Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Finspång kn, HÄLLESTAD 3:1 HÄLLESTADS KYRKA

 Anlaggning - Beskrivning

Beskrivning
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av tre delar av helt olika slag.
Allmän karaktär
Den äldsta delen av kyrkogården ligger betydligt högre än övriga delen. Det är en stor
och rektangulär del med ett avfasat hörn i nordöst. Den är betydligt större i söder än i
norr. Norr om kyrkan finns ett nästan helt intakt gruskvarter bevarat. Två gravrader med
grusgravar finns också i västra delen av kv. D söder om kyrkan.
Under senare år har det varit stora problem med att rotsystemen till träden i trädkransen
tryckt sönder kyrkogårdsmuren. Till följd av detta har stora delar av muren murats om
och ett stort antal träd har fått tagits ned.
Den del av kyrkogården som tillkom på 1940-talet ligger söder om den gamla och är en
tidstypisk anläggning. Samtliga av vårdarna är de ursprungliga på plats och typiska för
sin tid. System av rygghäckar bildar halvöppna rum. I mitten finns en öppen gräsmatta
med liggande gravvårdar. Murarna består av sprängd sten och innanför finns en
jämngammal trädkrans av lindar.
1970-talets kyrkogård ligger öster om de andra två och är anlagd på åkermark. Marken
sluttar långsamt ned mot Hällestadsån i norr mot vilken anläggningen är helt öppen.
Mer än hälften av anläggningen är ännu inte tagen i anspråk och består av en öppen
gräsmatta.

Omgärdning
Runt den gamla kyrkogården finns i väster en kyrkogårdsmur av olika karaktär. Muren
har lagats och murats om i flera gånger. På den norra delen av muren består den
huvudsakligen av ca 0,4 m stora, i stort sett rektangulära stenar i tre skift. Närmast
mittingången består muren av två skift sprängd sten som är ca 0,5 m höga och 1-1,5 m
på längden. Muren sluttar relativt kraftigt nedåt mot norr. Söder om ingången finns ett
mindre parti sprängd sten närmast densamma och därefter en mur av 0,4-1m stor
huggen sten. Alla murar runt den gamla kyrkogården är stödmurar. Av trädkransen
återstår två lindar längst i söder samt en högre kastanj som står mitt på den södra halvan
av västra muren. Två hängbjörkar flankerar huvudingången Två nya unga träd är
planterade på den norra delen av muren. På samma del av muren är en 0,8 m hög häck
av hassel planterad.
Den norra stödmuren är uppförd av tre varv 1,2-0,4 m stor huggen sten. Nordöstra
hörnet är avfasat. Muren följer den varierande höjden på kyrkogården och är högst i
mitten på norra sidan och lägst i nordöst. Av trädkransen återstår två lindar medan tre
tagits bort.

I öster finns samma mur som i norr. Här återstår fem av sex lindar i trädkransen.
Söder om kyrkogården ligger den första utvidgade delen som var klar 1946. I väster,
söder och öster finns en kyrkogårdsmur bestående av två lager ca 0,5 m hög och 1-1,5
m lång skarpkantad sten. Insidan av muren är släntad. Innanför denna finns en trädkrans
av jämngammal lind. Det finns fyra lindar i väster och öster, samt nio i söder. I norr
består avgränsningen av den gamla kyrkogårdens södra mur. Innanför muren växer en
0,6 m hög häck av spirea.
Den senaste utvidgningen från 1972 avgränsas på dess västra sida dels till den gamla
kyrkogårdens mur och dels på den södra delen av 1946 års kyrkogårdsmur. I söder finns
en kortare sträckning nyanlagd stödmur. Kyrkogården ligger lägre på denna del och
uppepå muren har en gräsmatta anlagts med trädplantering av 12 unga lövträd på rad.
Muren består av tillpassad 2-3 skift 0,6-1,0 m stor sten. I norr består kyrkogårdens
avgränsning av en öppen gräsmatta i svag sluttning ned mot Hällestadsån.Ingångar
Huvudingången till den gamla kyrkogården och kyrkan finns i väster. Den består av en
bågformad utvidgning av västra muren med järnstaket och grindar. Den bågformade
utvidgningen har ett svartmålat smidesjärnstaket med delvis vridna spjälor. Detta kröns
av silverfärgade liljeformade kronor. Grindarna är utförda på liknande sätt. Staketet står
på en låg stenram. Själva grinden har fyra lika höga fyrsidiga smala stolpar med huggna
huvar. Grindarna består av två enkelgrindar och en pargrind ornerad på samma sätt som
staketet, med tillägg för att pargrinden har en bottenbård av blomornament. Hela
arrangemanget avgränsas av två fyrsidiga grindstolpar med svagt spetsade huvar.

