Stäng fönster Borgholm kn, GÄRDSLÖSA KYRKA 1:1 GÄRDSLÖSA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Gärdslösa kyrkogård är rektangulär till formen, med längsta längden i nord-sydlig riktning. Gravplatserna finns runt om kyrkan och är uppdelade på sex kvarter. Kvarter A-C ligger söder om kyrkan, kvarter D väster om, kvarter E norr om och kvarter F i öster. Gångar belagda med kalkstensplattor går från gångarna fram mot kyrkan och på den södra sidan kantas de av oxelträd. På södra sidan är det ett mer varierat gravvårdsmaterial medan gravvårdarna på den norra sidan är mer enhetliga. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en kallmurad kalkstensmur. I muren finns järnringar som minner om tiden före bilismen, då man fortfarande tog hästskjuts till kyrkan. I norr är det mer av en stödmur. Ingångar Det finns ingångar i alla väderstreck. I öster finns en portlucka av trä. På taket är en vimpelformad flöjel med årtalet 1850 placerad. Intill portluckan, norr om den samma är en klivstätta in över muren, av kalksten. I söder finns portlucka av samma typ som i öster med en liknande flöjel. Längre i sydost finns en klivstätta, av kalkstensflisor instuckna i muren. I väster finns ytterligare en portlucka. På flöjeln står det 1720 samt initialerna ILS, samma som på korgavelns flöjel. Alla tre portluckorna är timrade av tjärad ek och furu har handsmidda järnbeslag på dubbeldörrarna och är täckta av karnissvängda, sedan 1900-talets början, spånklädda huvar. I norr är ett par moderna svartmålade dubbelgrindar mellan uppmurade portstolpar av kalksten placerade. Tidigare fanns här ett par enkla gråmålade grindar av trä. Vegetation Trädkrans: runt om kyrkogården är en trädkrans av lönn, alm, ask och gran planterad. Övrigt: längs gångarna på den södra sidan av kyrkan är det planterat oxel. På muren i väster växer det murgröna. Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna. Gångsystem Gångar i östvästlig och nordsydlig riktning. I övrigt är alla gångar igensådda. Gångarna är belagda med kalkstensplattor förutom en smalare gång som skiljer kvarter D och F åt. Gångarna belades med kalkstensplattor 2002 och 2003. testamenterade medel av Åke Kristiansson samt dödsboet efter Lennart Larsson, USA, bördig från Störlinge bekostade arbetet med att flislägga gångarna. Gravvårdstyper De äldsta gravvårdarna på Gärdslösa kyrkogård är från 1200-talet och är troligen delar till Eskilstunakistor. I övrigt är de äldsta vårdarna från 1800-talet. Några äldre kalkstenshällar ligger idag som golv i kyrkan. I slutet av 1800-talet blev de höga svarta gravvårdarna moderna tillsammans med mindre vårdar i samma material och utförande. Vid den här tiden fanns fler konstriktningar som inspirerade till vårdarnas utformning. En av dessa var nationalromantiken. Karaktäristiskt för gravvårdar som är nationalromantiskt inspirerade är oslipade ytor och asymmetriska krön. Tanken är att gravvården ska efterlikna förhistoriska gravmonument och runstenar. En annan viktig influens som blir allt vanligare under början av 1900-talet är antiken. Denna konststil kallas klassicismen. Typiska drag hos gravvårdar är symmetriska krön, slipade ytor och dekorelement som urnor, draperingar och kransar och girlanger av löv. När det gäller dekoren på gravvårdarna var också den kristna symboliken naturligtvis också viktig. Vanliga kristna dekorelement var till exempel. kors, facklor, oljelampan och duvan. Vid tiden kring sekelskiftet 1900 förefaller det ha varit vanligt att man införskaffade en stor familjevård. Varje grav inom familjegravplatsen markerades med en gravkulle överväxt med murgröna. Den klassicistiska stilen blir alltmer dominerande. Viktiga drag hos gravvårdar från 1930-50-talen är den symmetriska uppbyggnaden med parställda pelare samt de raka eller flackt trekantiga krönen. På de flesta kyrkogårdar infördes regler för hur höga gravvårdarna fick vara. Från slutet av 1950-talet och framåt blev gravvårdarna enklare och mer enhetligt utformade. Vårdarna är rektangulära med ett enkelt kors eller blomsterslinga som dekor. På 1970-talet