Stäng fönster Säffle kn, LÅNGSERUDS KYRKEBOL 1:8 M.FL. LÅNGSERUDS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| KYRKOMILJÖN - Långseruds kyrka är belägen i ett öppet hävdat slätt jordbrukslandskap invid sjön Lången och dess utloppsälv till Aspen. Strax intill söderut ligger sockenstugan från 1800-talets första hälft och en ekonomibyggnad. Västerut gränsar kyrkomiljön till Kyrkebols gård. Tidigare fanns österut en vattendriven kvarn och såg. En liten kraftstation finns dock bevarad samt några andra mindre byggnader som kan kopplas till dammen. Prästgården, nu privat ligger ca 500 meter österut och fd klockaregård 500 meter sydöst ut. Området har utgjort sockens centrum alltsedan medeltidens början. Under medeltiden fanns i socknen, förutom kyrkan i Långserud, två kapell, ett i Åstenskog och ett i Lönnskog. Ytterligare ett kapell fanns i Embeskog, numera Svanskogs socken. Under katolsk tid fungerade Långserud som annex till Gillberga pastorat. Långserud finns tillika med sex andra församlingar upptagna under Gillberga härad i en förteckning över kyrkor i Skara stift från 1357. De två kapellen övergavs sannolikt redan under medeltiden eller strax efter reformationen. Deras minne finns bevarat på respektive plats genom resta stenar och klockstaplar. Den medeltida sockenkyrkan i Långserud låg säkerligen på samma plats som den nuvarande och var uppförd av trä. Bevarade inventarier tyder på att den kan ha uppförts under 1200-talet. KYRKOGÅRDEN - Kyrkogårdens tillkomst bör, liksom kyrkans, kunna hänföras till medeltiden. Enligt noteringar gjordes utvidgningar av kyrkogården redan på 1700-talet. Ytterligare utvidgningar har skett, bl a på 1890-talet, men den enda dokumenterade är den som företogs 1958 i norr. Den gamla kyrkogårdshägnaden av trä ersattes med en stenmur 1825. Två porthus med järngrindar byggdes 1745. Ett relativt stort allmänningsområde ligger norr och nordöst om kyrkan. Det har enstaka inslag av familjegravar. En ny klockstapel uppfördes nordväst om kyrkan 1914, som en kopia av en äldre. I nordost ligger att bårhus från 1952. Begravningsplatsens högsta del ligger i väster, varifrån marken sluttar ned mot öster och norr. Kyrkogården har en något oregelbunden form med huvuddelen väster och norr om kyrkan. Platsen omges av väg och sockenstuga i söder, gärden mot sjön Aspen i väster och norr och Backaälven i öster. Den omgärdas av stödmur i alla väderstreck utom i öster, där en slänt mot älven utgör naturlig gräns. Innanför stödmuren växer en oxbärshäck i norr och delvis i väster och öster. Kvartershäckar finns huvudsakligen i norr och är måbär. Det finns gott om stora lövträd. En rad lindar växer utmed muren i väster och norr och i gränsen mellan den gamla och nya delen av kyrkogården. På den gamla delen förekommer även kastanj, ask, lönn, al och alm. Förutom de grusbelagda huvudgångarna finns plattgångar. Väster om kyrkan och klockstapeln ligger gravar med olikformade gravvårdar. Av de ca 40 grusgravarna runt kyrkan ligger flertalet här med stenramar eller familjegravshäckar omväxlande med mindre gräsytor. Fyra smidda järnkors är placerade invid klockstapeln. Ett av dem är från 1700-talet och de andra från 1800-talets början. Här står även en odaterad solklotsformad gravsten av 1600-talstyp (möjligtvis 1200-tal). Nytt tillägg är en från 1994 av arkitekt Gudrun Eldh planerad minneslund i kyrkogårdens nordvästra parti. Platsen har utformats rund med grusgång av vit sjösten och pryds av ett öppet stenkors av konstnären Börje Wahlström, Årjäng. Lunden omgärdas av olika blommande buskar. |
