Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Järfälla kn, KYRKBYN 2:2 M.FL. JÄRFÄLLA KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
Omgivningen
Järfälla kyrka ligger i Barkarby, nordväst om Stockholm. Området är livligt trafikerat med pendeltåg och motorväg. Den tidigare Bällstaån har reducerats till ett öppet dike. I kyrkans närhet ligger församlingshem, bisättningskapell och prästgård. Bebyggelsen längs Kyrkvägen utgörs av villor med stora trädgårdar från tidigt 1900-tal. Området har förtätats med enfamiljshus från sent 1900-tal och grupphusbebyggelse för seniorboende. Öster om kyrkan byggs bostadshus och för den öppna marken väster om kyrkan planeras för ytterligare bostäder. Genom att Barkaby centrum utvecklats söder om järnvägen, har området kring kyrkan behållit sin karaktär av kyrkby.


Anläggningen
Kyrkan ligger på en höjd och är omgiven av en kyrkogård, vars äldsta del ligger söder om kyrkan, inhägnad i öster, söder och väster av en bogårdsmur av gråsten, omlagd 1899. Längs denna äldsta gräns står en rad gamla träd av lönn och lind planterade 1799 som en trädkrans runt kyrkogården.

Norra bogårdsmuren flyttades vid utvidgningen norrut 1928, då även del av västra muren flyttades. Östra stigluckan kom till samtidigt med bogårdsmuren. Den är byggd av gråsten och tegel med hög gråstenssockel. Däröver slätputsade väggar och valv avfärgade i samma ljusa kulör som kyrkan. Den har rundbågeformad öppning med grindar i smidesjärn och brant sadeltak täckt med skiffer och krönt av ett genombrutet träkors. Stigluckan i norr liknar den äldre i öster samt har sittnischer på båda sidor. Den är uppförd i tegel, kalkputsad och med årtalet 1929 i järnsiffror på gaveln.

Den äldsta bevarade graven är från 1717. Intill korets södra mur ligger Adlerbergska gravmonumentet, en pyramid i finhuggen sandsten, uppförd 1762. Troligen är den ett verk av arkitekten Jean Eric Rehn med Cestiuspyramiden i Rom som förebild. Öster om koret ligger en gravkulle med stele, rest 1781 över Catharina Ebba Horn.

På kyrkogårdens högsta punkt i nordvästra hörnet står klockstapeln, rest 1783. Den är helt klädd med tjärstruket spån, första gången från 1818 då även flöjeln sattes upp. I klockstapeln hänger storklockan från 1841 gjuten av Fr. Seipel 1841. Lillklockan, gjuten av Gerdt Meyer, är äldst och har följande inskrift: "Gloria in excelsis deo et in terra pax hominibus bona voluntas Anno 1653" samt en porträttrelief av drottning Kristina.

Mellan klockstapeln och kyrkan ligger en bisättningskällare i betong som används till förråd.

1928 vidgades kyrkogården åt väster och norr. Västra delen har en rektangulär form med raka grusgångar i nordsydlig riktning som begränsas av en gråstenskallmur och kantas av träd. Eventuellt stämmer den med ett förslag till utvidgning ritat 1925 av arkitekt Sven Markelius.

En tidigare stiglucka i väster är ersatt med grindstolpar och grindar framför kyrkans västportal. Utvidgningen i norr är mera kuperad och med en svängd grusgång från stigluckan i norr till kyrkans entré i väster. Här ligger även kyrkogårdens minneslund som togs i bruk 1981. Strax intill står skulpturen "Fågelflykt" av Torolf Engström.

Kyrkogårdens vidgning i söder från 1953 har sin entré i öster med granitstolpar och grind av smidesjärn. Den inhägnas av en bruksmur i gråsten och kantas av kastanjer i öst och björkar i söder. Denna del av kyrkogården, utformad av arkitekt K M Westerberg, karaktäriseras av höga, formklippta häckar av tuja i nordsydlig riktning, som indelar området i långsmala kvarter med gravstenar i gräs. Från kyrkogårdens sydöstra entré går en asfalterad, belyst stig västerut längs den äldre muren och trädkransen.
1984 togs den senaste utvidgningen i väster i sluttningen nedanför prästgården i bruk. Här är de resta gravstenarna tätt placerade i en grässlänt med spridda lövträd och sittplats vid en damm med en stor sten i mitten. Kyrkogårdens grusgångar binder samman de olika delarna, vars huvudstråk alla leder mot kyrkan.


Kyrkobyggnaden
Järfälla kyrka är orienterad i öst-västlig riktning. Kyrkans äldsta murar, förhöjda under medeltiden, är uppförda av obearbetad gråsten. Murtegel har använts i sakristian, vapenhuset, övre partiet på långhusets västgavel samt i portal- och fönsteromfattningar.