Stäng fönster Trelleborg kn, FUGLIE 47:1 FUGLIE KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Fuglie ligger på Söderslätt i södra Skåne, cirka en mil nordväst om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. I Fuglies närhet finns flera bronsåldershögar. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning. I bykärnan låg gårdarna samlade omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet. På en karta från 1700 fanns det ett tjugotal gårdar i Fuglie. Vid enskiftet i början av 1800-talet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och flertalet gårdar flyttades ut från bykärnan. Gathus byggdes i byn efterhand istället för gårdarna. Det fanns i byn flera handelsbodar, skola, smedja och mejeri som nu är nedlagda. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter och flyttning från landsbygd till städer. Fuglie är omgiven av böljande jordbruksmark med några förhistoriska gravhögar och utspridda gårdar. Byn ligger norr om kyrkan med flera gathus längs slingrande vägar och ett par gårdar. Direkt öster om kyrkan ligger den gamla skolan i tegel och lärarbostaden. Väster om kyrkan finns parkeringsplats och församlingshemmet från 1902. På andra sidan vägen norr om kyrkan finns en gravkulle från brons- eller järnåldern med en runsten. Kyrkan ligger på en höjd med utsikt över jordbrukslandskapet mot väster och söder. Vägstrukturen är delvis densamma som på en karta från 1768. Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-V Vemmerlöv. Kyrkan ligger dessutom inom riksintresse för kulturmiljövård Fuglie-Mellan Grevie- Skåre. Kyrkotomten ligger inom tre reg. Fornlämningar. Fuglie 46:1 utgör bytomten enligt karta från 1700. På kyrkogården står en runsten, fornlämning Fuglie 1:2. Mynt och skelett som hittades 1902 är Fuglie 21:1. En del mynt daterades till 1086-1095. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Historia En begravningsplats har troligen funnits på platsen redan innan den romanska kyrkan byggdes på medeltiden. En funnen grav från 1000-talet tyder på en tidigare träkyrka. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. På karta från 1763 har kyrkogården en långsmal utbredning i väst-östlig riktning med entréer i tre väderstreck. Arkivmaterial från 1862 visar att kyrkogården omgavs av en vitrappad ringmur avtäckt med tegelpannor. När den nya kyrkan uppfördes ändrades även kyrkogården. Området närmast fick en stödmur, numera en grässlänt. De övriga murarna lades om och järngrindar tillkom. Kyrkogården fick en mer ordnad struktur. På 1930-talet utökades kyrkogården återigen åt söder efter handlingar av Eiler Græbe. Den tidigare inramningen av liguster kring gravplatserna på gamla delen byttes till buxbom. På 2000-talet fälldes flera träd på grund av almsjukan. Minneslund anlades 2001 och 2017 askgravlund. 2016 byggdes en ramp på kyrkogården för att öka tillgängligheten till kyrkan. Beskrivning Kyrkogården har en rektangulär planform med kyrkan placerad i nordöstra delen. Kyrkan ligger på en höjd och marken sluttar, framförallt åt söder och väster där grässlänter tar upp nivåskillnaden. Mot norr och öster avgränsar en stödmur av gråsten mot de lägre omgivande vägarna. På muren växer en nyplanterad bokhäck. Mot norr finns även en trädkrans av lindar. Mot väster avgränsar ett järnstaket med stiliserade liljor. I söder avgränsar en bokhäck. En gång med en lindallé leder från parkeringen i väster genom en dekorativ järngrind till huvudingången i tornet. En trappa och en ramp tar upp nivåskillnaden till kyrkan. Den nybyggda rampen har sidor av grovhuggen granit och räcke av rundrör av svartmetall. En runsten som är flyttad dit står väster om kyrkan. Gångarna är av singel. Gravplatserna är mestadels täckta med singel och omgärdade av låga buxbomshäckar. Enstaka gravar har smidesräcke, stenram eller kätting. Få träd, men vintergröna buskar växer på några gravar. Det finns högresta äldre gravstenar bland annat i form av obelisker blandat med nyare lägre horisontella stenar. Gravmaterialet är uttunnat med flera utgångna gravar. Den vanligaste titeln är lantbrukare. Här finns bland annat en bautasten med drakslinga från 1904, samma år som kyrkan invigdes. En låg kallmur delar 1904-års kyrkogård från den utvidgade delen i söder från 1930- talet. Här är inrättat minneslund och askgravlund. Där är äldre gravstenar återanvända för att fästa namnbrickor på. Det mesta av denna del är grässådd men här finns även låga gravstenar placerade längs rygghäckar. Byggnader på kyrkogården Ett före detta bårhus finns i södra kanten av kyrkogården. Huset är vitputsat, har sadeltak med skiffer och kantplåtar av koppar. Sockeln och portens omfattning är klädd med skifferplattor. Bårhuset från 1956 är ritat av domkyrkoarkitekt Eiler Græbe. Utanför kyrkogården i nordväst finns en liten redskapsbod med fasad av träpanel. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 Helgedomar på Söderslätt I, Ernst Frostin 1960 Fuglie kyrka, underhållsplan 2004-11-12, Restaurator Fuglie genom seklerna, Larsson, Alsvold 1997 Fuglie kyrkogård, Vård- och underhållsplan, Linn Ljungren, 2017 Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910. Konsthögskolans arkitekturskola Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982 Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007 http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktligakommunbeskrivningar/Pages/Trelleborg.aspx |
