Stäng fönster Norrköping kn, TÅBY 8:1 TÅBY KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Tåby socken ligger i den sydvästra delen av Vikbolandet. Kyrkogården ligger strax sydväst om Tåby skola. Det är en liten och någorlunda rektangulär kyrkogård som ligger i väst/östlig riktning om än något förskjuten mot norr. I öster begränsas kyrkogården av vägen mot Mem, vilket leder till att utbredningen i den riktningen är liten samt att det nordöstra hörnet blir något utdraget. Kyrkans långhus är orienterat i öst/väst. Tåby kyrka Tåby är en medeltida sockenbildning och den första kända kyrkan på platsen uppfördes av sten sannolikt under 1100-talet. Den revs 1788 i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. Den nya kyrkan uppfördes av stiftsbyggmästare Casper Seurling efter ritningar av arkitekt Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. Kyrkan invigdes 1789, men tornet färdigställdes inte förrän 1819. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, utbyggd sakristia i öster samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten med sedan 1962 frilagd stensockel. Fasaderna är putsade med en genomfärgad stänkputs som sprutats på vid renoveringen 2002. De rundbågiga fönsternischerna går ner till marknivå med mindre rundbågiga fönsteröppningar med svartmålade gjutjärnsbågar med färgat antikglas. Långhuset och koret har sadeltak och sakristian har ett tälttak. Tornet kröns av en svängd huv med uttag för urtavlor. Samtliga tak är täckta med spån. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan. En fullständig beskrivning och historik av kyrkan redovisas i separat rapport från utförd kyrkoinventering. BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN Kyrkogården är indelad i tre kvarter, A, B och C. Allmän karaktär Tåby kyrkogård är en liten landsbygdskyrkogård med huvudsakligen gräskvarter. Kyrkogårdens tre kvarter har helt olika karaktärer. Kvarter A utgör den mer påkostade delen och domineras av stora statusgravar. Den östligaste raden av gravar fortsätter utmed bogårdsmuren öster om koret och fram till huvudingången. Kvarteret präglas av öppna gräsytor och har endast två låga häckar i öster. En bred grusgång går igenom kvarteret i öst/västlig riktning. Kvarter B ligger på kyrkogårdens nordvästra hörn och har även det en öppen karaktär med stora gräsytor och med endast en rygghäck. Gravarna är låga och moderna. Kvarter C som ligger på sydsidan har utgjort den ”fattiga sidan” med ett stort antal ännu bevarade linjevårdar. Låga rygghäckar ger kvarter C en striktare karaktär än den övriga kyrkogården. Överlag ger dock hela kyrkogården ett ljust och öppet intryck. Omgärdning Kyrkogården omgärdas på alla sidor av en kyrkogårdsmur. Muren är en helmur med en gräsbevuxen översida, murad med murbruk och består av 0,5-0,7 m stora stenar. Höjden är mellan 1,0 och 1,2 m. Muren är daterad på två ställen. I norr uppges året 1938-39 och att bygget bekostades av generalmajoren Lagerlöf i New York till minne av hans familjemedlemmar som vilar på Tåby kyrkogård. I den östra delen finns en sten inmurad som upplyser om att arbetena utförts år 1954 av Tåbybon Albin Jonsson. Ingångar Huvudingången finns i öster och vetter ut mot Memvägen. Här finns en pargrind i järnsmide, upphängd mellan kraftiga fyrsidiga, putsade grindstolpar i empirstil. Stolparna har gröna plåthuvar. Grinden är ornerad med pilar, kors och knoppar i tre nivåer. I norra muren finns två ingångar genom smala grindar av smidesjärn. Båda är pargrindar med enkel ornering av spjälor och kors. Grindarna är upphängda direkt i muren utan grindstolpar. Troligtvis är de samtida med muren. Vegetation Kring hela anläggningen finns en trädkrans bestående av fyra lindar i väster, tre i norr, fem i öster och fyra i söder. I övrigt, se enskilda kvarter nedan. Gångsystem En grusgång börjar vid huvudingången i öster och löper intill kyrkan på öst-, syd- och västsidan. På norrsidan löper den igenom kvarter A och leder ut genom två ingångar med likadana pargrindar. I kvarteren har det tidigare funnits fler grusgångar. De flesta har dock såtts igen med gräs. Av äldre begravningsskick märks en del av en medeltida gravsten som är lagd som tröskelsten i ingången till kyrkan. De äldsta gravvårdarna på kyrkogården är rusthållaren Nils Nilssons från 1736 samt fyra vårdar från 1800-talets andra hälft. De ligger alla i