade 16- och 1700- talsvårdarna är uppställda som museistenar på västra
och södra muren. N om dessa på västra muren är sedan de 4 järnkorsen uppställda.
Därefter ligger en rad borttagna stenar i rad. Längst i NV ligger ett antal borttagna
vårdar i en hög. Synbarligen finns en ordning att ju längre mot söder en borttagen vård
står ju högre ”museivärde” har den.
En runsten är känd från kyrkan men försvunnen sedan mitten av 1700-talet (Ö 41).

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A Gravplats nr A 1 –194

Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-194 och utgör den västra halvan av kyrkogården
söder om kyrkan och två rader gravar på ömse sidor gången längst i väster.
Väster om kvarteret ligger tomtmark och bybebyggelse, norr om kvarteret åkermark. I
öster möts Kv B och C. Söder om kvarteret ligger en parkeringsplats i breddningen av
landsvägen och på andra sidan denna församlingshemmet.

Allmän karaktär
Ljus öppen karaktär. Kvarteret har en vid utsikt mot jordbruksbygden i norr. Bitvis är
det glest mellan gravstenarna. Karaktären ges huvudsakligen av de många vårdarna från
förra sekelskiftet och av de många bevarade 1600-talsvårdarna.

Omgärdning
I söder kyrkogårdsmur och två askar. I väster kyrkogårdsmur och en björk, en ask och
tre små granar, dessutom en ca 0,5 m hög oxbärshäck. Kvarteret skiljs från kvarter B av
huvudgrusgången i öster. Kvarteret skiljs från kvarter C av grusgången längs med
kyrkan och dess förlängning i form av en plattgång norrut.

Ingångar
Huvudgrinden i söder (SÖ delen av kvarteret). Från huvudgrusgången löper en trappa
upp till den kringgående grusgången. Trappan består av 1 flykt med 5
kalkstenstrappsteg. Trappräcket är av smidesjärn med samma ornering som
huvudgrinden.

Vegetation
Huvudsakligen består häcksystemet av oxbärshäckar. Den längsta sammanhållna är ca
0,8 m hög. Den startar vid huvudgrusgången och går sedan i västlig riktning, den
svänger sedan 90 grader i SV hörnet och går norrut till kyrkogårdens slut. Den avbryts
på två ställen av grusgångar. Två korta sträckor oxbärshäck finns också på ömse sidor
den korta grusgången mellan tornet och norra kyrkogårdsmuren, de är ca 0,5 m höga.
Mellan gravstensraderna inne i kvarterets södra del finns låga ca 0,2-0,3 m höga
spireabuskar och två rader med buxbom i samma höjd.

Gångsystem
Huvudgrusgången bildar kvarterets gräns i öster. Direkt innanför huvudgrinden finns en
trappa med smidesjärnsräcke upp till en kringgående grusgång som följer kvarterets
kant längs hela dess sträckning med en rad gravar utanför. Också kyrkan omges av en
grusgång som går runt tornet och sedan rakt norrut till den norra mellangången. Därefter
ersätts den av en gång av kalkplattor som delvis är överväxta. Den norra mellangången
startar vid kyrkans sakristia och går sedan rakt västerut. Ytterligare en grusgång finns
mellan tornet och kyrkogårdsmuren direkt väster om detta.

Gravvårdstyper
Vittorpsmonumentet består av en sten över J E Magnusson från 1932 och stenen över
Per Månsson från 1619 (på ursprunglig plats?). Utmed kanterna men delvis också inne i
kvarteret står ett stort antal smala tidstypiska vårdar i jugendstil resta över
hemmansägare kring 1890 – 1935.
Yngre bredare gravvårdar finns också mellan dessa, dock huvudsakligen inne i
kvarteret. 3 stenramsgravar finns, samtliga har grusplanen överväxt med gräs. I NV
delen av kvarteret står en hög obeliskformad sten. En steleformad sten och en större
bautasten finns också. Gravstenarna täcker tiden 1619–2002. Tyngdpunkterna i
resningstid ligger kring 1890-1932, kring 1950 och 1990-tal.

Byggnader
-

Övrigt
Under sommartid står en enklare parkbänk uppe på södra kyrkogårdsmuren.

Kvarter B Gravplats nr B 1–175

Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-175 och utgör den östra halvan av kyrkogården
söder om kyrkan och 3 rader gravar öster om gången längst i öster.
Väster om kvarteret ansluter det till kvarter A och C. I norr och öster ligger åkermark. I.
Söder om kvarteret ligger en parkeringsplats i breddningen av landsvägen. Dessutom
ingår två rader gravar utanför huvudhäcken i sluttningen ned mot kyrkogårdsmuren i
öster.

Allmän karaktär
Ljus öppen karaktär. Kvarteret har en vid utsikt över jordbruksbygden i öster och norr.
Bitvis är det glest mellan gravstenarna. Karaktären ges huvudsakligen av de många
vårdarna från förra sekelskiftet och av de bevarade 1600-talsvårdarna. De två yttersta
raderna gravar i öster ger närmast intryck av att ligga utanför kyrkogården.

