Stäng fönster Värnamo kn, NYDALA 2:1 NYDALA KYRKA (KLOSTERKYRKAN) OCH BONDKYRKAN
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Nydala kyrkogård består av en ursprunglig rektangulär del som i norr försetts med två mindre utvidgningar från 1957 respektive 2005. De olika delarna är klart avläsbara. Kyrkogårdens långsmala form bestäms i hög grad av den åsrygg på vilken den ligger. Den gamla delen upptas till sin södra del av klosterkyrkan, vars ruinerade västgavel utgör begränsning åt väster. Mellan gaveln och den nordvästra kyrkogårdsmuren ligger i vinkel Bondkyrkan. Gamla kyrkogården består av ett gravkvarter som sträcker sig längs östra och norra kyrkogårdsmuren, här benämnt kvarter A, och ett stort närmast kvadratiskt kvarter som upptar ytan norr om kyrkan. I kyrkogårdens sydvästra hörn fi nns den Geijerska graven. Kvarter C utgör några spridda gravar i slänten ned mot västra kyrkogårdsmuren. Hela gamla kyrkogården sluttar mer eller mindre åt sydost. 1957 års utvidgning benämns här kvarter D och den väster och lägre därom liggande utvidgningen från 2005, kvarter E. Omgärdning Gamla kyrkogården omgärdas av en kallmur, troligen från 1600- och 1700-talet. Muren är uppförd av marksten och huggen sten från klosterruinen, en del stenar är profilerade och åtminstone en torde härröra från en portalomfattning. I östra muren ligger ett stort block med en inristad hund. Murens höjd är ca 1–1,5 meter och bredden ca 1 meter. Invändigt är muren fylld med småsten. På fl era sträckningar är muren beväxt med mossor. Bondkyrkan och klosterkyrkans ursprungliga västgavel ingår i muren. I nordväst rör det sig om en stödmur. Runt kvarter D är kallmurar i liknande utformning som de äldre, åt väster stödmur. Muren åt öster till- kom först 1981. Kvarter E omges i väster och norr av en stödmur i kilad granit. Ingångar Gamla kyrkogården har en ingång i väster, strax norr om Bondkyrkan, och i söder mitt för södra korsarmen och i linje med allén till säteriet. Den västra har huggna gnejsstolpar med krönande stenklot. Den södra har slätputsade stolpar med spritputsade fält och profi - lerat krön som avtäcks med kopparplåtshuvar och stenklot. Båda ingångarna har smidda pargrindar från 1900-talet. Själva stolparna är sannolikt från 1800-talet. Invid båda ingångarna fi nns murtrappor, varav den västra med ålderdomliga smidesräcken. Ytterligare två murtrappor fi nns i den östra mursträckningen. In mot kvarter D är i nordväst en öppning fl ankerad av grindstolpar i huggen gnejs. Ned till parkeringen i väster är från detta kvarter en trappa av huggen granit med smidesräcke. En motsvarande fi nns i norr från kvarter E. Vegetation Av 1800-talets trädkrans återstår idag endast fyra gamla almar i sydost, en gammal alm i nordöstra hörnet, samt två lindar i nordvästra hörnet och en ensam lönn i öster. Vid Geijerska graven växer tre hamlade, unga lönnar. Gångsystem Ett fåtal rätvinkligt utlagda grusgångar binder samman kyrkogårdens olika delar och defi nierar gravkvarteren. Söder om kyrkan är grusgången igenlagd utom mitt för ingången. Gravvårdstyper Nydala kyrkogård uppvisar gravkonst från de senaste två seklerna. Äldst är ett odaterat smideskors som vittnar om den hantverksmässiga gravkonsten innan industrialismen. Från förra sekelskiftet fi nns fl era exempel på resliga vårdtyper av granit, vanligen i form av bautasten eller obelisk. Några enstaka vårdar speglar de försök till ett nyskapande av gravkonsten på traditionell grund som gjordes kring 1930. Med bestämmelser om maximihöjd på vårdar började status visas i bredd istället för höjd. Bruket av grusbäddar med inramning av häck var vanligt bland dessa, liksom hos de föregående, men är idag nästan helt bortrationaliserat. Spår av allmänna linjen fi nns i form av karaktäristiskt småskaliga vårdar. Under efterkrigstiden blev vårdarna enklare i sina former samt mer och mer uniforma. En orsak var det begränsade utbudet av tillverkare, vilka ofta brukade samma kataloger. En annan orsak var tidens kollektivistiska samhällsanda. Genomgående under hela 1900-talet har granit varit närmast allenarådande som material, mot seklets slut företrädesvis ljus granit medan svart präglade de första decennierna. Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf. Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A sträcker sig längs kyrkogårdsmuren i öster och norr med familjegravar i 1–2 rader. Till kvarteret räknas här även fåtalet gravar vid korväggen och den Geijerska graven i kyrkogårdens sydöstra hörn. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet i kvarter A är rikt med stor variation i tid och form. Den äldsta vården är en polerad obelisk av svart granit, rest vid koret 1873 över komminister P A Pettersson. Några av familjegravarna är mycket stora och påkostade. Särskilt märks familjen Feuks gravplats, som ägt godset Karlsnäs. Det är en stor grusbädd med resliga cypresser, inhägnad av en låg, fogad mur av råbruten kalksten. I fonden står en stram och tidstypisk kalkstensvård från 1930 och i bädden är små plattor från 1881–1968 samt ett gjutjärnskors från 1895. Ytterligare sex grusbäddar fi nns i kvarteret, alla med enkel stenram utom en med kopparrör mellan granitpollare. Från förra sekelskiftet fi nns några obelisker och bautastenar samt en mindre vanlig typ, ett hjulkors. En stor naturstenshäll från 1929 är lagd över en ägare till godset Moboda. Från 1930- och 40-talen fi nns fl era låga vårdar i främst svart granit, huvudsakligen längs norra kyrkogårdsmuren. Två vårdar bär referens till Svenska Missionsförbundets sångbok (Sv. Mfb.). Titlar förekommer relativt ofta: folkskollärare, hemmansägare, nämndeman, rektor, kammarherrinna. Enstaka vårdar är sentida och insprängda bland de äldre, några få är återanvända gamla vårdar. Längs södra kyrkogårdsmuren är närmare 40 borttagna vårdar från tidigt 1900-tal lutade, troligen har flera stått i allmänna linjen. Bland de få titlarna fi nns skomakarmästare, nämndeman och hemmansägare. Geijerska graven är anlagd 1894 och har en ovanlig femkantig form genom sin hörnplacering. Ytan är belagd med råbruten kalksten och inhägnas av ett dekorativt bandjärnsstaket. Inom graven är fem resta vårdar i röd och grå granit från 1894–1922 över medlemmar av familjen von Geijer som ägde säteriet kring sekelskiftet. Framför varje vård ligger en liten granithäll. Kvarter B och C Allmän karaktär Kvarter B är ett stort nästan kvadratiskt kvarter norr om kyrkogården; det upptar större delen av gamla kyrkogården. Gravvårdarna står i nord-sydliga dubbla rader längs rygghäckar av ölandstok. Kvarter C vid kyrkogårdsingången i väster består av tre äldre gravar vid Bondkyrkan och tre barngravar. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet domineras av efterkrigstidens låga vårdar med rektangulär form. Dessa har en stor spridning i tid, från 1930-talet till idag. Man kan ännu se att de äldre står kronologiskt. Ett tiotal högresta vårdar av polerad svart granit, i form av bautastenar och obelisker, stammar från tidigt 1900-tal. Bland dessa fi nner vi kvarterets enda titlar: hemmansägare, lantbrukare och nämndeman. Kvarterets och kyrkogårdens äldsta vård är ett för bygden en gång karaktäristiskt smideskors med fl öjel, troligen från sekelskiftet 1800. Två vårdar bär referens till Svenska Missionsförbundets sångbok. I kvarter C finns en av kyrkogårdens få gravar med bevarad grusbädd och stenram. Samma kvarters tre barngravar härrör från 1933–46 och består av ett marmorkors, ett träkors och en liten liggande häll, alla av typiskt modest storlek. Kvarter D Allmän karaktär Kvarter D från 1957 består av en högre liggande del i öster och en lägre i väster. Mellan dem är en kallmurad stödmur. De båda delarna binds samman av en rektangulärt utlagd grusgång och en trappa i huggen granit med smidesräcke. Den västra, något mindre och närmast kvadratiska, delen omgärdas helt av häckar, den östra endast mot väster. Gravarna ligger i nord-sydliga rader med vården vänd mot väster. Gravvårdstyper Gravvårdsbeståndet är mycket enhetligt med låga, rektangulära vårdar av grå och röd granit från 1961 till idag. Merparten härrör från 1960-, 70- och 80-talen och är huggna i grå, ofta opolerad granit med enkla former. Det är nästan bara bland de yngsta vårdarna som den röda graniten återfinns. Titlar lyser som regel med sin frånvaro, de enda som finns är häradsdomare, trävaruhandlare, köpman och pastor. Kvarter E Allmän karaktär Det ännu outnyttjade kvarter E från 2005 har en oregelbunden form och omsluter kvarter D:s lägre del i norr och väster. I kvarterets nordöstra del är en asklund. Några spridda björkar är planterade inom kvarterets sammanhängande gräsmatta. Asklund Asklunden är utformad med en central rundel av gatsten som uppbär en blomsterurna, vid dennas sydöstra sida är en halvcirkel av kantställda granithällar och en rabatt. På dessa hällar är plattor av polerad röd granit fastsatta, endast en bär inskription över en gravsatt, med årtalet 2007. |
