Stäng fönster Trelleborg kn, SANKT NICOLAUS 1 SANKT NICOLAI KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Trelleborg ligger på Skånes sydkust på Söderslätt. Trelleborg är belagd som stad på 1250-talet men viss bosättning fanns tidigare. En ”trelleborg”, det vill säga en rundborg, daterad till 900-talet fanns. Delar av Trelleborgen, som gett staden dess namn, är rekonstruerad en bit öster om Sankt Nicolai kyrka. Franciskanerkloster stiftades 1267 både i Trelleborg och Ystad. Murrester från klostret i Trelleborg som revs på 1600-talet finns bevarade. Kyrkan S:t Nicolai uppfördes under 1200-talet. Under medeltiden var sill en viktig handelsvara och handeln bedrevs genom Hansan. Sillen förlorade sedan sin betydelse men staden fortsatte som handelsstad. Staden miste sina stadsprivilegier 1619 eftersom kungen ville gynna Malmö istället. 1867 återfick Trelleborg sina stadsprivilegier. Under slutet av 1800-talet anlades järnvägen och sjöfarten utvecklades. Flera industrier startade runt sekelskiftet 1800/1900, bland dem en gummifabrik. Staden expanderade. Trelleborg har i centrum delvis kvar ett medeltida gatunät medan bebyggelsen är av nyare blandad ålder. Kyrkoanläggningen i stadens centrum omges av gator och bostadsbebyggelse från skiftande tider på tre sidor. Kyrkan ligger i västra delen av kyrkogården. I öster finns församlingshemmet från 1960-talet. Kyrktornet med huvudingången ligger intill den kullerstensbelagda gatan i väster med låga gathus. Norr och söder om kyrkan finns flerfamiljshus från omkring 1950-talet. Anläggningen ligger inom av länsstyrelsen utsedd särskilt värdefull kulturmiljö Trelleborg och kulturmiljöstråk Skånelinjen Per Albin-linjen. Kyrkan ligger dessutom inom riksintresse Kustzonen. Kyrkogården ligger inom reg. fornlämning L1988:7459 (Trelleborg 19:1) som är det medeltida stadsområdet. Fornlämningar skyddas enl. 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogården Förmodligen har det funnits en kyrkogård sedan kyrkan byggdes på medeltiden. Medeltida kyrkogårdar anses allmänt ha varit inhägnade, betade ängar, som även fungerade för profana ändamål. Gravarna utformades ofta som små kullar med träkors. På en karta från 1700-talets mitt är den kvadratiska kyrkogården omgärdad och hade tre portar. Fram till 1878 var det begravningar på kyrkogården. Då anlades Västra kyrkogården istället. Kyrkogården är grässådd med stora träd och utan murar mot de omgivande gatorna. I nordvästra hörnet finns två ursprungliga gravar. Där anlades också 1923 en liten minneskyrkogård med liggande stenar som tidigare legat i kyrkans golv. Stenarna togs bort från kyrkgolvet 1881. Några av dem återfördes 1978 till kyrkgolvet och flyttades till södra korsarmens vägg 2015. Nordvästra hörnet avgränsas mot gatan med en kätting mellan stenar medan resten av kyrkogården saknar avgränsning. Kyrkan omges av en singelgång. Övriga gångar i gräsmattan är av rött tegel. Framför ingången i tornet ligger gatsten och framför nya vindfånget ligger granitplattor. Byggnader på kyrkogården Inga övriga byggnader finns på kyrkogården. Källor och litteratur Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015 Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008 Skånska kyrkor, Skånes Hembygdsförbund årsbok 1997 Trelleborgs kyrka Sankt Nicolai, Ernst Frostin 1983 Sankt Nicolai kyrka, underhållsplan 2004-12-17, Restaurator Nygotiska kyrkor i Skåne. Utveckling i form, material och konstruktion 1840-1910. Konsthögskolans arkitekturskola Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912, Siegrun Fernlund, 1982 Det medeltida Skåne, Peter Carelli, 2007 Helgo Zettervalls arkitektur, Volym II Kyrkor, Anders Bodin, 2017 https://sv.wikipedia.org/wiki/Trelleborg http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-iskane/trelleborg/Pages/Trelleborg.aspx http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/oversiktligakommunbeskrivningar/Pages/Trelleborg.aspx |
