Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Svalöv kn, BILLEBERGA 9:3 BILLEBERGA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Den nuvarande kyrkan och kyrkogården ligger ca 100 m väster om den medeltida anläggningen, som revs och överges under 1860-talet då den nya kyrkan uppförs. På denna plats finns idag en ödekyrkogård med en minneslund.

Valet av plats för den nya kyrkogården var föremål för debatt i församlingen; ägare till den nuvarande tomten var dåvarande kyrkoherden Nils Dunér, som upplät marken för sitt jordbruk. Dunér ville till varje pris hindra att den nya kyrkan uppfördes på hans åkrar, men efter en seg kamp tvingades han ge efter för församlingsviljan. Den nya kyrkogårdens utsträckning fastställdes genom lantmäteriförrättning 1859, och två tunnland mark styckades av till en rektangulärt formad begravningsplats. Här finns idag kistgravplatser, urngravplats och minneslund. En askgravplats är påbörjad och färdigställs under 2015. Lapidarium saknas.
Ödekyrkogården
Ödekyrkogården, fornlämning Billeberga 7:1, ligger inbäddad i villakvarteret väster om Nya kyrkogården, omringad av järnstaket och olika slags buskar. Marken är gräs-besådd och har en parkliknande karaktär, dominerad av höga träd. I norra delen är den gamla kyrkan markerad i form av en buxbomshäck, och med ett träkors rest vid koret. Längs häcken ska enligt arkivuppgifter finnas ett 15-tal äldre gravstenar. På ödekyrko-gården finns kyrkans minneslund, en liten platsbildning med ljusbärare och blomster-hållare omgivna av grönska.

Nya kyrkogården
Kyrkan ligger mitt på den nya kyrkogården, omgiven av singelgångar, som leder ut till gravkvarter och entréer, en i varje väderstreck. Runt kyrkogården löper en krans av lindar och ett järnstaket med grindpartier i väst och syd. Staketet i norr har en delvis annan utformning med en öppning mot grönytan och järnvägen, och istället för träd finns ett buskage med syrén, paradisbuske och spirea. En oxel står kvar som rest från en nu försvunnen trädrad. I väst- östlig riktning löper en huvudgång kantad av lindar mellan parkeringen i väster och f.d. sockenstugan i öster. I den västra gångens mitt löper ett stråk av frilagda cementplattor mot tornets västportal.

På kyrkogården finns en variation av gräs- och grustäckta ytor. Kvarteren längst i väster består av grusgravar, kantade av buxbom och ställda mot rygghäckar av bok. Därefter följer en del med mot nordväst grusgravar inramade med buxbom, sten eller järnstaket, och mot sydväst gräsgravar. De är ställda mot rygghäckar i stenkantade planteringsrännor. Övriga ytor av kyrkogården är grästäckta och uppluckrade med fritt placerade gravar, antingen utan inramning, eller omgärdade av grus med buxbom eller stenkant. Söder om kyrkan finns en mandorlaformad platsbildning med gångar kring en grässatt yta, som hyser några gravar kantade av buxbom eller järnstaket. Norr om kyrkan finns en urngravplats, uppbyggd med plattsatta gångar kring små kvadrater, där gravplatserna är placerade runt hängaplar. Mellan de enskilda grav-stenarna finns formklippta barrbuskar. Längre ner mot järnvägen pågår arbetet med en cirkulär askgravplats, som på sikt kommer omges av olika slags grönska. I mitten finns en stor minnessten. De avlidnas namn kommer att finnas på lövformade brons-skyltar. Askgravplatsen blir helt färdigställd under 2015.

Det äldsta gravmaterialet är från tiden kring förra sekelskiftet. En sammanhängande koncentration av gravar från denna tid märks i det sydvästra hörnet av kyrkogården, däribland flera obeliskformade diabasvårdar, liksom ”monument” i storformat och höga stenar med bruten topp. I kvarteren med rygghäckar dominerar yngre, lägre och fabriksgjorda granitvårdar. Bland de mer annorlunda utformade gravarna från modern tid märks Säves familjegrav, som ger associationer till flyget. Sven Fredrik Säve var kapten i flygvapnet.

Byggnader på kyrkogården
I östra kanten på nya kyrkogården finns en förrådsbyggnad med toalett, som tidigare använts som bårhus, kommunalhus och sockenstuga. Huset är vitputsat med rött taktegel. Gavelrösten och framskjutna entrépartier är försedda med trapptinnar.

Källor och litteratur
Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812- 1912,Siegrun Fernlund, akademisk avhandling vid Konstvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet, 1982
Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, (utkast) opublicerad 2012
Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Söderåsbygden från ovan, Bertil Hagberg, 2011, Ängelholm
Underhållsplan för Billeberga kyrka 2010-10-01, ItArk Arkitektkontor (2010), Helsingborg
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, Riksantikvarieämbetet Fornsök, hämtad 2015-03-11
http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html, Lantmäteriet, hämtad 2015-03-11
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/svalov/Pages/Svalov.aspx, hämtad 2015-03-09
Intervju med representanter från Svalövbygdens pastorat, möte 2015-03-17

Se även beskrivning av Billeberga kyrkomiljö under Miljöer.