Omgärdning
Kyrkogårdsmur och trädkrans bestående av två askar i söder och en i öster (se allmän
beskrivning). Gränsen mot kvarter A utgörs av huvudgrusgången i väster. Gränsen mot
kvarter C ligger i den kringgående huvudgrusgången.

Ingångar
Huvudgrinden i söder (SV delen av kvarteret). Från huvudgrusgången löper en trappa
upp till den kringgående grusgången. Trappan består av 1 flykt med 5
kalkstenstrappsteg. Trappräcket är av smidesjärn med samma ornering som huvudgrinden.

Vegetation
I SÖ hörnet av kvarteret växer en stor lönn som ingår i trädkransen. Inne i kvarteret
löper 3 rader med oxbärshäck i nordsydlig riktning. De är ca 0,7 m höga. Den östligaste
av oxbärshäckarna skiljer huvuddelen av kvarteret från två rader gravar i sluttningen
längst i öster. Mitt för sakristian finns en öppning i häcken som leder till den yttre östra
delen av gravkvarteret och biingången i öster. Mellan gravstenarna här löper en låg (ca
0,2–0,3 m hög) rosenspirea.

Gångsystem
Huvudgrusgången bildar kvarterets gräns i väster. Direkt innanför huvudgrinden finns
en trappa med smidesjärnsräcke upp till en kringgående grusgång som följer kvarterets
kant längs hela dess sträckning med en rad gravar utanför. Denna utgör också gräns mot
kvarter C i den norra delen av kvarteret. Också kyrkan omges av en grusgång.
I den yttersta delen i öster finns en bågformad gång av kalkstensplattor utanför den
yttersta gravraden.

Gravvårdstyper
3 äldre 1600- och 1700-talsvårdar står på kyrkmuren längst i söder. Inne i kvarteret
finns en blandning av äldre och yngre gravstenar från tiden 1836–2001. Ett järnkors rest
1994 och en mycket bred låg gravsten som ursprungligen tillhört en stenramsgrav finns
här. I raderna längst i öster finns ett stort antal smala jugendstenar, en hög smal obelisk
och ett vitt marmorkors. I backen längst i öster står huvudsakligen jugendstenar från
1890–1930. De flesta resta över hemmansägare med hemman i Tegneby (närmaste by
rakt i öster) men även Hackeryd i Västerlösa socken (på andra sidan ån från Tegneby).
Detta utgör en tydlig indikation på att en äldre hemmansindelning av kyrkogården
faktiskt i viss mån fortfarande kan sägas leva kvar.

Byggnader
-

Övrigt
Under sommartid står en enklare parkbänk uppe på södra kyrkogårdsmuren.

Kvarter C Gravplats nr C 1–130

Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-130 och utgör den norra inre delen av
kyrkogården.
Väster om kvarteret ansluter det till kvarter A. I norr ligger öppen åkermark. I öster
ansluter det till kvarter B och i söder direkt till kyrkan.

Allmän karaktär
Ljus öppen karaktär. Kvarteret har en vid utsikt över jordbruksbygden i öster och norr.
Bitvis är det glest mellan gravstenarna. Karaktären ges huvudsakligen av de många
sentida vårdarna.
Kvarteret har uppenbarligen lägre status än kvarter A och B. Det utgör platsen för den
borttagna allmänna linjen, fortfarande tydligt synlig på flygfotot från 1939, se sidan 5.

Omgärdning
Gravplats 1-13 och 163-176 ligger i direkt anslutning till kyrkans norra långhusvägg
utan mellanliggande gångar. I norr kyrkogårdsmuren och innanför denna en trädkrans
av 5 askar och 4 björkar (vartannat träd av varje sort). Innanför denna en ca 2 m hög
tujahäck. I öster utgör den kringgående grusgången gräns mot kvarter B och i väster
utgör den genom en plattgång förlängd grusgången från tornet mot norra muren gräns
mot kvarter A.

Ingångar
_

Vegetation
Förutom i omgärdningen finns ett system av tre östvästligt löpande häckar. Närmast
kyrkan en 0,9 m hög idegran och därefter 3 st 0,6 –0,8 m höga oxbärshäckar. Ytterligare
en kortare sträckning oxbärshäck i N-S riktning finns längst i öster.

Gångsystem
Längs hela norra delen av kvarteret löper den kringgående grusgången och lämnar 1 rad
gravar utanför. Från sakristians norra mur och rakt västerut genom hela kvarteret löper
den norra mittgrusgången. Från tornet och rakt norrut ned till norra mittgrusgången
löper en grusgång som därefter har en fortsättning genom hela kvarteret i en gång av
kalkplattor. Denna bildar gräns mot kvarter A. Samtliga grusgångar av naturgrus.

Gravvårdstyper
Huvudsakligen sena låga breda gravvårdar. 1 bevarad linjegrav? (Anna Svensson 1939).
Två gravar med borttagen stenram. Ett fåtal gravvårdar från 1940-talet. I övrigt 1960-tal
fram till 2003.

Byggnader
Utanför tujahäcken i norr en trädgårdsavfallsanläggning och ett trädgårdsskjul. Detta
har locklistpanel i brunbets och ett tak lagt av enkupiga tegelpannor.