Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Trelleborg kn, ANDERSLÖV 52:2 ANDERSLÖVS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Kyrkomiljön
Anderslöv ligger på Söderslätt drygt en mil nordöst om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. I norra delen av slätten övergår marken i ett backlandskap. De goda förutsättningarna för odling gjorde området attraktivt redan under förhistorisk tid. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. På Söderslätt är socknarna små och kyrkorna ligger tätt.

Anderslöv fick tidigt betydelse genom att byn låg vid ”Landsvägen”. Byn hade på 1500-talet en gästgivargård då vägen mellan Ystad och Malmö blev en viktig förbindelse. I början av 1800-talet fanns i Anderslöv ett tjugotal gårdar samlade längs ett nord-sydligt stråk söder om landsvägen och väster om kyrkan. De flesta gårdarna var fyrlängade och kringbyggda. Kyrkogården var liten och hade en femkantig form. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet 1812 då landskapet omvandlades. Markerna dikades ut. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och de flesta av gårdarna flyttades ut från bykärnan. Gårdarna ersattes av tätt liggande gatehus.

Under 1800-talet utvecklades Anderslöv till en centralort. Skola, post, bank, apotek och mejeri byggdes i byn. När järnvägen med station i Anderslöv anlades i slutet av 1800-talet expanderade byn med mindre industrier och nya bostäder. Anderslöv har fortsatt växa under 1900- och 2000-talet med främst villaområden men också låga flerfamiljshus. Idag bor cirka 2000 människor i samhället. Det finns service i form av bland annat skolor, bibliotek, gästgiveri och livsmedelsaffärer. Kyrkan ligger söder om ”Landsvägen” som går genom byn. Kyrkogården ligger högre än omgivningen och en trappa leder upp från Landsvägen.
Kyrkogården omges av bostadsbebyggelse på alla sidor. Väster och norr om kyrkan är det mestadels äldre gatehus från tiden efter enskiftet. Vägsträckningen på de två gatorna väster om kyrkan är troligen medeltida. Öster om kyrkan ligger nyare villor. Den gamla bytomten utgörs av området väster om kyrkan.

Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö Anderslöv samt inom kulturmiljöstråket Landsvägen Malmö-Ystad. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Anderslöv 97:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt enskifteskartan. På kyrkogården finns reg. fornlämning Anderslöv 8:1 som är en gravhög från brons-eller järnålder. Högen är mycket omformad.
Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen.

Kyrkogården
Historia
Eventuellt är kyrkan byggd intill en gravkulle från förhistorisk tid. På kyrkogården finns en gravhög från brons- eller järnålder. Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden.
Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser.

Vid 1800-talets mitt var kyrkogården i Anderslöv ett litet femkantigt område runt kyrkan. På 1860-talet utökades med ett område mellan landsvägen och den gamla norra muren. 1898 utökades åt söder och kyrkogården fick en mera regelbunden form. Utvidgning åt söder har sedan fortsatt i etapper, den senaste på 1950-talet. 1989 invigdes en minneslund längst i söder. På 2000-talet anlades askgravplatser.

Beskrivning
Kyrkogården är vidsträckt i nord-sydlig riktning. Kyrkan ligger på en höjd intill gamla Landsvägen som går genom byn. Den norra delen av kyrkogården omges av en fogad gråstensmur i väster, norr och öster som delvis är en stödmur mot den lägre omgivningen. Muren är avtäckt med kalkstensskivor. En trappa leder upp från Landsvägen till kyrkogården. I övrigt omges den stora kyrkogården av en blandhäck. Gången från grinden i norr till kyrkan är belagd med betongsten och gatsten. Övriga gångar är täckta med singel. En central gång leder genom kyrkogården från kyrkans södra sida över gravkullen till en cirkelrund plats till minneslunden i söder. Den förhistoriska gravhögen är omformad och numera platt på toppen och planterad med en cirkelformad häck.

Gravarna är singelbelagda och omges av buxbomshäckar. Enstaka gravplatser har smidesräcke. De äldre högresta stenarna har bland annat form av obelisker och avbrutna kolonner i granit. Flera gravkar, en stenram med plantering, finns här. Det finns även äldre kalkstensvårdar. Lantbrukare är den vanligaste titeln. Många av de äldre gravstenarna är flyttade till lapidarium i ytterkanten av kyrkogården i öst och
väst. Flertalet stenar på kyrkogården är lägre horisontella nyare stenar. Vintergröna buskar växer på gravplatserna samt en hängbjörk och en järnek. Återlämnade gravplatser har gjorts om till askgravplatser där stenplattor med namn ligger i gräset.

Längst i söder ligger den utvidgade delen från 1950-talet som är lägre belägen än den äldre kyrkogården. En stödmur av granit skiljer dem åt. I muren finns urnplatser. Denna del av kyrkogården är omgärdad av en avenbokshäck och en trädkrans av stora lindar. Större delen är minneslund med gräsmatta och en träddunge med björk ochbok. Den övriga delen är gravplatser placerade längs rygghäckar av avenbok och
omgärdade av buxbom.

Byggnader på kyrkogården
Ett bårhus, ritat 1934, finns i sydvästra delen av kyrkogården. Fasaden är vitputsad och det branta sadeltaket är täckt med röda tegelpannor. Pannorna ligger i liv med gaveln. Strax utanför kyrkogårdsmuren finns tre mindre byggnader, för kyrkogårdspersonalen, förråd samt toalett. Husen är vitputsade med tegeltak.

Källor och litteratur
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015
Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997
Anderslövs kyrka, Underhållsplan, 2016-02-10, Barup &Edström Arkitektkontor
Anderslöv genom tiderna, Rune Hassby 1978
Helgedomar på Söderslätt II, Ernst Frostin, 1966
Jacob Kremberg och Lundaskolan, Anna Maria Göransson 1977
Skånes kyrkor 1050-1949, Claes Wahlöö, 2014
Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007
https://www.trelleborg.se/globalassets/files/samhallsbyggnadsforvaltningen/filer/plan/oversiktsplan/oversiktsplan-2028/ortsanalys-anderslov.pdf
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktligakommunbeskrivningar/Pages/Trelleborg.aspx
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-iskane/trelleborg/Pages/Anderslov.aspx