kvarter A. I kvarter A finns även två äldre oläsliga hällar av kalksten, troligen från tidigt 1800-tal. Kyrkogården har en tydlig uppdelning med mer påkostade köpegravar norr om kyrkan och ett system med linjegravar söder om densamma. På den norra delen finns ett flertal höga, smala vårdar typiska för det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet. Mest framträdande är den Blidbergska sarkofagen och det Taubska gravkoret, sedermera Tåby församlings kapell, som är två bra exempel på statusmarkerande begravningskick. Väster om kyrkan i kvarter B skiljer sig ett litet gjutjärnskors, nr 28, från de i övrigt låga och moderna gravvårdarna. Söder om kyrkan i kvarter C finns ett relativt stort antal små linjevårdar bevarade med början längst i öster. I väster en rad med höga, smala vårdar med titlar från tidigt 1900- tal. Inne i kvarterets västra del finns också ett par liknande vårdar. Det är glest mellan gravarna inom kvarteret. Dock förtätas kvarteret med vårdar från 1990 och senare. I det sydvästra hörnet vid muren finns flera äldre gravvårdar uppställda/undanställda. Minneslund Minneslunden är anlagd med ett av de mer praktfulla träden i trädkransen och har utsikt över odlingslandskapet i söder. Ett rektangulärt rum har skapats med hjälp av en lång ligusterhäck i en del av det gamla linjegravssystemet. Ett par linjegravstenar står kvar inne i lunden. I norr finns en stensatt, rektangulär yta med en parkbänk och ett blomuppsättningsarrangemang i järn. Framför detta finns en rabatt med blommor och mindre häckväxter samt ett vagnshjul. Två rönnar har nyligen planterats i kanterna. Byggnader På kyrkans norra sida står ett gravkor över släkterna Taube, Hamilton och von Saltza, Mems slotts ägare. Gravkoret ändrades 1952 till att bli Tåby församlings gravkapell. Kistorna sattes ned i en grav under kyrkgolvet. De föremål som legat på greve von Saltzas kista, en värja och sporrar, sändes till Riksantikvarieämbetet. Övrigt En gravvård med ålderdomligt utseende, från 1700- eller möjligen 1600-tal, ligger som klivsten över en öppen vattenränna sydväst om tornet. Den är helt oläslig p.g.a. nötning. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER Kvarter A, gravplats nr 1–144 Kvarteret ligger norr om kyrkan. Allmän karaktär Kvarteret har inrymt kyrkogårdens mer påkostade gravar. Kvarterets yta är utdragen i nordöst vilket skapar en triangelformad yta. Längs den östra och norra muren har stora grusade gravar funnits liksom på den inre gräsmattan. Idag finns två kvar, av vilka den mycket stora Blidbergska graven med sin sarkofag präglar hela kvarteret. Området har mest öppna gräsmattor och det finns endast två rygghäckar längst i öster. Karaktäristiskt för kvarteret är den Blidbergska graven och det stora Taubska gravkoret i den östra delen av norra muren. Omgärdning Kvarteret omges av en grusgång i väster, kyrkogårdsmuren och trädkransen i norr och öster. I söder bildas gränsen av grusgången kring kyrkan. Ingångar Kvarteret berörs av samtliga tre ingångar. Vegetation På den Blidbergska graven och en bit väster om denna, växer två tårpilar. Det finns också två mycket korta sträckor rygghäck utanför gravkapellet. De är båda 0,8 m höga häckar av oxbär. Gångsystem En grusgång förbinder ingången väster om gravkapellet med huvudgrinden i öster. En grusgång löper i öst/västlig riktning rakt genom kvarterets mitt. Gravvårdstyper Tidigare har ett stort antal grusgravar funnits i kvarteret. Idag återstår tre stycken, varav den Blidbergska är mycket stor. I nordöstra hörnet finns tre liggande vårdar från sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Dessa har troligtvis tidigare legat inne i kyrkgolvet. Två gravar består av kors, varav en av kalksten med marmorplatta. Nära den stora Blidbergska sarkofagen finns en liten granitvård (A 129) över Henry James Matton, en amerikansk pojke som var ensam överlevande från ett skeppsbrott. Pojken togs om hand på orten och avled här 1864. Värd att framhålla är även den enkla men speciella vården i trä (A 103) över ”tant Hilda i Målslätten”. Om henne berättas att hon var som församlingens eget helgon. Hon skadades svårt som liten av en bagge och fick senare en högaffel i magen. Trots att hon var svårt handikappad och fattig levde hon ett långt liv och var 91 år gammal när hon gick bort 1950. Hon var djupt förankrad i lutherdomen och skänkte, trots