började man att dekorera gravvårdarna med talldungar och uppgående solar. Under 1990-talet kan man se en uppluckring av bestämmelserna kring gravvårdarnas utformning. Idag är formerna mer varierande och ofta mjukare. Under 1900-talets första hälft var det vanligt att man omgärdade gravplatserna och belade dem med grus. På Gärdslösa kyrkogård har funnits omgärdningar i form av häckar, stenramar och gjutjärnsstaket. Idag finns endast enstaka rester kvar av detta. Under 1900- talets första hälft var det också vanligt att ange den dödes yrkestitel på gravvården men titlarna försvann i det närmste i mitten av århundradet. På landsortskyrkogårdar har det under hela 1900-talet varit vanligt att ange från vilken by eller gård den döde kommer. På Gärdslösa kyrkogård finns det angivet på majoriteten av vårdarna. Minneslund Minneslunden som invigdes 2000 är placerad väster om kyrkogården intill församlingshemmet som också utgör gräns i söder. I väster finns ett staket utanför staketet rinner ”Silverbäcken”. Mot norr är det planterat buskar i en halvcirkel och i öster är det planterat buskar. I själva lunden växer det fem höga tallar. I övrigt utgörs ytan av gräsmatta. En planteringsyta omges av uppmurad kalksten. Bakom planteringsytan står en äldre kalkstensvård. I området finns också en soffa att sitta ner på, en ljusbärare och ett ställ för blomvaser. Församlingen planerar, efter beslut i kyrkorådet att inom en snar framtid att placera en minnessten i minneslunden. Minnesstenen skall vara av kalksten och polerad på bägge sidor. På stenen skall mässingsskyltar med namn på de jordade kunna appliceras, för de anhöriga som så önskar. Byggnader Bårhuset som invigdes 1968, finns strax utanför kyrkogården i väster. Det ritades av Gösta Gerdesiö, Kalmar. Det är uppfört i tuktad kalksten med sadeltak belagt med enkupigt tegel. Den tidigare ingången i öster, har dubbeldörrar av bonad ek. Inne i kapellet används den medeltida portalen som omfattning till altarnischen. Bårhuset är numera i hopbyggt och ombyggt med församlingshemmet som uppfördes 1987. I det nordvästra hörnet ligger en vitmålad träbyggnad som inrymmer både personalutrymmen, redskaps- och maskinförvaring och allmän toalett. Övrigt Gravvårdar som tagits ur bruk står uppställda längs, främst den västra, kyrkogårdsmuren. En solvisare hopsatt av många olika delar står intill kalkstensgången i söder. Under urtavlan står årtalet 1733. Delar av den kan dock komma från en dopfunt som dateras till 1750. Beskrivning av enskilda kvarter/områden Kvarter A-C Allmän karaktär Kvarter A-C är belägna på den södra sidan av kyrkan. I kvarteren finns det sammanlagt ungefär 900 gravplatser. Mellan kvarter B och C går en kalkstensbelagd gång. I öster, söder och väster avgränsas området av kyrkogårdsmuren. Gränsen i norr utgörs av kyrkan och en kalkstensgång. Gravvårdarna är med några få undantag alla vända mot öster. Hela området är besått med gräs. Längs gångarna är det planterat oxel. I det nordöstra hörnet av kvarter C står ett solur. Gravvårdstyper Intrycket av gravvårdarna i kvarteren domineras av de höga stående vårdarna. Eftersom, kvarteren brukats kontinuerligt finns en stor variation av gravvårdar, främst från 1900-talet. I kvarteren finns ett fåtal gravplatser vilka har omgärdningar kvar. Några har omgärdning i form av stenram samt jord- eller grusbeläggning. De flesta vårdar är stående men några enstaka liggande vårdar finns. Materialet är företrädelsevis grå eller svart granit samt kalksten men även vårdar av röd granit förekommer. Gravvårdarnas utformning varierar. Några är utformade som kors och ett antal vårdar har klassicerande drag. En vård är av marmor med kopparbokstäver, två snedställda vårdar är helt i marmor och ytterligare en vård i granit kröns med ett kors av marmor. En annan har en sockel av svart granit och kröns av en gjutjärnsurna målad med svart och silver. En vård är av trä och utformad som ett kors. En vård är av järn och glas och ytterligare en vård, från 1988 är av smide. Fyra gravplatser har stenramar och de har också kvar sin grus- eller