Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Västervik kn, ED 1:49 M.FL. VÄSTRA EDS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Västra Eds kyrka är belägen på högsta delen av en ås vid sydöstra spetsen av Storsjön. Intill kyrkan går vägen från E 22:an mot Ukna. Denna väg kantas fram till Edsbruk av en vacker allé. Vägen delar den gamla kyrkogården och den nya. Söder om kyrkan finns en del bostadshus, Ringeltaubska skolan, som byggdes av en av brukets ägare, ålderdomshem samt församlingshem. Brukssamhället med fabrik, arbetarbostäder och egnahems områden ligger norr om kyrkplatsen. Västra Eds församling har två kyrkogårdar. Den gamla kyrkogården omger ruinen av socknens kyrka från 1100-talet. Här finns flera äldre gravvårdar från mitten och slutet av 1800-talet bevarade vilket ger området ett ålderdomligt intryck. Gamla kyrkogården har brukats kontinuerligt sedan medeltiden och de modernaste inslagen på kyrkogården är en minneslund och ett område för urngravar. Den nya kyrkogården anlades norr om nya kyrkan. Områdets äldsta gravar är från 1910-talet och det förefaller som att man tagit kyrkogården i bruk vid den tiden. Nya kyrkogården är anlagd efter klassicistiska principer med en tydligt markerad huvudgång samt regelbundna och ordnade kvarter.
På Västra Eds kyrkogårdar har människor begravts från tidig medeltid fram till idag. Det visar på att platsen har en lång tradition som religiöst centrum i bygden. En vandring över kyrkogårdarna berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enskilda gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. Gravvårdar på Västra Eds kyrkogård rymmer titlar som t.ex. kyrkoherde, godsägare, rättare, fiskare, hemmansägare, tegelmästare och smed vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på ett stort antal vårdar.

Till kyrkomiljön i Västra Ed hör förutom de båda kyrkogårdarna och kyrkan även kyrkoruinen, det stall som idag rymmer vaktmästeri samt skolområdet. Tillsammans skapar de en värdefull kulturmiljö som vittnar om att platsen har en lång historia som centrum i bygden.

I många av de båda kyrkogårdarnas enstaka gravvårdar finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. Västra Eds gamla kyrkogård karaktäriseras av sina höga, stående vårdar. Flera av dess är från mitten och slutet av 1800-talet och bör bevaras på plats. Många av dem bär också på hantverksmässiga värden. Vårdarna av smide och gjutjärn liksom staket i samma material ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med vårdar från mitten av 1800-talet. Gravplatser som är belagda med grus och/eller omgärdade av stenram eller häck av buxbom minner om en tidigare vanlig företeelse, och bör behålla sin utformning. Trävårdar var tidigare ett karaktäristiskt inslag på båda kyrkogårdarna. I Västar Ed finns ännu ett fåtal trävårdar bevarade på ursprungsplats. Dessa har ett högt kulturhistoriskt värde och bör vårdars så att deras livslängd blir så lång som möjligt. Den tydliga uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar har ett socialhistoriskt värde då det visar på sociala skillnader i samhället. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen är de trädkransar och smidesstaket som omgärdar kyrkogårdarna samt de knuthamlade almar som är planterade på nya kyrkogården. De sistnämnda utgör en viktig del av den markerade huvudgång som binder samman den gamla och nya kyrkogården.


På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider.

* Västra Eds kyrkomiljö har en lång tradition som religiöst centrum och samlingsplats i socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt tidsdokument.
* Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling.