Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Karlstad kn, NORSHOLM 1:1 M.FL. NORS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
KYRKOGÅRDEN: Kyrkogården är tämligen väl samlad runt kyrkan men har större utsträckning mot söder än mot övriga riktningar. Den omgärdas i öster och söder av en stenmur, i väster av en slänt ned mot Norsälven samt i norr av Lillälven. Större delen av begravningsplatsen ligger på plan mark. Den östra delen vid kyrkan sluttar dock något mot stiglucka och en parkeringsplats i öster.
Kyrkogården har i olika omgångar byggts ut. Den första gråstensmuren tillkom 1828. Dess äldsta delar återfinner man strax söder och norr om kyrkan. En ny del lades till det gamla området 1867. Efter det att kyrkstallar norr om kyrkan rivits år 1920 iordningställdes detta område för begravningar. Västerut mot Norsälven tillkom ytterligare en del 1945. Den sista utvidgningen skedde åren 1956-57, då större delen av gården Lillnors ägor införlivades med kyrkogården. I samband med denna nya sträckning byggdes mur och stiglucka. Det nuvarande bårhuset, föregånget av flera tidigare, är byggt 1934 efter ritning av E Forsgren, Malma, ligger placerat cirka tio meter norr om kyrkans sakristia. Det är murat och vitputsat under ett sadeltak med skiffertäckning. I det nordöstra hörnet av kyrkogården är en urnlund anlagd.
Runt om kyrkogårdens äldsta delar, liksom utmed muren längst i söder och spritt på 1957 års utvidgning är lind planterad. Björk växer längs östra muren och samma trädslag formar en nord-sydlig allé på kyrkogårdens västra del. Kvarters- och familjegravshäckarna utgörs av oxbär och måbär. Som ytmaterial dominerar grus på de äldre delarna och gräs på de yngre. Kyrkogårdens större gångar är asfalterade och flera är grusbelagda på den äldsta delen. Det förekommer även plattgångar i kvarteren.
Kyrkogårdens äldsta delar söder om kyrkan kan tydligt urskiljas från de omgivande utvidgningarna. I östra och västra gränsen finns stycken av den gamla stenmuren från 1828 kvar. Söder och norr om kyrkan har ca tvåhundrafyrtio grusgravar bevarats, varav fyra intill kyrkan är omgärdade med järnstaket. En av dem är den nordost om kyrkan belägna Löwenhielmska familjegraven från 1872 med obeliskformad sten. De övriga har stenramar eller är häckomgärdade. Gravarna mönsterkrattas. Gravvårdarna på dessa områden är av mera varierande storlek och utformning än de på kyrkogårdens yngre delar. På kyrkogården ser man liksom på andra värmländska kyrkogårdar järnkors vid sidan av traditionella gravstenar. De är här samtliga nästan uteslutande från 1700-talet och har sin naturliga förklaring i Edsvalla bruk, det närbelägna bruket där de tillverkats. Korsen är numera uppställda i sluttningen öster om kyrkan mot stigluckan. På kyrkogårdens norrsida står en minnessten över den gamla kyrkan.
Kulturhistoriskt intressant för Nors kyrkogård märks särskilt det stora antalet bevarade grusgravar med gravramar och häckomgärdning, platsens varierande karaktär på de olika delarna av kyrkogården, en tidstypisk och anspråkslös utformning av allmänning samt stigporten i östra muren.