Stäng fönster Trelleborg kn, LILLA SLÅGARP 8:1 LILLA SLÅGARPS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Lilla Slågarp ligger på Söderslätt en mil norr om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde området attraktivt redan under förhistorisk tid. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Eventuellt har uppkomsten av socknarna Lilla och Stora Slågarp (Slokethorp på 1300-talet) ett ursprung i en huvudgård som delades upp i två gårdar under tidig medeltid. Möjligen uppfördes Slågarps kyrkor som gårdskyrkor. Området är rikt på fornlämningar. En fornlämning i närheten (RAÄ Stora Slågarp 35:1) som hittades i slutet av 1800-talet innehöll en mängd mynt, bland annat Knut den Store mynt från 1000-talet. På Söderslätt är socknarna små och kyrkorna ligger tätt. Mellan kyrkorna i Stora och Lilla Slågarp är det bara 700 meter. Carl von Linné beskrev i sin Skånska resa 1749 avståndet mellan kyrkorna i Slågarp som fyra bösseskott. På Linnés tid var detta en etablerad måttenhet. På en geometrisk avmätning från 1698 finns kyrkan med två små hus intill kyrkogårdsmuren och en fyrlängad stor gård öster om kyrkan. Mellan kyrkan och gården fanns en byplats. Lilla Slågarp har alltid varit en liten by men även byarna Klörup, Haglösa och Villie hörde till församlingen. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. Lilla Slågarp är fortfarande en liten by. Slågarps församling uppgick i Alstad församling 1980 som uppgick i Anderslöv församling 2010. Kyrkan ligger i ett böljande odlingslandskap med utskiftade gårdar och slingrande grusvägar delvis kantade av hamlade pilar. Byn består idag endast av tre hus, en gård och kyrkan. I öster ligger två bostadshus tätt mot kyrkogårdsmuren och därefter en gård. I väster finns församlingshemmet som är ett före detta kommunhus och vaktmästarbostad. På andra sidan vägen mot väster ligger nya kyrkogården. Mot norr och söder utbreder sig böljande fält. Grusvägar finns på tre sidor om kyrkogården. Från kyrkogården är Stora Slågarps kyrktorn väl synligt. Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-V Vemmerlöv. Ligger dessutom inom riksintresse kulturmiljövård M:K136 Fuglie-Mellan Grevie mm. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Lilla Slågarp 58:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt karta från 1698. Dessutom fornlämning Lilla Slågarp 37:1 som utgör den gamla kyrkans grund som upptäcktes när man skulle gjuta ett nytt cementgolv. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Historia Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. Troligen gjordes planeringen av kyrkogården om vid nybyggnaden av kyrkan 1868. 1928 raserades grindstolparna och nya identiska murades upp. En ny kyrkogård tillkom 1908 på andra sidan vägen västerut. Beskrivning Gamla kyrkogården Kyrkogården omges av en fogad gråstensmur avtäckt med röda tegelpannor. Kyrkan ligger på en höjd och muren är delvis en stödmur mot den lägre marken utanför. En hamlad trädkrans av lind omger kyrkogården och mot söder även en häck. Gjutjärnsgrindar mellan kraftiga murade pelare finns i väster, öster och norr. Från grinden i väster går en sluttande gång med en hamlad lindallé upp till kyrkans ingång. Kyrkan omges av singel. Gravplatserna är stora och innehåller flera stenar inom samma avgränsning, som kan vara familjegravar eller gårdsgravar. Gravplatserna är buxbomsomgärdade och singeltäckta. Enstaka har stenram eller järnstaket. Stenarna är högresta blandat med lägre horisontella nyare stenar. De äldre stenarna har bland annat form av obelisker och avbrutna kolonner. Lantbrukare är den vanligaste titeln. Inga träd finns på kyrkogården förutom trädkransen och allén men flera vintergröna buskar växer på gravplatserna. I nordöst finns ett hus som tidigare varit fattighus. Det har sin norra fasad på kyrkogården. Nordöstra hörnan av kyrkogården är grässådd. Nya kyrkogården Kyrkogården omges av häckar och en trädkrans av stora kastanjer. Gravplatserna är omgärdade av buxbom och ligger i kyrkogårdens östra del och längs ytterkanter. I mitten av kyrkogården är det grässått och där finns ett gravkapell. Byggnader på kyrkogården Ett gravkapell uppfördes 1953 på nya kyrkogården. Den vitputsade fasaden har en svart stensockel och falsat rött plåttak. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 Underhållsplan för Lilla Slågarps kyrka, 2006-12-11, Ponnert Arkitekter AB Lilla Slågarp 8:1, Lilla Slågarps kyrka, Handikappramp och stenläggning, Österlenarkeologi rapport 2018:1, Lars Jönsson, Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007 Antikvarisk konsekvensanalys Ny tillgänglig entré. Skarvik&Carlsson 2017-07-25 Lunds stift orgelinventering, Anders Johnsson, 2018-07-26 Samtal med Bo Andersson, kyrkofullmäktiges ordförande. http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktligakommunbeskrivningar/Pages/Trelleborg.aspx |
