Stäng fönster Simrishamn kn, HAMMENHÖG 116:1 HAMMENHÖGS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Hammenhög ligger mitt på Österlenslätten längs landsvägen som förbinder sydkusten med östkusten i höjd med Simrishamn. Landskapet är ett utpräglat jord-brukslandskap med odlad åkermark så långt man kan se. Trakten är rik på fornlämningar. Hammenhög har sitt namn efter en gravhög kallad Hammings eller Hammunds hög i byns norra del. I gravhögen har en hällkista från tidig bronsålder påträffats. Äldsta skriftliga namnbelägg för Hammenhög är från 1340 då det skrivs Hamundehögh. Från 1378 finns uppgifter om en medeltida sätesgård i Hammenhög. Vid 1600-talets slut bestod Hammenhög av en stor radby med gårdarna ordnade på båda sidor om bygatan med kyrkan i dess mitt. I byn fanns gästgiveri och tingshus som delades mellan Järrestad och Ingelstads härader. I slutet av 1800-talet drogs järnvägen fram till Hammenhög när Ystad-Gärsnäs järnvägsbana invigdes och byn fick karaktär av handelsort. Järnvägen lades ned helt 1984 men Hammenhög är ännu tillhör en av Österlens större byar. I byns västra del är det gamla sockencentrat med kyrka, prästgård, tingshus, gästgiveri och skola bevarat. Längre österut finns den senare bebyggelsen i form av handelshus och affärer grupperade kring ett litet bytorg och vägkorsningarna till Smedstorp och Borrby samt Östra Tommarp. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom registrerad fornlämning Hammenhög 13:1. Fornlämningen avser Hammenhög gamla bytomt och skyddas enligt 2 kap. kul-turmiljölagen. Kyrkogård Hammenhög har två kyrkogårdar, dels den gamla kyrkogården kring kyrkan och en ny kyrkogårdsdel på andra sidan vägen, något nordost om kyrkan. Den gamla kyrkogården har möjligen kvar sin ursprungliga storlek. Kyrkogården omges av en putsad och kalkvittad stenmur i öster, väster och söder som delvis har formen av stödmur då omgivande mark är lägre än kyrkogården. Innanför den södra mursträckningen finns en häck. Norra och nordvästra kyrkogårdsgränsen består av ett staket i järnsmide. Kyrkogården omges av en trädkrans av hamlad lind. Ingång till kyrkogården finns i norr och väster med grindar i järnsmide. Breda gångar löper från grindöppningarna och runt kyrkan och smala gångar mellan gravplatserna. Gravplatserna på kyrkogården är huvudsakligen grusgravplatser men de östra delarna har grässåtts. Kvarteren och gravplatserna begränsas av buxbomshäckar med rygghäckar av liguster. Gravstenarna är av blandad karaktär men många är höga gravvårdar från sekelskiftet 1900. En hel del stående hällar av kalksten finns också bevarade på kyrkogården bland annat tre gamla gravhällar finns vid kyrkans nordvästra hörn. Växtligheten på kyrkogården är lågt hållen och begränsad till gravplatsplanteringar men en hög pelarek växer söder om kyrkan. Öster om kyrkan finns en häckomgärdad askgravplats. Beslut om en ny kyrkogård fattades 1928 och förslag till ny kyrkogård upprättades av länsträdgårdsmästare Carl Ekenstam. Om den nya kyrkogården berättas att Ekenstam fick ändra sitt förslag något eftersom han inte ordnat gravplatserna enligt urgammal sed i öst-västlig riktning. Nya kyrkogården invigdes 1931. Den var planlagd med ett par främre planteringar intill vägen, en upphöjd terrass med centralt placerad trappa och norr om denna gravplatskvarteren med en rund planteringsyta i mitten. Planteringarna i östra delen är ännu utförda enligt länsträdgårdsmästarens plan med en allé i mitten och en korsande gång framför terrassen med rosenrabatt och formklippta idegranar i hörnen. Vid planteringarnas yttre hörn växer två sibiriska korkekarar. Hamlade lindar omger den nya begravningsplatsen. Byggnader på kyrkogården Ingen byggnad finns på kyrkogården men en kastal har tidigare funnits. På en karta från 1699 avtecknas en byggnad vid kyrkogårdens nordvästra hörn som bör vara det fristående tornet. Fristående torn eller kastaler finns bevarade i Benestad Löderup och Valleberga kyrkor och har även funnits vid Stiby och Borrby kyrkor. Utanför kyrkogårdens västra sida finns ett begravningskapell från 1969, Maria-kapellet. Kapellet är en murad, putsad och vitmålad byggnad med sadeltak av rött tegel. Vid norra gavelsidan är yttertaket och sidomurarna utdragna från gavelsidan så att taket bildar en portik över entrén. Från takets undersida hänger kyrkans gamla klocka från 1400-talet. Ytterporten består av två dörrblad av brunmålat trä med månformat överljusfönster. Kapellet har golv av kalksten putsade och vitmålade väggar och ett tredelat innertak av brädor med tunnvälvd mittdel och plant innertak vid sidorna. Ett altarbord med altarskiva av kalksten står mot södra sidan under ett vägghängt kors. Vid kapellets södra sida finns ett förrådsutrymme. Källor Detta är Österlen, Inge Löfström, Simrishamn 1987. Hammenhögs kyrka – invändig restaurering, Lotta Eriksson, Antikvarisk kontrollrap-port 2004:120, Regionmuseet Kristianstad. Romanske vesttårne deres indretning og funktion, Henrik Jacobsen, Stockholm 1993. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Skånes kyrkor 1050-1949, Claes Wahlöö, Lund 2014. Skånsk kulturbygd, Kristianstad Län, Skånes hembygdsförbunds årsbok, 1982. Orgelinventering i Lunds stift, Anders Johansson 2013-2014. Underhållsplan för Hammenhögs kyrka, Barup & Edström arkitektkontor AB, 2005. |
