Stäng fönster Jönköping kn, BRUNSERYD 1:5 SVARTTORPS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Svarttorps kyrkogård breder huvudsakligen ut sig öster om kyrkan som ligger i nord-sydlig riktning på kyrkogården. Den stora östra delen delas på mitten av en grusgång som kantas med oxbärshäckar och en rönnallé. Kyrkogården har en tydlig kvartersindelning med högresta köpegravar tillsammans med ett område med allmänna linjen- gravar i söder och ett efterkrigskvarter i norr. Väster om kyrkan finns det yngsta kvarteret med vårdar från 1985 och framåt. Omgärdning Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur av kluven granit med inslag av mindre, naturligt runda gråstenar. Marken utanför kyrkogården i väster är lägre och därför fungerar muren här även som stödmur. Murens höjd varierar mellan cirka 120 och 50 centimeter, lägst är den i väst. Ingångar Kyrkogården har två ingångar: en i öst och en vid kyrkans torningång i norr. De två ingångarna är likadant utformade med en smidd dubbelgrind fäst i grindstolpar av granit med rak avslutning. Stolparna är infällda i muren. Vegetation Den nuvarande trädkransen är ofullständig och består av omväxlande yngre och äldre almar, lindar och lönnar. Längs grusgången som leder från ingången i öster till kyrkobyggnaden fi nns parallella häckar av oxbär och en allé av rönn. Gångsystem Dagens gångsystem är enkelt och består av tre parallella grusgångar i öst-västlig riktning som skärs av tre parallella grusgångar i nordsydlig riktning. En grusgång går dessutom runt kyrkan och till ingången i norr. Ett antal mindre grusgångar fi nns mellan raderna av grusgravar, förmodligen av skötselskäl. Gravvårdstyper Gravvårdarna på Svarttorps kyrkogård skiljer sig inte mycket åt från dem på andra kyrkogårdar. Här fi nns de stora och högresta vårdarna på köpegravskvarteren från början av 1900-talet. Här fi nns även de små och enkla vårdarna som i kronologisk ordning rests över de som begravts i allmänna linjen. Och från 1900-talets andra hälft fi nns även många exempel på sentida gravvårdar – med låga och breda stenar, de senaste ofta med asymmetrisk kontur eller med naturstensliknande förebilder. De stora och påkostade gravarna från förra sekelskiftet ligger huvudsakligen på en välexponerad plats, samlade i södra delen närmast kyrkans kor (kvarter A). Som en motpol påminner gravstenarna från allmänna linjen i kvarter B, som även det ligger på kyrkogårdens södra del, om den sociala bredden i samhället från denna tid. I norr är gravvårdarna från andra hälften av 1900-talet och det märks på utformningen av vårdarna som har låga och breda proportioner (kvarter C). De yngsta vårdarna fi nns väster om kyrkan i kvarter D och fl era av dessa har en, för slutet av 1900-talet, modern form med den naturliga stenen som förebild. Kvarter A Kvarteret ligger på kyrkogårdens södra del, väster om den grusgång som delar området i två och längs muren fram till ingången i öster. Det är ett typiskt köpegravskvarter med stora, äldre och högresta gravvårdar och antalet bevarade grusgravar är stort. Den vegetation som fi nns i kvarteret är trädkransen. Närmast kyrkan fi nns två rader med yngre gravvårdar som formmässigt avviker från det övriga kvarteret. Gravvårdstyper Kvarter A innehåller kyrkogårdens mest påkostade gravvårdar från äldre tid och är väl sammanhållet. Den äldsta vården är från 1910 och de fl esta vårdarna är från 1910-1930-talen. I de rader med vårdar som står närmast kyrkobyggnaden är alla utom en från 1970-talet. Typiska för kvarteret är de högresta vårdarna på sockel, vårdar som fi nns i varierande former, men även de lägre och bredare vårdarna till familjegravar. Gemensamt är gravvårdarnas påfallande storlek och den täta placeringen av vårdar samt att så pass många av de grusade ytorna fi nns bevarade. Titlar förekommer som väntat i högre utsträckning bland dessa vårdar än på övriga kyrkogården, de vanligaste är: hemmansägaren (8 stycken), nämndemannen (3 stycken), godsägaren (3 stycken) och kyrkovärden (4 stycken) men här vilar även lärarinnan, kammarrättsrådet, försäkringsdirektören och organistkandidaten. Kvarter B Kvarter B är den östra delen av kyrkogårdens södra halva. Kvarteret avgränsas på tre sidor av grusgångar och i norr av oxbärshäcken och rönnallén längs huvudgången. Det var i det här kvarteret som allmänna linjen fanns och detta syns tydligt än idag. Kvarteret är helt gräsbevuxet med utspridda gravvårdar. Gravvårdstyper Gravvårdarna i kvarteret härstammar från den allmänna linjen och är daterade 1908-1938. Utmärkande är deras begränsade storlek, den typiska formen med antingen en liggande kvadratisk sten eller en svart rest vård, samt den kronologiska placeringen. Det som avviker från andra allmänna linjen-kvarter är att här fi nns ett par gravar med man och hustru och även en familjegrav. Det vanliga mönstret är att allmänna linjen-gravar är ensamgravar. Kvarter C Kvarteret omfattar hela den norra halvan av kyrkogården öster om kyrkan. Den största andelen gravvårdar är från 1940-60-talen men här fi nns, liksom i kvarter A, två rader med yngre vårdar, 1980- 90-tal, närmast kyrkan. I kvarteret dominerar den låga och breda formen som blev modern efter andra världskriget och ett relativt stort antal grusgravar finns bevarade. Gravvårdstyper Gravvårdarna i kvarteret är typiska för andra hälften av 1900-talet, enkelt utförda och med låga och breda dimensioner. Många av dem har klassiserande element som pelare och överliggare men fl ertalet är betydligt enklare dekorerade. Som väntat på gravvårdar från denna tid förekommer titlar endast på fem av vårdarna: hemmansägaren, fanjunkaren, grenadjären och svenskamerikanen. Kvarter D Kvarter D är litet och ligger söder och väster om kyrkobyggnaden. Det är det yngsta kvarteret på kyrkogården och gravvårdarna är placerade i en enkel rad längs med muren i väster och i dubbla söder om absiden. Alla vårdar är vända mot öster och daterade mellan 1985-2004. Gravvårdstyper Gravvårdarna i kvarteret är tidstypiska med sin enkla utformning med ingen eller diskret dekoration. De yngsta vårdarna, från 1990- talet och framåt, är mer asymmetriska i sin utformning och har inspirerats av den naturliga stenen. |