I öster finns två utgångar. Dels en trappa mitt på muren som leder ned till 1972 års
kyrkogård, dels en ramp i den sydligaste delen av den östra muren som leder till samma
del. Trappan består av tjugo steg i två flykter av grå granit och är försedd med två
räcken av svartmålat rundjärn. Rampen på vilken en grusgång vilken svänger mot söder
är uppbyggd av 0,4-1,0 m stor sprängd och huggen granit.
I söder finns en trappa av röd granit ned till 1946 års kyrkogård bestående av åtta
trappsteg i två avsatser. Trappan har räcken av svartmålat rundjärn.

Till denna del av kyrkogården leder även i väster en pargrind i smidesjärn mellan
fyrsidiga murade grindstolpar. Grinden har en enkel ornering i form av en sol i
tidstypisk stil.

I öster finns en öppning i muren utan grind som leder ut mot 1972 års kyrkogård. I östra
delen av den södra muren finns en enkel smidesgrind mellan enkla järnstolpar. Denna
har en sol som motiv.

Till den nyaste kyrkogårdsdelen som stod färdig 1972 finns i väster en anslutning till
gamla kyrkogården via en trappa och en ramp och till 1946 års kyrkogård via en
öppning i muren.
I nordväst löper en mindre asfalterad körväg utanför den gamla kyrkogårdens norra mur
och ansluter till 1972 års kyrkogård i ytterkanten invid ån. I sydväst finns en pargrind i
järnsmide infäst i muren. Denna har en modern design med solar fästade mellan raka
linjer.

Vegetation
Runt den gamla kyrkogården löper en trädkrans av lind. I och med att det under de
första åren på 2000-talet varit problem med murarna, har ett flertal träd fått tagits ned.
Trädkransens rötter bidrog till att trycka ut murar och gravmark. De träd som finns kvar
på den västra sidan är tre lindar, en kastanj samt två hängbjörkar som flankerar
ingången. På den norra sidan står två höga lindar medan det på den östra står tre lindar.
Mellan den gamla och 1940-talets utvidgning står fyra lindar. På den södra delen av den
gamla kyrkogården finns ett fåtal rygghäckar. Flera har funnits men är numera
borttagna. Av dem som finns kvar finns på den västra halvan av den södra sidan två
häckar av oxbär, 0,8 respektive 0,3 m höga, samt mellan dem en rad av ölandstok, ca
0,6 m hög och till sist utmed den södra gången finns en kort häck av tuja, ca 0,8 m hög.
Fem hängbjörkar och en ung rönn står också i denna del. På den östra halvan av den
södra sidan finns från väster till öster räknat en häck av tuja, 0,8 m, en häck av oxbär,
0,8 m samt två häckar av berberis, 0,6 m vardera. En ung björk står i denna del. Mot den
utvidgade delen i söder finns utmed den östra halvan en häck av idegran, ca 0,2-0,6 m
hög. Den norra delen av den gamla kyrkogårdsdelen har stora ytor grusgravar. I den
nordöstra delen finns en rygghäck av oxbär som är ca 0,6 m hög. Ett par lövträd finns på
denna sida om kyrkan. Det är en lönn, en lind, en liten hängbjörk samt två unga rönnar.
Mot den västra muren växer utmed halva delen en meter hög häck av hassel. Ett par av
gravarna omgärdas av låga häckar av varierad sort t.ex. buxbom, måbär och liguster.
Det finns också flera formklippta barrbuskar av exempelvis tuja, en etc.
I den utvidgade delen söder om den gamla kyrkogården finns ett flertal rygghäckar.
Delen är indelad i sex st gräsbesådda områden. Mellan dessa löper grusgångar i ett
rutnätssystem. I den norra halvan består rygghäckarna från väst till öst av två
hagtornshäckar, 0,3 m, två häckar av ölandstok, 0,4 m. Mittersta delen är indelad i
mindre häckar av tuja, ca 0,6 m höga. Delen längst mot öster består av en häck med
ölandstok, 0,8 m, spirea, 1,4 m, två häckar med perenna växter samt en hagtornshäck i
väst-östlig riktning, 0,4 m. Den södra halvan av delen består från väster till öster av en
hagtornshäck, 0,3 m, två häckar med ölandstok, 0,7 m. Mittpartiet är lika det på den
norra sidan med kortare häckar av tuja, ca 0,6 m. Det östra området består av fyra
häckar, en ölandstok, 0,8 m, spirea, 1,4 m, två med perenna växter samt en kort häck av
idegran i väst-östlig riktning vid första häcken med ölandstok. Längs den södra
omgärdningen, utmed den östra halvan, finns sex häckar av spirea, ca 0,6 m höga i
nord-sydlig riktning. Det finns en tät trädkrans av lind runt denna del av kyrkogården.
Utmed den västra sidan finns fem lindar, varav en nyplanterad. Längs den södra sidan
finns åtta lindar samt fyra längs den östra sidan. Längs med muren på den norra sidan
mot den gamla kyrkogården växer en häck av spirea som är ca 0,6 m hög. Trappen
mellan kyrkogårdsdelarna flankeras av idegransbuskar.

