Stäng fönster Enköping kn, VECKHOLM 4:1 VECKHOLMS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkan består av ett ovanligt långsträckt, rektangulärt långhus som även rymmer kor. Långhuset är täckt av sex kryssribbvalv. I norr finns sakristia och i söder ett vapenhus samt en korsarm som tidigare nyttjats som gravkor för Johan de la Gardie men sedan inkorporerats med kyrkorummet. Öster om långhuset finns det de la Gardieska gravkoret. Kyrkogården har en rektangulär form och kyrkan är belägen mitt på kyrkogården. Den omges av en kallmurad gråstensmur och en trädkrans av lindar. En lindallé löper diagonalt över kyrkogården från nordväst till sydost. Ingångar finns i nordväst, nordost och sydost. Ingångarna mot norr har stigluckor av putsat tegel och rundbågiga öppningar med bräddörrar. Stigluckorna är putsade och avfärgade i ockragult med vita omfattningar och en vit, profilerad list som följer takprofilen. Taken är täckta med falsad skivplåt. Kyrkogården utvidgades mot söder på 1770-talet i samband med att hela kyrkogårdsmuren lades om. Olof Graus avbildning från 1748 visar den äldre muren med spånavtäckning. Stigluckorna är från 1600-talet. Den nordvästra stigluckan är dock återuppbyggd 1949 efter att ha raserats då den blev påkörd av en stridsvagn. Intill denna stiglucka finns det en stätta av sten i kyrkogårdsmuren som tillkommit samtidigt med murens omläggning omkring 1770. Kyrkogårdsgångarna är grustäckta. Gravkvarteren är oregelbundna och till största delen grästäckta. De flesta gravarna ligger söder och sydväst om kyrkan. På dess norra sida finns ett fåtal gravar. Längs stenmurens insida finns mest äldre gravvårdar från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Här finns många stenar i svart granit eller diabas med polerade partier. Mellan vapenhuset och södra korsarmen finns en stor gravsten i nyantik stil rest över prosten L Hygrén. Han dog 1803. Nära vapenhusets sydvästra hörn står två gjutjärnskors från 1850 och 1870. Sydost om korsarmen står en nygotisk gjutjärnsvård. Bredvid den finns en äldre grav med inhägnad av gjutjärnsstolpar och järnkätting. I gravkvarteren söder om kyrkan är det mest yngre gravar från 1950-talet och framåt i tiden. Framför kyrkans västgavel står det lutande korset till vilket en sägen är knuten: en prästgårdsdräng skickades ut för att skrämma prosten Melchior (verksam på 1530-talet) när denne gick hem från sin andakt. Drängen klädde ut sig till ett spöke och när prosten fick se honom så bad han till Gud, varefter drängen sjönk ner genom jorden. Till minne av händelsen restes korset. Korset utbyttes 1971 mot ett nytt med samma utformning. Klockstapeln är belägen på en mindre höjd väster om kyrkogården. Den har en rektangulär plan med diagonalsträvor i öster och väster. Stapeln är klädd med ålderdomlig, tjärad panel. Det höga, pyramidformade taket är täckt med tjärade spån. På det står en åttkantig lanternin som har en karnissvängd, plåtklädd huv vilken kröns av en lökformad spira. Pyramidtaket har fyra vitmålade solur. Klockstapeln är byggd 1668 av byggmästaren Andreas Brezel från Stettin. Han var samtidigt anlitad av de la Gardie för arbeten på Ekholmens slott. Klockstapeln har en originell form som i Sveriges kyrkor sägs vara påverkad av Hapsals slott i Estland vars ritningar hade kopierats av Brezel. |
