Stäng fönster Eksjö kn, BELLÖ 3:1 BELLÖ KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Bellö kyrkogård har troligen medeltida kontinuitet, av samma ålder som den till 1200-talet uppskattat daterade föregångaren till dagens kyrka. Den äldre kyrkogården, liksom kyrkan, hade en annan orientering än den nuvarande. Nuvarande nordöstra-sydvästra orientering härrör från när kyrkan uppfördes på 1820-talet. Kyrkogården har sin huvudsakliga utsträckning nordost om kyrkan. Kyrkogården omgärdas av en bred stenmur av kanthuggen granit, huvudingång finns på nordöstra sidan mitt framför kyrkans torn. Kyrkogården är förhållandevis liten och består i stort sett av två kvarter samt gravrader utmed kyrkogårdsmuren. Gravkvarteren är relativt jämbördiga och likvärdiga, med en uppblandad karaktär äv äldre gravar blandade med yngre. Idag präglas kyrkogården av långa rygghäckar av cotoneaster utmed kyrkans fulla längd, huvudsakligen med låga och breda gravvårdar från 1900-talets andra hälft, på gräsklädda mattor. Bellö kyrkogård har troligen kvar sin ursprungliga utbredning från 1820-talet då kyrkan anlades. Kyrkogården är en av länets mindre och uppdelad i två delar – en del sydväst om kyrkan och en del nordost om kyrkan. Den norra delen är åtminstone dubbelt så stor som den södra och har även en grusgång som går längs med kyrkogårdsmuren. Samtliga gravvårdar är placerade utmed rygghäckar utom de som är placerade längs med kyrkogårdsmuren. De flesta gravar är enkelt hållna och endast ett fåtal utmärker sig genom storlek eller annat påkostat arrangemang. Intrycket av landsortskyrkogård förstärks av den lilla skalan, de båda bodarna i det norra, respektive södra hörnet samt av gravvårdarna lågmälda uttryck. Omgärdning Kyrkogården omgärdas på samtliga sidor av en bred stenmur av kanthuggen, kallmurad granit. Muren är ca 1-1,5 meter hög och bitvis överväxt av mossa och sedum. Vid grinden i nordöst svänger muren av på ett vacker rundat sätt mot grindstolparna. Ingångar Huvudingång till kyrkogården finns i nordöstra muren, mitt emot kyrkans ingång och i linje med dess längdaxel. Två fyrkantshuggna grindstolpar kröns av gjutna och svartmålade prydnadsurnor i enkel utformning. Grinden är smidd, med dekorativ övre avslutning, påminnande om stiliserade liljor med trappstegsprofil. På andra sidan kyrkan finns en motsvarande grind men i enklare utformning, den leder till prästgården. Vegetation Växtligheten på Bellös kyrkogård präglas av trädkransen längs med stenmuren. Den södra delen av trädkransen består uteslutande av almar, medan den norra delen och raden längs vägen består av lind, lönn samt en äldre ask. Rygghäckarna består av Cotoneaster och är enhetliga över hela kyrkogården. Förutom dessa häckar och trädkransen, finns endast en tårpil samt en thuja på kyrkogården. Kyrkogården har alltså en öppen parkkaraktär där trädkransen är väsentlig för avgränsningen utåt. Gångsystem Nuvarande gångsystem är helt anpassat efter rygghäckskvarteren och spår av äldre gångar förekommer inte, mer än att de äldre raderna finns kvar. Grusgång förekommer endast i norra delen och följer stenmuren från huvudingången i nord ost till likboden i norr och tillbaka till kyrkans kor. Denna gång verkar i och för sig ha en lång kontinuitet av äldre fotografier att döma. Från kyrkogårdens grind till kyrkans port är gången lagd med kalksten i oregelbundet mönster. Övriga gångar i kvarteren är gräsbevuxna. De nuvarande grusgångarna är det sista av grus som finns kvar på kyrkogården eftersom inte heller några grusgravar finns bevarade. Gravvårdstyper Det förekommer