Stäng fönster Höör kn, TJÖRNARP 2:7 TJÖRNARPS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Tätorten Tjörnarp är belägen omkring en mil nordöst om Höör, medan kyrkan ligger i den gamla kyrkbyn en knapp kilometer nordväst om stationssamhället. Det omgivande landskapet är kuperat med omväxlande skogs-, betes- och odlingsmarker. Strax söder om kyrkbyn ligger Tjörnarpsjön, varifrån kyrkan är tydligt synlig. Mellan sjön och kyrkbyn ligger den så kallade Prästabonnaskogen, som präglas av äldre lövskog och fossilåkrar med en stor mängd odlingsrösen daterade från bronsåldern och framåt. Området klassades som naturreservat 2015. Förekomsten av fornlämningar i trakten är utöver detta rikligt, bland annat finns här en stenåldersboplats, stensättningar som sannolikt härrör från yngre järnålder, ett cirka 130 meter långt hålvägsystem samt en medeltida kyrkoruin och ödekyrkogård strax väster om den nuvarande kyrkan. Det första belägget för orts- och sockennamnet Tjörnarp härstammar från 1283, och skrevs då Thyrnæthor. Efterledet arp är en form av torp med betydelsen nybygge medan förledet anses syfta på törne, slån eller hagtorn, som på danska heter just tjørn. Den medeltida kyrkan uppfördes vid slutet av 1100-talet med långhus och absidavslutat kor, men kom att byggas till vid ett flertal tillfällen under medeltiden. Vid 1800-talets mitt bestod kyrkbyn av tre kringbyggda gårdar och ett antal hus nordväst om kyrkan. Till socknen hörde även andra byar och ensamliggande gårdar. Nordöst om byn, i Gunnarpsdalen, etablerades tegeltillverkning. Laga skifte genomfördes 1855–1857, men eftersom byn bestod av så få gårdar blev påverkan på bebyggelsen begränsad. Den nuvarande kyrkan uppfördes några år efter skiftet och kring samma tid tillkom ett skolhus i tegel intill kyrkotomten. Efter södra stambanans ankomst 1860, då Tjörnarp att fick egen station, kom socknen att växa kraftigt under de kommande decennierna. Kring stationen, som placerades några hundra meter öster om kyrkbyn, växte ett stationssamhälle med ett flertal småindustrier fram. Gunnarps tegelbruk blev under 1900-talets första hälft den största industrin i området, men här fanns även stärkelsefabrik, kappfabrik, strumpfabrik, kvarn och mejeri. Därtill fanns inte mindre än nio pensionat samt en mängd semesterhem. Idag kvarstår tegelbrukets ringugn som har restaurerats efter att verksamheten lades ner 1958. Vid slutet av 1970-talet slutade tågen att stanna i Tjörnarp och landsbygdens avveckling blev som på många andra håll i landet en realitet. 2014 invigdes emellertid en ny station, vilket skapat bättre förutsättningar för inflyttning. Kyrkogård Den ursprungliga delen av Tjörnarps kyrkogård anlades i samband med att den nya kyrkan uppfördes 1864. Planformen var då kvadratisk med kyrkan centralt placerad och kyrkogården var sannolikt muromgärdad. Huvudentrén placerades på den norra sidan i anslutning till vägen och skolbyggnaden som byggdes vid samma tillfälle. Den första utvidgningen skedde kring sekelskiftet 1900 genom att en triangulär del adderades i väster. Nästa utvidgning genomfördes 1948–49 då en större markyta i söder inkorporerades. Ännu en utvidgning gjordes när en minneslund vid mitten av 1980-talet anlades på en höjd sydväst om kyrkogården nedanför ett skogsparti. En ekonomistation anlades ungefär vid samma tidpunkt i söder. Till följd av de olika utvidgningarna har kyrkogården idag en oregelbunden form med kyrkan placerad i den nordöstra delen. Den ursprungliga delen bevarar i norr mycket av 1800-talets kyrkogårdsideal med singelbelagda raka gångar och gravplatser omgärdade av stenkanter, järnstaket, kedjor eller lågt klippta häckar av buxbom och liguster. I övriga delar av den tidigaste kyrkogården inklusive den första utvidgningen står gravvårdarna idag i gräsmatta. Äldre högresta stenar med bynamn och yrkestitlar dominerar, främst i granit eller diabas, men här finns även tre sällsynta typer av gravvårdar i form av en hög jugendvård, en bautasten samt en sarkofag på ett stenfundament. Den sistnämnda är den enda i sitt slag i Höörs församling. Växtligheten utgörs främst av formklippta och fritt växande barrträd och buskar som en, idegran, thuja och