Stäng fönster Eksjö kn, EDSHULT 2:1 EDSHULTS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Edshults har lång kristen kontinuitet, en medeltida träkyrka inom Edshults säteris marker och från den minner idag en ödekyrkogård med grunden från den gamla träkyrkan. Den nuvarande kyrkan uppfördes under perioden 1836-39 och kyrkogården anlades samtidigt. På grinden till kyrkogården återfinns årtalet 1837 i smide. Kyrkogården har kvar sin ursprungliga utsträckning men har med tiden förenklats genom att flera grusgångar ersatts med gräsytor och en förenkling av vegetationen på kyrkogården har skett. Ett antal mer monumentala gravvårdar finns bevarade men i stort har kyrkogårdens med tiden blivit tämligen utslätad. Kyrkogården består av två kvarter som flankerar kyrkobyggnaden. Den omgärdas av en kallmurad naturstensmur som till delar är prydd med mossa och sedumväxter. Kyrkogården anträds från väster genom en grind med kraftiga, putsade grindstolpar och dekorativa smidesgrindar. Gravarna är i huvudsak förlagda i rader med östvästlig orientering med ett fåtal undantag. Det finns en variation bland gravvårdarna vars utformning följer de ideal som var rådande vid dess tillkomst. En viss enhetlighet råder i de senare tillkomna delarna som präglas av låga stenar utförda i varierande stensorter. Gravraderna avskiljs på delar av kyrkogården av rygghäckar, det finns några exempel på ramgravar även om dessa sannolikt varit mer frekvent förekomande tidigare. Familjegravar är vanliga och på vissa stenar förekommer titlar. Sammantaget har kyrkogården kvar sin ursprungliga utsträckning och mot väster finns de äldsta gravvårdarna bevarade. En klar förenkling av dess utformning har skett med åren där både gångsystem och de enskilda gravarnas arrangemang. Kyrkogården har ett antal utmärkande gravvårdar i form av obeliskgravar vilka även hör till de äldre gravvårdarna. Allmän karaktär Kyrkogården har en rektangulär planform som avgränsas av en naturstensmur med två öppningar, utanför muren finns en trädkrans bitvis bevarad. Kyrkogården har en tämligen enkel uppbyggnad präglad av gräsytor och spridda träd. På delar av kvarteren skiljs gravraderna åt av rygghäckar, det går att utläsa av stenarnas placering att rygghäckarna varit mer frekventa tidigare men med tiden plockats bort. Omgärdning Kyrkogården omgärdas på alla sidor av en kallmurad naturstensmur. Ovanpå muren är delar av muren täckt av mossa och sedumväxter. Muren har sin ursprungliga utsträckning och utformning då inga utvidgningar gjorts sedan kyrkan anlades på platsen. Ingångar Det finns två ingångar till kyrkogården, en i öster och en i väster. Den västliga porten utgör kyrkogårdens huvudentré och har två kraftiga runda grindstolpar murade i tegel som putsats och avfärgats i vitt. Putsen är spritad med en profilerad avslutning mot den falsade plåtavtäckningen, de båda stolparna kröns av en vitmålad utsmyckning. Till porten sitter smidesgrindar med sirlig ornamentik och året för anläggandet insatt i dekoren. Den östra ingången har en klart enklare inramning. Den leder ut mot skogen där det på senare tid anlagts en kompost. Grinden har ett enklare smide och är monterad i två järnstolpar. Vegetation Utanför den kallmurade stenmuren finns en partiell trädkrans bestående främst av lönn. Murarna är delvis täckta med mossa och sedumväxter. På kyrkogården finns några stora träd mot väster, träden är av varierande arter såsom lönn och alm. Kring vissa gravar har funnits granhäckar som idag är ersatta med enskilda enar. Rygghäckarna är uteslutande tillhörande cotoneasterfamiljen. Gångsystem Kyrkogården har ett mycket enkelt gångsystem. Från ingången i väster löper en grusad gång om vardera sida av kyrkobyggnaden. I öster möts gångarna upp och leder ut via den östra grinden. Ursprungligen har funnits ett mer utbrett gångsystem men dessa har med tiden gräsats igen och idag återstår endast dessa rester. Gravvårdstyper Det finns en tämligen stor variation av gravvårdstyper på kyrkogården. De olika vårdarna följer väl de stilideal som var rådande