Stäng fönster Kalmar kn, RYSSBY KYRKA 1:1 RYSSBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Beskrivning av kyrkogården Allmän karaktär Kyrkogården ligger främst söder och norr om kyrkan och omgärdas av en stenmur och en splittrad trädkrans. Kvarter I och II ligger söder om kyrkan och de övriga, III – VIII norr om. Området längst i norr och nordöst utgör en tydlig utvidgning med urnlund och minneslund och mer vegetation än den övriga kyrkogården. Gränsen mellan den nyare delen och den gamla syns tydligt genom höjdskillnader och genom att den gamla trädkransen delar av området. Kyrkan ligger mitt i byn inklämd mellan olika vägar, i söder passerar den gamla vägen till Stockholm. Omgärdning Hela kyrkogården omgärdas av en stenmur i olika utförande. Vid de utvidgade delarna kan man se ett helt annat stenmaterial än den del som tillhör den äldre kyrkogården. Materialet i den äldre delen är mindre och oregelbundet medan stenmaterialet i den utvidgade biten är murad av större rektangulära tillhuggna stenar. Den sydöstra muren är delvis överväxt med murgröna. Den äldre muren är kallmurad medan den nyare är lagd i bruk. Ingångar I väster: En ingång mitt för vapenhuset med svartmålade smidesgrindar mellan höga, kraftiga, vitputsade grindstolpar med tälttak av koppar. Ytterligare en ingång i väster, vilken sannolikt tidigare var en ingång in till den norra delen av dåvarande kyrkogården. I och med utvidgningen 1957 förlorade den sin betydelse och används numera inte utan är igensatt. Det är en svartmålad smidesgrind mellan stolpar av granit. Längst i nordväst finns en ingång mellan granitstolpar utan grind. I söder finns en hög smidesgrind mellan kraftiga vitputsade stolpar med tälttak av koppar, likadan som huvudingången i väster. Intill finns en mindre trappa direkt över muren. I öster: finns en ingång mellan kraftiga stolpar i granit utan grindar. Längre öster ut på den nytillkomna delen leder en enkel trappa, i granit men svartmålat järnräcke, upp till kyrkogården. Vegetation Trädkrans: Något splittrad trädkrans som står innanför kyrkogårdsmuren. Lönn och lind samt kastanj dominerar på den äldre delen medan oxel planterats på den nya delen. Övrigt: häckar av tuja finns i kvarteren runt kyrkan. På den nya delen är rygghäckar av tuja, spirea och ölandstok. Ölandstok är också planterat runt urnlunden. Enstaka träd av oxel finns planterade inne i kvarteren. Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna Gångsystem Från ingången i väster fram till vapenhuset är en kalkstensbelagd yta. Grusade gångar löper runt om de olika kvarteren och avgränsar dem. Inne på området finns en trappa som förbinder och utjämnar den nya och den gamla delen. Gravvårdstyper På kyrkogården finns varierande gravvårdstyper från främst 1900-talet, men också 17 äldre vårdar. Det gör att här finns flera olika typer av gravvårdar representerade. Bland de äldsta vårdarna finns framförallt höga stående gravvårdar från tiden kring sekelskiftet 1900. Dessa bär framförallt nyklassicistiska drag som var på modet vid den här tiden. Stenarna är symetriskt uppbyggda med dekorelement som går tillbaka på antikens bildsymbolik till exempel lagerkransar, brinnande oljelampor och urnor. En del av gravvårdarna från den här tiden bär också nationalromantiska drag i form av osymmetriska krön och oslipade stenytor som ska föra tankarna till runstenar. De klassicistiska dragen förstärks ytterligare hos gravvårdarna från perioden 1920-1950. Dessa har ofta försetts med uthuggna eller inslipade pelare. Gravvårdarnas krön är antingen raka eller formade som en gavelspets. Oljelampan är fortfarande ett vanligt dekorelement liksom palmkvistar och kors. Utformning och dekor är den samma hos såväl gravvårdar på köpta gravplatser som linjegravplatser. De sistnämnda är dock mindre och enklare. Ett mindre område med grusgravar omgärdade till största delen av låga buxbomshäckar finns strax norr om kyrkans vapenhus, kvarter III. Enstaka gravplatser i de övriga kvarteren har omgärdningar och en del av dem har grusade ytor. Från 1950 och framåt i tiden dominerar de låga rektangulära gravvårdarna med enkel dekor. Vanliga motiv är talldungar, soluppgångar, kors och blommor. Bland gravvårdarna från det senaste årtiondet kan man märka ett visst nytänkande. Formen är inte strikt rektangulär och