I den nyaste delen av kyrkogården som tillkom 1972 består kvarteren av regelbundet
geometriskt placerade låga häckar, huvudsakligen ölandstok. Längs mittgången står fem
unga rönnar. Längs den södra omgärdningen finns tolv nyplanterade lövträd. En alm
står i det sydöstra hörnet. Längs mot öster finns en hög bladhäck, 2,5 m. I den nordöstra
delen, minneslunden, finns spirea häckar, ca 1,2 m höga, en två meters hög häck av
forsythia, tre sockertopps granar, tre unga rönnar samt en idegranshäck samt en alm. I
mitten runt ett stenblock finns blomrabatter samt ett nyplanterat lövträd.
Gångsystem
Den västra huvudingången mot kyrkan är asfalterad men flankeras på båda sidor av en
grusgång. Hela den norra sidan är i stort sett grusad och en grusgång löper förbi den
östra sidan av kyrkan bort mot den norra omgärdningen. Öster om koret finns en
kvadratisk gräsmatta som omringas av en grusgång. Denna grusgång sträcker sig i
ytterkanten runt hela kyrkogårdsdelen tillbaka till ingången i väster. Gången går inte
intill omgärdningen utan längs med en rad av gravar. Mitt för kyrkans södra ingång
löper en grusgång ned till trappen i den södra muren. Denna grusgång förenas med den
västra och östra gången.
Den södra kyrkogårdsdelen har ett system av grusgångar som löper i ett rutnätsmönster
över hela delen och delar in området i sex delar.
Den nyaste delen består också av grusgångar, förutom en asfaltväg längst i söder. Mot
väster går en kort bit grusgång längs med gräsmattan invid muren och går i en sväng in
på den södra utvidgade delen. I mitten av den nya delen, längs östra sidan samt i mitten
mellan området med minneslunden och de två södra delarna löper en gång.

Gravvårdstyper
I den norra delen av den gamla kyrkogården utgör i stort sett hela sidan ett område med
mer påkostade gravanläggningar, kv. A. Två mindre gräsmattor på ömse sidor
gravkapellet innehåller enklare gravvårdar. Grusgravarna i den västra delen är mer
regelbundet placerade och har mer likartade vårdar från 1950-talet och senare. På själva
krönet är gravarna större och oregelbundet placerade. Här finns stora gravar för
brukspatroner och lokal adel (Mörner av Morlanda, familjen Burén m.fl.). Det finns ett
flertal olika typer av gravvårdar, däribland högresta bautastenar, mindre liggare och
järnkors. I området finns också ett par vårdar som är från tidigt 1800-tal. Det finns flera
kulturhistoriskt intressanta titlar på gravvårdarna i denna del. Titlar är intressanta ur
kulturhistorisk aspekt i och med att de ger mycket information om vilka som levt och
verkat i en bygd. I alla kvarter på kyrkogården finns det gravvårdar som har någon form
av titel, även om det inte längre är lika vanligt förekommande på de nyare, moderna
vårdarna som det är på de äldre. Bland de mer ålderdomliga titlarna som finns,
förekommer t.ex. sadelmakaren, bryggaren, fabrikör, fanjunkare, kronolänsman,
stationsinspektoren, kontraktsprosten, bruksförvaltaren, brukspatronskan. De vanligaste
titlarna är hemmansägare och lantbrukare. För vidare information om titlars förekomst i
de olika kvarteren, se under respektive kvarter i den enskilda beskrivningen.


