Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Orust kn, MORLANDA 3:2 MORLANDA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
MORLANDA KYRKA ligger på den högsta punkten på den kulle i terrängen på vilken kyrkomiljön ligger. Kyrkan är omgiven av sin kyrkogård som främst utbreder sig i sluttningarna i öster, söder och väster. Kyrkogården består idag av två delar. På höjden kring kyrkan ligger den äldre och större delen, och väster om denna, nedanför kullen, ligger den nyare delen.

Den äldre delen är helt omgiven av en kyrkogårdsmur, med uppvuxna lövträd innanför. Den har ingångar längst i öster, i sydväst samt i norr mot församlingshemmet. Ingångarna har kraftiga kallmurade grindstolpar av sten, med grå galvaniserade smidesgrindar. Ingångarna är från 1900-talets mitt, medan muren i sina yngsta delar bör vara från tiden kring sekelskiftet 1900.

Inne på kyrkogården finns några grusade gångar mellan ingångar och kyrkan, men den övervägande delen är gräsbevuxen. Gravarna ligger tätt och här finns en påfallande variation i ålder och utformning, med flera järnkors, höga och halvhöga vårdar från 1900-talets början liksom kalkstensvårdar från i huvudsak 1800-tal, någon äldre. I öster finns ett inhägnat område, den s k Bildtska kyrkogården, tillhörig familjen Bildt som länge innehade Morlanda säteri.

Denna äldre del fick sin nuvarande form dels efter 1762 och dels kring sekelskiftet 1900. 1762 ålades man av länsstyrelse och domkapitel att utvidga kyrkogården. Vi vet inte idag vilket område denna utvidgning tog i anspråk, men med största sannolikhet rör det sig om områden i söder och öster, kanske också i norr. Söder om kyrkan är marken någorlunda plan på det som bör vara den allra äldsta delen, och en slänt åt söder markerar var man bör ha utvidgat åt detta håll. Väster om kyrkan fanns inte många gravar före 1800-talets slut, då kyrkogården utvidgades åt detta håll, hela västslänten bör vara från denna tid. På foton från denna tid ser man att de träd, som idag kantar kyrkogården och en del av gångarna, är nyplanterade.

1942 gjordes en utvidgning ytterligare åt väster. Den fick en något oregelbunden form, men är omgiven av en tidstypiskt utformad stenmur och har en egen ingång i sydväst, samt från den äldre kyrkogården genom ett genombrott i kyrkogårdsmuren. Också denna yngre del har lövträd planterade innanför muren. I des sydvästra del finns numera en mindre minneslund anlagd.

I backen som löper utmed norra kyrkogårdsmuren ligger flera byggnader från 1959 och framåt, tillsammans med det äldre men numera reparerade kyrkstallet. Byggnaderna har en enhetlig utformning och bildar en väl sammanhållen miljö.