det finns också exempel på mer personligt utformad dekor. Materialet är främst grå, svart och röd granit. Bland de äldre vårdarna finns flera av gjutjärn eller smide. Det är också relativt i de äldre kvarteren att ange den dödes yrkestitel. På majoriteten av kyrkogårdens gravvårdar anges från vilken by eller gård den döde kommer. Minneslund Minneslunden ligger i kvarter VIII längst i nordost från kyrkan. Lunden är markerad som en ellips lagd av gatsten i gräsmatta. Längst i öster finns en springbrunn med en stor, röd granitsten ur vilken det rinner vatten. Utanför dammen finns en grusad yta att ställa blommor i. Lunden omges av buskar av liguster. Byggnader Bårhuset ligger öster om kyrkan och uppfördes 1956 i samband med utvidgningen av kyrkogården. Bårhuset har kylanläggning och används året om. Övrigt I samband med utvidgningen på 1950-talet och bårhusets uppförande avsattes en yta öster om det samma för att ställa upp vårdar som tagits ur bruk. Beskrivning av enskilda kvarter/områden Kvarter I och II Allmän karaktär Kvarter I och II upptar hela ytan söder om kyrkan och området precis utanför koret i öster. Kvarteren rymmer enligt gravkartan cirka 248 respektive 301 gravplatser. Området omgärdas av kyrkogårdsmuren i väster, söder och öster medan kyrkan utgör områdets norra gräns. Runt om kvarteren finns en grusbelagd gång. Från ingången i söder leder en gång fram till kyrkans södra ingång som delar de båda kvarteren åt. En grusad gång löper också längs med kyrkan. Längs ytterkanterna finns en rad vårdar som är anlagd som en ram kring det inre området. Här är alla vårdarna vända inåt mot kyrkogården. Flertalet av gravvårdarna i ramen är äldre mer påkostade vårdar liksom de vårdar som finns på en mindre gräsyta precis öster om koret. Innanför ramen finns rader av vårdar ryggställda mot häckar av tuja. Gravvårdarna står i gräsmatta vända mot öster, väster och ett fåtal mot norr och söder. Gravvårdstyper I kvarter I och II finns varierande gravårdstyper från slutet av 1800-talet och framåt. Materialen är främst svart och grå granit men även röd förekommer. Ett tiotal vårdar är av kalksten varav en har en platta av marmor. Ett flertal vårdar är utformade som kors. Flertalet vårdar är resta men att antal liggande hällar finns också. De äldsta vårdarna finns i den yttre raden längs områdets västra och östra gräns. Totalt finns sju vårdar från 1800-talet, varav den äldsta är en liggande häll av kalksten. Den är över Jon Engström född 1794 och död 1870 på Knapegården. De flesta vårdar är från 1940-talet och framåt men en omläggning måste ha skett på 1980- och 90-talen, då ett stort antal vårdar är från den här tiden. En gravplats omgärdas fortfarande av svartmålad gjutjärnskedja mellan stenpollare. I övrigt är alla omgärdningar borttagna. En av gravvårdarna i kalksten är vänd på och ny text har skrivits på den forna baksidan. På majoriteten av gravvårdarna anges den dödes hemort. De vanligaste titlarna som finns på vårdarna är hemmansägaren och lantbrukaren. Övriga titlar är: nämndemannen, kantorn, mästerlotsen, husaren, stationsmästaren vid SJ, kyrkvärden, kyrkovaktmästaren, häradsdomaren, skepparen, byggmästaren, elektrikern, sjökapten, överstelöjtnanten, comministern, med.doktorn, garvfabrikören, handlanden, bankkassören, köpmannen, fiskaren, smedmästaren, godsägaren, trädgårdsmästaren, friherrinnan, rusthållaren, och kyrkoherden i Ryssby. Övrigt Flera av gravvårdarna skadades vid branden 2001 och nya har tillverkats. Jon Engström grundare av tidningen Barometern ligger begravd i kvarter II. Redaktör Engström, tog varje chans att bekriga etablissemanget: jordmagnater, biskopar, landshövdingar, lektorer, alla blev de fortsättningsvis obarmhärtigt granskade. Kvarter III och IV Allmän karaktär Kvarter III och IV ligger precis norr och nordost om kyrkan. Kvarteren rymmer tillsammans cirka 440 gravplatser. Avgränsningen görs av kyrkogårdsmuren i väster samt sydost och i norr utgörs gränsen mot de övriga kvarteren av en höjdskillnad, vilket är den ursprungliga kyrkogårdens norra gräns. I söder utgör kyrkan gräns. Grusbelagda gångar löper runt om kvarteren. I områdets mitt är gravvårdarna placerade i gräsmatta. Runt om finns en ram av vårdar av vilka de in mot kvarteren är ryggställda mot häckar av tuja. I den västra delen av kvarter III finns ett mindre grusgravsområde. Flera av gravplatserna här omges av låga buxbomshäckar. Vårdarna är vända norr, söder, öster och väster. I den yttre ramen av gravvårdar finns en hel del höga, äldre gravvårdar, medan de i de inre områdena har en lägre profil. I de bägge kvarterens mitt finns rester av linjegravssystem från 1920-talet fram till 1950-talet. Gravvårdstyper Gravvårdarna är av varierande utförande och ålder. De vanligaste materialen är svart och grå granit, men röd förekommer också. Några vårdar är av kalksten och en häll av gjutjärn. 