Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Umeå kn, HOLMÖN 21:1 HOLMÖNS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Holmöns tidigaste kyrkogård kan ha legat i anslutning kring ett medeltida fiskekapell ett par kilometer sydväst om byn. Under medeltiden fanns där en skyddad havsvik, Västerviken, men genom landhöjningen har den blivit avsnörd. Bland annat har mynt från 1400-talet hittats i samband med arkeologiska utgrävningar där 2003. På äldre kartor över Holmön markeras platsen "Orrskärs kyrka”. ”Örskärskyrkogården” (Raä nr 4) är oregelbunden, 14-20 m lång och består av en stenmur 0,5-1,5 m bred och 0,4-0,9 m hög och en stenrad som tros utgöra grunden till kapellet.

Den andra ödekyrkogården (Raä nr 3) ligger centralt i byn där kyrkan Helena-Elisabeth stod mellan 1802–1895. Det uppkallades efter köpmansfrun Helena-Elisabeth Grahn från Umeå, som donerade församlingens första nattvardssilver. Kyrkogården består av ett ca 40 x 30 m stort område omgärdat av en kallmurad stenmur, 1–1,5 m bred och 1–1,7 m hög. Kyrkogården invigdes i augusti 1808 och övergavs på 1890-talet. Idag finns rester efter några äldre gravvårdar bevarade, bland annat ett järnkors, samt en liten modell av den åttkantiga kyrkan.

Kyrkogården som används idag ligger på Strandberget i norra kanten av byn. Troligtvis anlades den samtidigt som den nuvarande kyrkan byggdes. Området omgärdas av en stenmur och ligger på plan gräsbevuxen mark öster om kyrkan. Kullerstensmuren med låga plåthuvstäckta grindstolpar och smidesgrindar i söder tillkom 1940, samtidigt som kyrkogården utvidgades mot norr. Tidigare hade kyrkotomten varit inhägnad av två olika varianter av spjälstaket i trä. En mindre klockstapel står väster om kyrkan, på en berghäll strax utanför kyrkotomten. Den ritades 1982 av Åke Lundberg, Umeå. Klockan har tidigare använts vid Berguddens fyrplats. Mot västra delen av kyrkogårdsmuren finns sedan 1990 en urnlund och en minneslund med sittbänk, anlagd innanför en halvrund låg stensättning. Norr om kyrkan finns en sentida personal- och förråds-byggnad och i anslutning till den gångar lagda med röd betongsten.

En trädkrans av flerstammiga rönnar, men även enstaka björkar har planterats innanför muren. Grusade gångar indelar kyrkogården i rektangulära öst-västliga gräskvarter. Inom kyrkogården förekommer gravvårdar i mörka stensorter. Kyrkogården har såtts igen med gräs i omgångar, senast 1990. Inom äldsta delen finns idag fem sandgravar, en med grusbeläggning och stenram, en med jord, en med skifferbeläggning och en inramad av måbärshäck. Vid den senaste utvidgningen 1971 revs muren och återuppfördes vid kyrkogårdens nya gräns längre österut. Inom nyaste området ligger gravarna i långa nordsydliga rader och mot rygghäckar av måbär. Kyrkotomten belyses med några galvade lyktstolpar med runda lykthus.