Stäng fönster Simrishamn kn, HANNAS 56:1 HANNAS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Hannas by ligger mitt på Österlen intill landsvägen som löper mellan Nybrostrand vid sydkusten och Simrishamn vid Skånes östra sida. Omgivningarna utgörs av ett öppet och mjukt böljande åkerlandskap. Den nuvarande byn har ingen tydlig form och bebyggelsen ligger lite glest utmed landsvägen och som utspridda ensamgårdar. Kyrkan ligger på en liten höjd i dess sydvästra utkant tillsammans med skolan från 1882. Vid 1700-talets låg byn norr om kyrkan ordnad som en radby längs en vägsträckning som i öster hade förbindelse med Bollerup. Kyrkan låg lite för sig själv utmed en sydlig vägsträckning mot Spjutstorp. Fynd inom bytomten tyder på att en fast bebyggelse kan ha etablerats på platsen kring vikingatid omkring 900-1000 e kr. Kyrkan och kyrkogårdens äldsta delar kan vara från 1100-talet eller tidigt 1200-tal. Vid gravgrävning på kyrkogården, norr om vapenhuset har man påträffat en tidigmedeltida stenkista. Enligt berättelser från trakten hade kyrkan en kyrkogrim, en slags väktare, i form av en kalv eller ett lamm. Kyrkogrimmen kunde vara ett djur eller en människa som hade offrats när kyrkan byggdes för att vakta och skydda den från olyckor. Kyrkogård Kyrkan omges av en liten men vacker kyrkogård som i väster och söder gränsar till det öppna jordbrukslandskapet och i norr till landsvägen och bybebyggelsen. Den äldsta kyrkogården var ännu mindre än den är idag. Vid tidigt 1800-tal togs mark i anspråk väster och öster om dåvarande kyrkogården för fattighus och skola samt kyrkogårdens utvidgande. Rester av en mur som tidigare kan ha utgjort kyrkogårdens begränsning har påträffats några meter väster om tornet samt norr om vapenhuset. Enligt fotografier förefaller kyrkogårdens nordvästra hörn ännu inte vara tagen i bruk kring 1930. Den nuvarande begräsningen består av en stenmur vilken omger kyrkogården på alla sidor. Stenmuren är lagd i bruk, delvis putsad och ovansidan täcks av stora kalkstenshällar. Innanför kyrkogårdsmuren finns en trädkrans av hamlad lind. I den norra mursträckningen finns en ingång framför kyrkans vapenhus, med kraftiga murade, putsade och kalkvittade grindpelare och järngrindar i nygotiskt utförande. I murens västra ände finns ytterligare en grindöppning som är lite mindre och grindarna ser ut att vara av senare datum. Ytterligare en liten grindöppning finns i den östra mursträckningen vilken leder in från kyrkans parkering. På kyrkogården ligger gravplatserna tätt omgivna av begränsningshäckar av buxbom. Övriga ytor utgörs av smala gångstråk mellan gravplatsraderna och lite bredare gångar kring kyrkan, från grindöppningarna och runt kyrkogårdsmuren. En hel del planteringar finns på gravplatserna men växtligheten är lågt växande eller nedklippt med undantag av några enstaka högre barrträd. Gravvårdarna tillhör framför allt 1900-talet och flertalet är låga, mer moderna vårdar av diabas eller granit. Enstaka äldre vårdar finns framför allt på kyrkogårdens sydöstra del. Titlarna på gravstenarna skvallrar om att bygden har haft sin huvudnäring inom jordbruket. Byggnader på kyrkogården Inga byggnader finns på kyrkogården och äldre uppgifter om byggnader på kyrkogården saknas. Källor Den medeltida träskulpturen i Skåne, en bilddokumentation; Lena Liepe; Skånsk senmedel-tid och renässans 15, Lund 1995. Gravskick och gravtraditioner i sydöstra Skåne, Curt Wallin, Ystad 1951. Hannas kyrka – alla tiders kyrka, murverksdokumentation 2004, Petter Jansson, Reg-ionmuseet Kristianstad Rapport 2006:15. Hannas kyrka. Ut- och invändig renovering, Antikvarisk kontroll 2004-2005. Lotta Eriks-son, Petter Jansson, Regionmuseet Kristianstad Rapport 2006:16. Hannas kyrkogård, Therese Ohlsson, Sydsvensk arkeologi, Rapport 2012:60. Muren kring Hannas – den gamla kyrkogårdsmuren, Tony Björk, 2/2004, Sydsvensk arkeologi 2004. Orgelinventering för Lunds stift, Anders Johansson, 2016. Skånes kyrkor, en kulturhistorisk resa genom 1000 år, Caroline Ranby, Lund 2014. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Theodor Wåhlin, arkitekten och restaureringskonsten en yrkesbiografi, Hans Ponnert, Malmö 2011. |
