Stäng fönster Trelleborg kn, STORA SLÅGARP 33:1 STORA SLÅGARPS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Stora Slågarp ligger på Söderslätt cirka en mil norr om Trelleborg. Slättbygden har Sveriges bästa åkerjord. De goda förutsättningarna för odling gjorde området attraktivt redan under förhistorisk tid. Kring 1000-talet, efter befolkningsökning och förbättringar inom jordbruket, skedde en omfattande bybildning. Under 1100-talet bildades socknarna och flera romanska kyrkor byggdes i området, ibland ersatte de en träkyrka. Eventuellt har uppkomsten av socknarna Lilla Slågarp och Stora Slågarp (Slokethorp på 1300-talet) ett ursprung i en huvudgård som delades upp i två gårdar under tidig medeltid. Möjligen byggdes Slågarps kyrkor som gårdskyrkor. En fornlämning i närheten (RAÄ Stora Slågarp 35:1) som hittades i slutet av 1800-talet innehöll en mängd mynt, bland annat Knut den Store mynt från 1000-talet. På Söderslätt är socknarna små och kyrkorna ligger tätt. Mellan kyrkorna i Stora och Lilla Slågarp är det bara 700 meter. Carl von Linné beskrev i sin Skånska resa 1749 avståndet mellan kyrkorna i Slågarp som fyra bösseskott. Detta var en etablerad måttenhet på den tiden. Byn var omgiven av odlingsmark indelad i en mängd smala tegar. Denna struktur behölls fram till enskiftet i början av 1800-talet då landskapet omvandlades. Markerna dikades ut. Jorden sammanfördes i större enheter, byn splittrades och flera av gårdarna flyttades ut från bykärnan. De senaste decennierna har inneburit ökad mekanisering av jordbruket, sammanslagning till större enheter av jorden och minskat behov av arbetskraft i lantbruket. På 1960-talet fanns ett 20-tal lantbrukare i socknen, idag finns det en. Tidigare hade byn affär och skola. Idag är det en pendlarort utan service. Kyrkan ligger på en liten höjdplatå i ett böljande odlingslandskap med utskiftade gårdar. De slingrande vägarna är delvis kantade av hamlade pilar. Vägverket har nyligen planterat nya pilar längs vägarna. Kyrkogården är omgiven av en gles by med några villor och gårdar. I väster finns parkering och en länga som varit fattighus och nu är privatbostad. Två pampiga naturskyddade ekar står på grusplanen väster om kyrkan. Strax intill kyrkogården i norr ligger den före detta klockarbostaden. Söder om kyrkogården finns prästgårdsparken och i sydväst den gamla prästgården. Öster om kyrkan ligger fält, pilalléer och en gård. Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö, Skegrie-Fuglie-Hammarlöv-V Tommarp-V Vemmerlöv. Ligger dessutom inom riksintresse kulturmiljövård M:K136 Fuglie-Mellan Grevie mm. Kyrkotomten ligger inom reg. fornlämning Stora Slågarp 34:1 som utgör den ungefärliga bytomten enligt lantmäterikartor från 1700-talet. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Historia Den äldsta delen av kyrkogården närmast kyrkan etablerades under medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. Kyrkogården har förmodligen utvidgats åt norr på kyrkojord fram till klockarebostaden på 1800-talet. Under andra hälften av 1800-talet omgestaltades ett stort antal kyrkogårdar i Skåne då de fick stramare planlösningar med gångar och kvarter och omgärdade gravplatser. Beskrivning Kyrkan ligger på en liten höjd. Kyrkogården omges av en fogad gråstensmur som bitvis är en stödmur eftersom kyrkogården ligger högre än omgivande mark. Muren är avtäckt delvis med tegelpannor, delvis med gjuten betong. Mot norr växer en häck ovan muren. I väster finns en rad med pelartujor innanför muren. Grindar finns i väster, norr och öster. En stentrappa leder upp från parkeringen i väster till kyrkogården och huvudingången i tornet. Gångarna är belagda med singel. Gravplatserna är stora med flera stenar. Gravarna är singelbelagda och omges av buxbomshäckar. Enstaka gravplatser har stenomfattning eller smidesräcke. De äldsta stenarna finns på södersidan. Stenarna är högresta blandat med lägre horisontella nyare stenar. De äldre stenarna har bland annat form av obelisker och avbrutna kolonner. Thorvaldsens porslinsmedaljong finns på ett par stenar. Lantbrukare är den vanligaste titeln. Inga träd finns på kyrkogården men en del vintergröna buskar växer på gravplatserna. I nordväst finns en gräsyta utan gravstenar. I öster är flera präster begravda bland annat Hampus Tullberg och Per Lindsjö som båda var präster under många år och drev frågan om rivning och nybyggnad i Stora och Lilla Slågarp. Byggnader på kyrkogården Inga byggnader förutom kyrkan finns på kyrkogården. En ekonomibyggnad från 1993 ligger strax utanför muren i sydöstra hörnet. Fasaden är vitputsad och sadeltaket är täckt med tegelpannor. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 Underhållsplan för Stora Slågarps kyrka, 2006-08-10, Ponnert Arkitekter AB Helgedomar på Söderslätt I, Ernst Frostin, 1960 Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007 Lunds stift orgelinventering, Anders Johnsson, 2018-08-02 Samtal med Bo Andersson, ordf i kyrkofullmäktige. |