sin fattigdom, pengar till kyrkan, bland annat finansierade hon ett krucifix. Varje påsk hade hon med påskliljor från sin tomt till att smycka kyrkans altare. Denna tradition lever kvar genom att församlingen varje påsk efter gudstjänsten lämnar altarets påskliljor på hennes grav. Hennes enkla gravvård och den lokala förankringen gör hennes gravvård till kulturhistoriskt värdefull. Det finns flera exempel på vårdar som har någon form av titel inom kvarteret. Exempelvis finns titlarna Häradsdomaren, Smidesmästaren, Rusthållaren, Högvälborna Fröken, Lantbrukare, Tullmästare, Tullförvaltaren. Titlar är kulturhistoriskt intressanta i och med att de ger mycket information om vilka som levt och verkat i en bygd. Intressant med Tåby kyrkogård är att närheten till det närbelägna godset är tydlig på kyrkogården. Kvarter B, gravplats nr 1-96 Kvarteret sträcker sig över ungefär halva kyrkogården på den västra delen. Allmän karaktär Kvarteret är mycket litet och utgörs av gräsmattan väster om kyrkan. Flera av de på kartan markerade gravraderna är inte tagna i bruk. Kvarteret består av sex raka östvästliga gravrader varav en har rygghäck. Omgärdning I väster och norr avgränsas kvarteret av kyrkmuren och trädkransen. I söder skiljer en grusgång kvarteret från kvarter C. I öster går en grusgång mot kvarter A. Ingångar En grind i den norra muren leder till kvarteret. Vegetation En 1 m hög rygghäck av oxbär finns i norra delen av kvarteret. Framför ingången i tornet finns en blomplantering. Gångsystem En smal grusgång finns bevarad mellan 2:a och 3:e gravraden. De övriga, tidigare grusgångarna har såtts igen med gräs. Gravvårdstyper En äldre vård finns, annars är alla gravvårdar från sent 1900-tal/tidigt 2000-tal. De flesta av dem är av den låga/breda sorten. Bland de yngsta förekommer också obearbetade naturstenar och en hjärtformad vård. Den äldre vården utgörs av ett järnkors, nr B 28, som tyvärr saknar datering. Korset torde dock vara från slutet av 1800-talet. Kvarter C, gravplats nr 1-319 Kvarteret sträcker sig över hela den södra sidan av kyrkogården. Allmän karaktär Kvarteret har utgjort kyrkogårdens mindre framträdande del med enklare gravvårdar. Kvarteret är smalt och långt. Avståndet mellan kyrkan och kyrkmuren är relativt litet (20-25 m). Kvarteret består av 22 nordsydligt lagda gravrader indelade av rygghäckar. Tidigare har det funnits flera grusgångar. Numera finns endast två kvar sedan de andra såtts igen. Omgärdning I väster, söder och öster finns kyrkogårdsmuren och trädkransen. I norr avgränsas kvarteret av grusgången runt kyrkan. Ingångar I den östra muren finns en ingång in till kyrkogården och kvarteret. Vegetation Förutom vegetationen i omgärdningen och minneslunden är raderna av gravar indelade av elva för det mesta låga rygghäckar. Från väster till öster finns en 1 m hög oxbärshäck, en 0,6 m hög ölandstok, två 0,5 m höga spireor, en 0,5 m hög ölandstok, en 0,5 m hög spirea, en 0,5 m hög ölandstok, två 0,5 m höga ligustrar, en 0,5 m hög spirea samt en 0,6 m hög vinbärshäck. Gångsystem Kvarteret begränsas i norr av grusgången runt kyrkan. Av de tvärgående grusgångarna återstår två, varav den ena leder in i minneslunden. Gravvårdstyper Större delen av kvarteret, undantaget ett par av gravraderna i väster, har varit allmän linje och ett relativt stort antal linjevårdar har bevarats i tidsordning från 1931 till 1958, med början längst i öster. Systemet med linjegravar växte fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje varefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar troligen inte systemet någon direkt ”statusskillnad”, men under 1800-talet övergick det till att bli en gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Systemet upphörde på 1960-talet varefter flertalet linjegravar tagits bort. Kvarteret innehåller stora luckor och håller sakta på att fyllas ut av moderna vårdar (1990-2006). I väster finns en rad med höga, smala vårdar med titlar från tidigt 1900-tal. Inne i kvarterets västra del också ett par liknande vårdar. Mot den västra muren, i det sydvästra hörnet finns flera äldre gravvårdar uppställda/ undanställda. En av dem är en större vård i röd kalksten. Övrigt De vårdar från 1920-talet som tagits bort, står uppställda i det sydvästra hörnet. De flesta av dem är linjevårdar men även en vård i kalksten från 1800-talet har ställts undan. |
