Stäng fönster Trelleborg kn, KÄLLSTORP 22:1 KÄLLSTORPS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Källstorp ligger på Söderslätt i södra Skåne, mellan Trelleborg och Ystad. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde redan under förhistorisk tid området attraktivt. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Socknarna var små och kyrkorna ligger tätt, vilket tyder på stor befolkning. I byn låg gårdarna samlade omgivna av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet. Vid enskiftet i början av 1800-talet omvandlades landskapet. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och flertalet gårdar flyttades ut från bykärnan. Gathus byggdes i byn efterhand istället för gårdarna. Källstorp omnämns första gången 1346 och stavades då Kaetelstorp. Efterledet –torp anses härstamma från vikingatid eller tidig medeltid. Det har betydelsen nybygge och förledet är ett mansnamn. Jordberga gods norr om Källstorp har haft stor påverkan på byn genom att de ägt den mesta marken. Jordberga har anor från 1300-talet. Ägare från 1834 var C A von Nolcken som uppförde flera nya byggnader på godset ritade av C G Brunius. Förutom jorden till godsets eget bruk hörde 40 gårdar och ett 60-tal torp till godset vid denna tid. Nolcken ändrade så att bönderna blev arrendebönder som betalade arrende i säd, istället för hoveribönder som betalade med dagsverke. Nolcken var en pådrivande kraft för att bygga en ny kyrka i Källstorp i mitten av 1800-talet som även den ritades av Brunius. På 1890-talet startade Jordberga sockerbruk som var aktivt till år 2000. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter och flyttning från landsbygd till städer. Källstorps by är omgiven av jordbruksmark. En rak väg norrut kantad med en allé leder från kyrkan till Jordberga gods nån kilometer bort med flera ekonomibyggnader och en samlad bebyggelse av före detta tjänstebostäder kring godset. Kyrkan ligger vid en T-korsning i nära anslutning till före detta prästgården, en gård och två före detta skolor varav den äldsta är byggd med typiska Bruniusdetaljer i tegel. Vägsträckningen genom byn västerut är delvis från 1900-talet med ett par villor från mitten av 1900-talet och gatuhus längs vägen. I utkanten av byn finns ett före detta mejeri. Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Jordberga-Källstorp. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Källstorp 36:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt äldre lantmäterikartor. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Historia Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. Traditionellt har södersidan varit den mest attraktiva att bli begravd på. Källstorps kyrkogård utvidgades 1844 mot norr. Då uppfördes också en tegelmur. Vid kyrkans uppförande 1869 tillkom rundbågarna på muren. I samband med kyrkans ombyggnad i slutet av 1800-talet indelades kyrkogården med raka gångar och kvarter med regelbundna gravplatser. Förslaget var utarbetat av länsträdgårdsmästare B. Kjellson 1894. Från kyrkans västportal anlades en huvudgång västerut kantad med lindar över klockarejorden. Förslaget utfördes 1897-98. Nästa utvidgning skedde 1917 åt väster. Muren mellan den gamla och utvidgade delen i väster revs och ersattes med en jordvall. En ny kyrkogårdsmur uppfördes lika den gamla muren. Ett nytt grindparti i väster tillkom. Kyrkogården rationaliserades, kanske på 1960-talet, då flera gravplatser såddes med gräs. 1992 anlades minneslunden intill bårhuset. Kyrkogårdsmuren har reparerats och delvis nymurats vid flera tillfällen, bland annat 2000 och 2009. Beskrivning Kyrkan ligger på en liten höjd och kyrkogården sluttar åt väster. Kyrkogården är omgiven av en tegelmur med rundbågiga nischer på utsidan och puts på insidan. Rundbågarna tillkom på muren vid kyrkans nybyggnad. Muren är avtäckt med tegelpannor. Huvudingången finns i väster med smidesgrindar mellan murade stolpar. En liknande, fast mindre, ingång finns i söder mot prästgården. Innanför muren står en trädkrans av lind i väster samt delvis i nordväst och sydväst. Gångarna är belagda med singel. En huvudgång kantad av en lindallé går från grinden i väster till kyrkans entré. Gravplatserna är delvis täckta med singel och kantade av låga buxbomshäckar. Men ett stort antal gravar är grässådda. På södra delen med delvis sammanhängande gräsytor har buxbomen tagits bort mellan gravplatserna. Den vanligaste titeln är lantbrukare men många titlar visar på närheten till Jordberga gods som statkarlen, huggedrängen, godsförvaltaren, godskassören och torparen. Öster om kyrkan finns gravarna till ägarfamiljerna till Jordberga gods, familjen von Nolcken med gjutna gravvårdar med murgrönerankor och kransbehängda kors samt familjen Stjernswärd. På kyrkogården finns två höga gravstenar som skiljer ut sig med reliefer med bronsporträtt av de avlidna infällda i stenen. Mellan utvidgningen i väster och den äldre kyrkogården finns en ligusterhäck och ett par stora lindar samt en slänt till en lägre nivå. På den nya västra delen har stora delar aldrig tagits i bruk för gravar utan är grässådd. Här finns minneslund, bårhus och en del gravar längs rygghäckar av tuja. En allé av idegranar leder upp till bårhuset. Byggnader på kyrkogården Ett bårhus uppfördes 1939 ritat av arkitekt Einar Lundberg. Huset har fasad av tegel och sadeltak belagt med röda tegelpannor. Pannorna ligger i liv med gaveln utan plåtar på typiskt traditionellt dansk/skånskt vis. Dubbelporten är klädd med koppar. 2017 byggdes bårhuset om till personalrum för kyrkvaktmästarna med pentry och wc. Invändigt ligger tegel på golvet och det murade altaret är bevarat. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 Källstorps kyrka, underhållsplan 2004-12-02, Ponnert Arkitekter AB Källstorps kyrkogård, Dokumentation, Lotta Eriksson, 2004-2005 Källstorps kyrka i gången tid och i tiden, Stig Sivenius Drömmen om medeltiden. Carl Georg Brunius som byggmästare och idéförmedlare. Bo Grandien, 1974 Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910. Konsthögskolans arkitekturskola Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982 Skånes medeltida dopfuntar, Lars Tynell, 1913 Källstorps kyrka, invändig restaurering, Helena Rosengren, 2015 Lunds stift orgelinventering, Anders Johnsson, 2017-12-29 |
