Stäng fönster Östra Göinge kn, HJÄRSÅS 34:1 HJÄRSÅS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljö Hjärsås ligger i Östra Göinge härad i nordöstra Skåne, ett par mil norr om Kristianstad. I väster gränsar Hjärsås socken till sjön Immeln och igenom socknen rinner Axeltorpsån som längre söderut rinner ut i Helge å. Kyrkbyn är belägen i gränstrakterna mellan skogsbygd i norr och nordost och bördig slätt i söder och sydväst intill åsträckningarna. Socknens västra och södra delar har varit bebodda sedan stenåldern medan skogsbygden befolkades betydligt senare, troligen inte förrän under vikingatid eller medeltid. En höjdsträckning väster om byn med sluttning ned mot Helge å har varit en viktig plats för forntidens människor. På höjden finns flera fornlämningar i form av hällristningar och gravar. På andra sidan Helge å ligger Knislinge. Knislinge och Hjärsås utgjorde fram till 1962 ett pastorat. Hjärsås utgjorde då moderförsamlingen, frånsett perioden 1686-1704 då Knislinge var moderförsamling. Under en period från 1786 till 1875 var församlingen patronell och patronatsskapet innehades av ägaren till Wanås. Ortnamnet Hjärsås (Hiærzaas i original) är belagt från 1392. Förledet anses komma av ordet hjort eller snarare en samling av hjortar, medan efterleden syftar på höjdsträckningen. De främsta näringarna i trakten har varit jordbruk och boskapsskötsel samt även träslöjd och trähantering. En lantmäterikarta över Hjärsås från 1700-talet visar en relativt stor klungby med ungefär samma utsträckning och struktur som idag, även om mycket av bebyggelsen har bytts ut. Bebyggelsen i byn är huvudsakligen äldre och består av gårdar och villor. Kyrkan ligger mitt i byn intill den gamla trevägskorsning där vägarna till Sibbhult, Knislinge och Arkelstorp möts. Mitt i bygatan nordost om kyrkogården fanns tidigare byastenen, eller ”Gadestenen” där sockenmännen samlades för möte när åldermannen blåste i byahornet. Byastenen står numera utanför hembygdsgården, någon kilometer väster om byn. På andra sidan av byvägen från kyrkan finns byns centrum med nuvarande pastorsexpedition, tidigare bank och post, samt skolan och ett par äldre affärsbyggnader. Prästgården ligger ett stycke utanför byn sydväst om kyrkan. På 1600-talet låg prästgården väster om kyrkan men den förstördes i en brand 1696 liksom stora delar av byns övriga bebyggelse. Även kyrkan och dess klockstapel i trä skadades. Kyrkan och kyrkotomten ligger inom Hjärsås gamla bytomt vilket är registrerat som möjlig fornlämning Hjärsås 73:1. Fornlämningar skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Den äldsta delen av kyrkogården utgjorde en lite oregelbunden kvadrat som omgav kyrkan. En kyrkogårdsmur finns omnämnd från 1660-talet och var då murad av gråsten, kalkad och täckt med breda stenflisor. I muren fanns fyra luckor (ingångar) och en port och kring luckorna var det målat med kimrök. Kyrkogården har utvidgats i flera etapper sedan 1800-talet. Kring 1824 utvidgades kyrkogården med en smal remsa mot väster. Därefter utvidgades kyrkogården återigen mot väster 1916 och 1961 på gamla prästgårdstomten. Senaste utvidgningen gjordes söder om dessa delar. Den äldsta delen av kyrkogården och utvidgningarna fram till 1961 kringgärdas av en kraftig stenmur avtäckt med grov stenflis. Nya kyrkogården längst i söder begränsas också av en mur och längst i öster av en häck. Flera grindar finns. Norra grinden till gamla kyrkogården består av tre öppningar med en större pargrind och två mindre gånggrindar av järnsmide mellan fyra grindpelare av tegel och klotformade krön av granit. Skillnaden i marknivå är som högst mellan kyrkogårdens östra sida och byvägen och här finns en hög stentrappa upp genom muren. Ytterligare en grindöppning i muren leder till en gård söder om kyrkan. I de senare kyrkogårdsdelarna finns två grindöppningar; en större pargrind i järnsmide och längre västerut en lite mindre, sentida grind. Kyrkogården omges av knuthamlade träd i norr och väster och en allé mitt för huvudingången i norr. Enstaka träd finns på de äldre delarna medan den södra kyrkogården har en allé av höga träd. Både på kyrkogårdens äldre delar och senare utvidgningar står gravstenarna i raka rader i gräsmatta med mindre planteringsramar kring gravstenen. Endast ett fåtal grusgravplatser finns bevarade. Planteringsramarna är av sten eller buxbom och huvudgångarna är singeltäckta. En del klippta buxbomshäckar kantar gångarna på gamla kyrkogården. Söder om kyrkan finns tre gravkors, troligen medeltida. Ytterligare ett medeltida gravkors av glimmerskiffer från Hjärsås kyrkogård finns bevarat på Statens historiska museum. Intill södra kyrkogårdsmuren står en gravsten rest av församlingsbor till minne av änkan Karna Svensson som dog vid nära 102 års ålder. I norra delen av gamla kyrkogården finns ett nyanlagt område med askgravplatser. På 1961 års kyrkogård är gravplatserna ordnade i kvarter med rygghäckar och låga gravstenar. I kyrkogårdsmuren mot väster finns en del äldre gravstenar inmurade. Intill södra kyrkogårdsmuren på den utvidgade delen av kyrkogården finns en gravsten av granit med ett infällt porträtt i brons. Gravstenen är rest över Bror Färe som hade stor betydelse för bygden och grundade Färe Armaturfabrik i Sibbhult. På nya kyrkogården i söder finns en naturlund och minneslund. Intill naturlunden står en skulptur i diabas på en hög stenpelare. Skulpturen är utförd av Christer Bording, Glimåkra. I minneslunden finns en utsmyckning i form av ett klot av diabas från Naturstenskompaniet i Högsma, hugget av stenhuggare Evald Johansson och polerat av Ewe Nilsson. Byggnader på kyrkogården I anslutning till norra kyrkogårdsmuren, intill den första utvidgade delen av kyrkogården ligger ett bårhus av rött tegel byggt under 1800-talets andra hälft. I bårhuset ingår återanvänt tegel från vapenhuset som revs 1870. Delar av bårhuset har byggts om och rymmer numera kylrum för kistor. Intill mitten av södra kyrkogårdsgränsen ligger en personal och förrådsbyggnad. Källor och litteratur A Catalogue of Wall-Paintings in the Churches of Medieval Denmark 1100-1600, Scania Halland Blekinge II, Catalogue A-M, red. Knud Banning, Köpenhamn 1976. 50 kyrkor i nordöstra Skåne, Andersson, Torsten m.fl, Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne 2012. Skåne, Landskapets kyrkor, red. Markus Dahlberg, Riksantikvarieämbetet, 2015. Skånes kyrkor, 1050-1949, Claes Wahlöö, Kävlinge 2014. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008. Underhållsplan för Hjärsås kyrka, Caroline Ranby, Wikerstål arkitekter AB 2010. Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister: webplats Fornsök – https://app.raa.se/open/fornsok/ Lunds stifts Orgelinventering, Databas på Lunds stift, Anders Johnsson, 2019. Medeltida kyrkor i Skåne, databas upprättad av Barbro Sundnér, tillgänglig genom Svensk Nationell Datatjänst webbsida: https://snd.gu.se/sv/catalogue/study/snd0941 Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor. Webbsida: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/search.html |