krypen. Vanligt förekommande växter på gravplatserna är bland annat ormbunke, funkia, kärleksört, rosor och murgröna. Utvidgningen från slutet av 1940-talet i den svaga södersluttningen tycks inte ha tagits i bruk förrän under 1960-talet och präglas idag av lågt hållna gravstenar ordnade mot rygghäckar av måbär, bok och spirea. Här finns även urngravplatser. Växtligheten är i övrigt av liknande karaktär som i de äldre delarna. Ett udda inslag är två gravkojor, det vill säga gravvårdar överväxta av formklippt vegetation av cypress respektive en. I kvarteret längst åt öster finns inga aktiva gravplatser. Församlingen ska ha diskuterat möjligheten att inrätta urngravplatser i kvarteret. Minneslunden är placerad på en naturlig höjd med högväxta ädellövträd och är utformad med en cirkulär mur av fältsten som i söder fortsätter i murade terrasseringar. Innanför muren löper ett gångstråk av gatsten, i övrigt är marken belagd med singel. Centralt finns en murad planteringsbädd där en större natursten är placerad på ett gjutet fundament med synlig ballast av kluven fältsten. Växtligheten består bland annat av rhododendron, tuja och idegran. Utmed muren finns sittbänkar. Söder om minneslunden finns ett lapidarium med ett tjugotal avställda gravstenar, däribland två järnkors med årtalen 1889 och 1915. Kyrkogården omgärdas av murar, häckar och i delar åt söder av staket. Delar av murarna kring den äldsta delen kan vara ursprungliga, möjligen har muren tidigare varit högre. Åt den asfalterade parkeringen i norr är muren gjuten med ballast av synlig kluven fältsten på norrsidan. Mellan den ursprungliga delens västsida och den första utvidgningen finns grundstenarna av muren kvar. Häckarna har sannolikt ursprungligen utgjorts endast hagtorn men har idag andra inslag. I öster och norr finns hassel utanför muren som kan vara spår av en äldre trädkrans. Tre entréer finns i norr genom dubbla svartmålade smidesgrindar. Vid den mittersta entrén, som bör vara den ursprungliga huvudentrén, hänger grindarna i stolpar av röd granit medan de övriga entréernas stolpar gjutna. I östmuren finns två grindstolpar från en numera igensatt entré. Från den grusade körvägen mellan gravkvarteren och minneslunden finns också gångar utan särskild markering. Byggnader på kyrkogården Bårhuset uppfördes 1971 efter ritningar av arkitekt Torsten Leon-Nilson, som även ledde renoveringarna av kyrkan under 1970- och 80-talen. Byggnaden är delvis inbyggd i slänten mot minneslunden och är konstruerad av smala stående betongelement. Entrédörren åt öster består av två kopparplåtsklädda dörrblad som är indragna i fasadlivet. Framför dörrarna sitter en gallergrind. Det plana taket med centralt placerad förhöjning i form av en pyramidal bas är avtäckt med svart falsad plåt som tillkom efter att den ursprungliga kopparplåten stals 2012. Bårhuset används idag som förråd/redskapsbod. På den norra parkeringen står en byggnad som lär ha byggts samtidigt som kyrkan och då ska ha fungerat som kyrkstall och utedass. Byggnaden är idag något moderniserad, bland annat med fönster som kan ha tillkommit runt 1960-talet och glasdörrar från tidigt 2000-tal, då även de rödslammade fasaderna fick ny panel. Sadeltaket fick nytt taklag 2012 och avtäcks med enkupigt rött lertegel. Äldre detaljer finns bevarade, som stensockel, taktassar och vissa fönster. Byggnaden inrymmer idag personalrum, toalett och väntrum/kapell. I väntrummet finns ett altare byggt av sten från den medeltida kyrkan. Källor och litteratur Tjörnarps kyrka, Underhållsplan (2004-10–24, uppdaterad oktober 2014), ItArk Arkitektkontor AB, Helsingborg. Vård- och underhållsplan Tjörnarps kyrkogård, Kulturen Lund/Mellanrum AB, 2016. Antikvarisktopografiska arkivet: diverse handlingar och fotografier. Lantmäteriet. Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/searchresult.html?archive=GEOIN&firstMatchToReturnLMS=1&firstMatchToReturnREG=1&firstMatchToReturnRAK=1&yMin=6192288&xMin=428378&yMax=6193288&xMax=429378, hämtad 2018-02-19. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2018-01-13. Svenska kyrkan. Höörs församling. Tjörnarps kyrka: https://www.svenskakyrkan.se/hoor/tjornarps-kyrka, hämtad 2018-01-04. |