jordbeläggning. En vård har kvar sin omgärdning i form av ett gjutjärnsstaket. Innanför staketet är det planterat tujor, Ölandstok och på fyra gravkullar växer det murgröna. Det finns två gravtumbor i området den ena av röd kalksten från 1881, över Kommunalordföranden och nämndemannen Lars Peter Andersson och hans maka och dotter. Den andra är i svart granit från 1905 över Walfrid Larsson och hans maka. På kyrkogårdens södra sida finns det i det, förutom de tidigare nämnda, cirka 26 murgrönskullar bevarade. I det sydvästra hörnet ligger det en häll med järnringar i hörnen, texten är mycket nött och är inte möjlig att läsa. Den äldsta, läsbara, vården är från 1831 och står i kvarter C. Det finns ytterligare tjugo vårdar från 1800-talet i området. I övrigt är det en jämn spridning från 1900- talets årtionden. De yngsta vårdarna är från 2005. Tre av vårdarna är återanvänd, man har vänt på vården och gjort en ny inskription på den forna baksidan. På flertalet av vårdarna är den dödes hemort angiven. I området finns ett stort antal titlar. Hemmansägare och lantbrukare är de vanligaste angivna titlarna. Övriga titlar som finns är bland annat kronolänsmannen, målaren, kyrkovaktmästaren, barnmorskan, skomakaren, hovpredikanten/prosten, skräddaremästaren, kommunalordföranden, kontraktsprosten, fabrikören, trafikbilägaren, lärarinnan, handlanden, flygkaptenen, entreprenören, åldermannen, prosten, skomakaren med flera. Övrigt Några vårdar, svarta höga har återanvänds. Man har helt sonika vänt på vården och gjort en ny inskription på den forna baksidan. Den gamla texten har behållits på frånsidan. På några av kalkstensvårdarna gick vid inventeringstillfället inte att läsa texten på. Kvarter D-F Allmän karaktär Kvarter D-F ligger väster och norr om kyrkobyggnaden. Enligt gravkartan är det planerat för 683 gravplatser i området. Intrycket av kvarteren domineras av låga rektangulära vårdar. Kvarteren omgärdas av kyrkogårdsmuren åt väster, norr och öster. I söder finns kyrkan och mot de övriga kvarteren är en kalkstensbelagd gång. Mellan kvarter D och E är en grusbelagd gång och mellan kvarter E och F är en gång av kalksten. Öster om kyrkan finns några få något högre och mer påkostade gravvårdar kvar. I kvarter E kan man ana rester efter ett linjegravssystem. Alla vårdarna är vända mot öster. Hela området gräsbesått. Bland gravplatserna finns rester av omgärdningar och grusbeläggningar. Gravvårdstyper Känslan av gravvårdarna norr om kyrkan ger ett lägre intryck och inte fullt så ålderdomligt som den södra. Den äldsta vården i området finns i kvarter F och är en kalkstensvård från 1857 rest över en hemmansägare Pär Andersson från Sörby. Det finns ytterligare en vård från 1800-talet i samma kvarter. Det är en svart granitvård från 1899. I övrigt finns det vårdar från 1900-talets alla årtionden med en liten dominans för vårdar från 1970- och 1990-talen. De dominerande materialen är grå och svart granit men ett stort antal vårdar är också tillverkade i kalksten. Vårdar av röd granit finns i ett mindre antal. En modern vård är av koppar och formad som ett kors. En vård är av trä med textplatta av koppar. Ett fåtal gravplatser med omgärdningar finns kvar i området. Två gravplatser omgärdas med stenram och ytan är belagd med grus eller jord. På sju gravplatser finns det sammanlagt 13 gravkullar med murgröna. På ett par av gravplatserna växer det buskar av till exempel tuja. Enstaka vårdar har nationalromantiska eller klassicistiska stildrag. I kvarter E finns det enstaka små vårdar av svart granit som är typiska för linjegravvårdar. De är ungefär samtidiga i tid, från 1930- och 1940-talen, och skulle kunna utgör rester efter ett linjegravsområde som funnits norr om kyrkan. På ett mindre antal av vårdarna finns den dödes yrkestitel angiven. Vanligast är lantbrukare. Andra titlar som förekommer är hemmansägaren, f d STF, organisten, smedmästaren, muraren, handlanden och lärarinnan. By/gårdsnamn anges på merparten av vårdarna. Övrigt På ett par av vårdarna i kvarter F fanns tidigare urnor av gjutjärn. De har blivit stulna. |