förhållandevis få äldre gravvårdar på Bellös kyrkogård. Gravar från 1900-talets andra hälft är i majoritet, speciellt på den norra delen och längs med rygghäckarna. De yngre gravvårdarna är huvudsakligen låga och breda, i ljus granit och följer de sedvanliga mönstren. Uppblandningen är stor och det förekommer inte några tidsmässigt renodlade kvarter eller gravlinjer. Antalet äldre gravar är större på södra delen och längs kyrkogårdsmuren. Dessa präglas av stående format, ofta i polerad diabas, storleken kan dock skifta och förhållandevis många är i litet format. Grusgravar saknas helt. Byggnader Förutom kyrkobyggnaden finns två äldre bodar på kyrkogården. I norra hörnet står en före detta likbod, uppförd under 1700-talet. Boden har två kammare och loft, är uppförd i liggtimmer med tegeltak. Under tegeltaket ligger dock äldre spåntäckning kvar. Den sydvästra boden är i ungefär samma storlek, också uppförd i liggtimmer och rödfärgad. Den har använts som sockenmagasin och på innerväggarna finns årtalen 1739, 1791 samt 1802 inristade. Båda bodarna har ett högt kulturhistoriskt värde genom sin ålder, sina material och sin proveniens. Idag används de huvudsakligen som redskapsbodar. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A och B Allmän karaktär Området omfattar den del av kyrkogården som ligger söder och sydväst om kyrkan, inklusive gravarna längs kyrkogårdsmuren på denna del. Förutom gravraden längs kyrkogårdsmuren omfattar området endast en rygghäckslinje, som går i hela kyrkans längd. Hela ytan är täckt med gräs, området avgränsas dels av kyrkan och dels av den täta almträdkransen mot syd-sydväst. I sydvästra hörnet står ett sockenmagasin från 1700-talet. Gravvårdstyper Gravarna visar upp en stor variation i ålder och utförande. I området och speciellt längs kyrkogårdsmuren finns dock en större andel äldre gravvårdar än på övriga kyrkogården, både i större och mindre storlek. Här förekommer familjegravar i både stora samt väldigt små storlekar, men även gravvårdar som ser ut att ha tillhört allmänna-linjen, eventuellt med sekundär placering. Äldsta gravvård är en röd granitsten med inskriptionen ”HSS 1823”. På gravvårdarna förekommer titlar såsom; Kantorn och folkskolläraren, smedmästaren, nämndemannen (tre stycken), handlanden (två stycken). Kvarter C - H Allmän karaktär Området som omfattar kvarter C – H ligger norr och nordost om kyrkan. Området omfattar fyra rygghäckslinjer samt gravar utmed kyrkogårdsmuren. Den allmänna karaktären präglas av regelbundenheten utmed rygghäckslinjerna, trädkransen runt om med alm, lind, lönn och ask, samt att hela området är besått med gräs. Gravarna är huvudsakligen från 1900-talets senare hälft, med fler äldre inslag längs kyrkogårdsmuren. Gravvårdstyper Liksom det södra området (kvarter A-B) består kvarteren norr om kyrkan av en stor variation av gravar. Rygghäcksgravarna dominerar, med gräsklädda markytor. I rygghäckslinjerna förekommer främst sentida gravvårdar från 1950-talet och senare. De äldre gravvårdarna har i främsta fall bevarats längs med kyrkogårdsmuren, speciellt vid östra delen. De sentida gravarna i rygghäckslinjerna präglas av låga och breda gravvårdar medan de äldre huvudsakligen är högresta, om än i mindre format. Uppblandningen är dock stor och i rygghäckslinjerna förekommer även gravvårdar från 1900-talets början bredvid nyare gravar från seklets andra hälft. Bland titlar förekommer ett flertal hemmansägare, och nämndemän, men även lantbrukaren, komministern, lärarinnan, smeden och kyrkvaktmästaren. Äldsta daterbara gravvård är från 1901. |