10 vårdar är från 1800-talets senare hälft. Den ena är kyrkogårdens äldsta vård, en sandstensvård med kors och platta i marmor som står strax väster om vapenhuset i kvarter III. Vården är rest över Gustafva 1856. Det finns en struktur i kvarteren med lite mer påkostade familjegravar i kvarterens ytterkanter och längs gångarna runt om kvarteren. I kvarterens inre finns det linjegravssystem från början av 1920-talet till slutet av 1950-talet. Små svarta, enkla granitstenar som är rest över bara en person. Ett par gravplatser förutom de i grusgravsområdet omgärdas av stenram eller gjutjärnsstaket. På en av platserna med gjutjärnsstaket är en häst avbildad på grinden. Vårdarna är sköldformade plåtar som är fästa på staketet. I kvarteren anges den avlidnes yrkestitel framförallt på de köpta gravplatsernas vårdar i kvarterets ytterkanter. Vanligast är lantbrukaren, hemmansägaren och nämndemannen. Övriga titlar som förekommer är: smeden, slaktarmästaren, friherre, friherrinnan, mjölnaren, köpmannen, fiskaren, mästerlotsen, skepparen, fyrmästaren, trädgårdsmästaren, byggmästaren, landstingsmannen, båtsmannen, skräddarmästaren, sy och vävnadsläraren, distriktsveterinären, elinstallatören, kronolotsen, kyrkoherden, kronofogden, tullvaktmästaren, bryggerimästaren, kyrkvärden, kyrkvaktmästaren, skeppstimmermannen, folkskollärarinnan, mjölnaremästaren, kontraktsprosten, handlanden, smidesmästaren, sjökaptenen, kronojägaren, lotsförmannen och ryttmästaren. By-/gårdsnamn anges på merparten av vårdarna. Övrigt I den norra delen av kvarter III intill bårhuset finns ett 10-tal vårdar uppställt musealt. Platsen gjordes i ordning i samband med utvidgningen på 1950-talet. Fyra av dem är gjutjärnsvårdar. Den äldsta är från 1877. En del av linjegravvårdarna har lagts ner för att markera att gravplatsen inte innehas av någon gravrättsinnehavare. Kvarter V – VIII Allmän karaktär Kvarter V-VIII ligger längst i norr och nordost och utgörs av den utvidgning som gjordes på 1950-talet. I kvarteren finns platser planerade för nästan 1000 kistgravar och 138 urngravar. I områdets nordöstra del är kyrkogårdens senaste tillskott, minneslunden. Den invigdes 1997. Kvarteren omgärdas av den vallmur i väster och norr som uppfördes samtidigt med utvidgningen, i nordost är en stödmur och i söder utgör den gamla kyrkogårdsbegränsningen med den gamla trädkransen gräns. En höjdskillnad skiljer de olika delarna åt. En ingång finns från parkeringen i väster och en trappa leder upp till kyrkogården i nordost. Ytterligare en trappa och en grusgång förbinder den nya och den gamla delen. Urnlunden avgränsas med en låg vallmur. I kvarter V och VI står vårdarna mot häckar av spirea, tuja eller ölandstok. I kvarter VII och VIII finns inga rygghäckar. Ett par oxelträd är planterade inne i kvarteren. Trädkransen i norr utgörs också den av oxel. Gravvårdarna är placerade i gräsmatta. Vårdarna är låga och relativt jämnstora. Gravvårdstyper Gravvårdarna är från slutet av 1950-talet och framåt. De vanligaste är rektangulära gravvårdar i grå, svart eller röd granit. En liggande vård är av marmor. I några fall är vården klassicerande i sin form och till motiv. En vård är en modern, korsformad, smidesvård. Vårdarna är vända mot öster, väster och i urngravskvarteret även åt norr och söder. By eller gårdsnamn anges på drygt hälften av vårdarna. Den avlidnes yrkestitel anges på ett mindre antal av vårdarna. Hemmansägare är det vanligaste. Övriga titlar som finns i kvarteren är, skepparen, mästerlotsen, byggmästaren, postiljon, trädgårdsmästaren, charkuterihandlaren, nämndemannen, smedmästaren, affärsföreståndaren, skepparen, sadelmakarmästaren, fiskaren, montören, gästgivaren, hushållsläraren, folkskolläraren, smidesmästaren, bildhuggaren och sjökaptenen. |