vid tillkomsttiden. Ett fortlöpande utbyte av gravarna har skett vilket gett de olika kvarteren en tydlig kronologi. Det finns enskilda äldre gravvårdar bevarade i båda kvarter. De mer högresta gravvårdarna såsom obeliskstenar och liknande som finns på kyrkogården hör även till de äldre. I äldre kyrkogårdsbeskrivningar går att utläsa att vissa av dessa har haft inramningar av granhäckar, buxbom och liknande. Från mitten av 1900-talet och framåt så dominerar de låga och breda gravvårdstyperna även om det även här finns stenar som skiljer ut sig. Materialet i gravvårdarna är främst granit, huggna och polerade exempel finns representerade. Det finns några träkors som är markerar äldre gravar även om gravvården är sentida, tidigare har gravvårdar av trä varit frekvent förekommande och i en äldre beskrivning omnämns den allmänna begravningsplatsen som var belägen i kyrkogårdens sydvästra del vara prydd av flera skulpterade träkors. Av dessa finns inga bevarade exempel. Det finns även några barngravar som har små och tämligen enkla vårdar. Titlar förekommer om än inte särskilt flitigt. Av de titlar som finns är hemmansägare vanligast medan andra exempel är professor, kyrkvärd, änka, godsägare, inspektorn m.fl. I kvarter B återfinns några titlar med militär anknytning, dessa har tjänstgjort vid Kalmar regemente. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A Allmän karaktär Kvarteret är beläget på kyrkogårdens norra halva. Gravraderna är orienterade i räta linjer och vetter mot väster och öster. I det nordvästra hörnet finns de äldsta gravvårdarna bevarade, på denna del finns även några större träd. Kvarteret har en ganska gles karaktär där mycket gjorts för att förenkla skötseln av ytorna. Den dominerande epoken är 1900-talets andra hälft och gravvårdarna kännetecknas av en låga stenar även om detaljutformningen varierar. En del rygghäckar finns bevarade även om det är tydligt att dessa tidigare varit flera. Utsorterade stenar finns upplutade mot den norra muren. Gravvårdstyper Den nordvästra delen utmärks av några högresta gravvårdar i form av obelisker och bautastensformade vårdar. En gravvård omges ett staket utformat med en kraftig dekorativt utformad kätting mellan hörnpelare. Några av de mer utmärkande gravvårdarna har haft gravramar men även dessa har tagits bort. Den gravvårdstyp som dominerar är de låga breda utförda vanligen i huggen eller polerad granit. Stenarna har en tämligen gles placering vilket kombinerat med att det inte finns någon busk- eller trädvegetation på stora delar av kvarteret ger en öppet och i det närmaste öde intryck. Det förekommer flera titlar exempelvis inspektor, hemmansägare, professor, sjuksköterska/lärarinna, godsägare. Kvarter B Allmän karaktär Kvarter B är beläget söder om kyrkobyggnaden och skiljer sig inte nämnvärt från kvarter A, den dominerande epoken är 1900-talets första hälft. I väster finns en del träd och rygghäckarna är koncentrerade till denna del av kvarteret. Det finns även exempel där enar planterats invid enskilda gravar. Gravraderna är utlagda i räta linjer med östvästlig orientering, det finns ett par monumentalgravar i fonden på några av gravraderna vilka ursprungligen omgetts av granhäckar. Några spår efter den allmänna begravningsområdet som varit beläget mot väster finns inte idag. Mot öster finns inga buskar eller dylikt utan gravvårdarna är utlagda i linjer i ett glest mönster vilket ger intrycket att denna del av kyrkogården inte tagits i anspråk innan. Utsorterade stenar finns upplutade mot den östra muren. Gravvårdstyper Gravvårdarna utgörs främst av låga stenar i varierande utförande. Det finns några exempel på mer högresta gravvårdar spridda främst i de västra delarna. Det finns två gravvårdar av trä, dessa markerar två äldre gravar men korsen är utbytta på senare tid. Några bevarade ramgravar finns i detta kvarter vidare finns några liggande hällar. Titlar är förekommande och i detta kvarter finns flera exempel på militära titlar men även kyrkvärdar, nämndeman, kantor, kvarnägare och hemmansägare. |