Kvarter B är placerat i slänterna nedanför kvarter A och har utgjort
linjebegravningsområde. En delvis intakt linje från 1940-tal finns längst ned mot muren.
I övrigt finns enstaka äldre linjevårdar kvar bland de yngre. Systemet med linjegravar
växte fram under slutet av 1700-talet. Det innebar att begravningarna skedde på linje
varefter dödsfallen inträffade. På så sätt kunde äkta makar och andra familjemedlemmar
komma att begravas långt ifrån varandra. Från början innebar systemet troligen inte
någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en
gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats. Ofta var
gravvårdarna små och enkla, exempelvis mindre stenar eller enkla träkors. Här på
Hällestads kyrkogård finns i kv. B några järnkors och små träkors.
Det finns också mer påkostade gravvårdar i kvarter B. En grusgrav över Disponent
Johan Elion omgärdas av kätting och pollare i järn. Flera gravar omgärdas också av
stenramar. Det var vanligare förr att gravvårdar omgärdades med stenram och
smidesomgärdningar.

Kvarter C har två grusgravar längs den östra muren, nr 650-654. I kv. D finns en rad
grusgravar närmast mittgången samt två rader i den västra delen. I sydöst finns flera
gravvårdar tillhörande familjen Trädgårdh (ägare till Borggårds bruk). Till just den
släkten hör även en sarkofag i kv. C. En annan gravvård som utmärker sig är ett
järnkors i öster, kv. C. Där under vilar Karl Erik Bergsten, geologiprofessor i Lund och
författare till ett betydelsefullt verk om Östergötlands bergslager.
Kvarter C var tidigare avsatt för linjegravar, men nu finns bara enstaka vårdar kvar som
minner om detta. I och med att systemet med linjegravar upphörde 1964 började
linjegravvårdarna tas bort på denna kyrkogård liksom på andra kyrkogårdar i länet.
På den för 1940-talet tillkomna delen finns typiska vårdar från den tiden och senare.
Dessa har ett relativt likartat utseende med breda, låga vårdar i olika graniter. Enstaka
träkors finns också. Längst mot väster finns ett område avsatt för barngravar. I mitten
finns en öppen gräsmatta med enbart liggande vårdar.

Den del som stod klar 1972 utgörs med enstaka undantag av likvärdiga gravvårdar som
är typiska för den tiden, dvs. låga, breda, ”moderna” vårdar i olika typer av granit. I
kvarter I ligger hembygdsforskaren och bergslagsinventeraren Östen Pettersson, vars
bok om Hällestads bergslag är av stor betydelse för forskningen.

Minneslund
Minneslunden är anlagd i det nordöstligaste området av den från 1972 tillkomna delen.
Centralt i lunden finns ett mindre stenblock, med texten minneslund. Kring denna finns
en rabatt och ett ställ för blommor. Anläggningen ringas in av höga häckar och i det
sydöstra hörnet står tre rönnar och i det nordöstra hörnet finns en alm.

Byggnader
I norra delen av gamla kyrkogården finns ett gravkapell i rött tegel under ett falsat
plåttak. Kapellet är uppfört i samma medeltidsromantiska stil som kyrkan.


BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A
Kvarteret utgör det största området av den norra delen av den gamla kyrkogården och
består huvudsakligen av grusgravar.
Allmän karaktär
Kv. A är ett område med mer påkostade gravanläggningar som nästan helt och hållet är
belagt med grus. På de två mindre gräsmattorna som finns på ömse sidor av
gravkapellet finns mindre, enklare gravvårdar.
Omgärdning
Kvarteret omges av kyrkogårdsmuren och de kvarvarande delarna av trädkransen i
väster och norr. I öster avgränsar en grusgång mot kvarter B och söder om kvarteret
ligger kyrkan. Längs den västra muren växer en meter hög häck av hassel.
Ingångar
Kvarteret ansluter till huvudingången i väster.
Vegetation
Förutom i omgärdningen växer en lind, en lönn, två unga rönnar samt en ung hängbjörk
i kvarteret. Flera av grusgravarna omges av låga häckar.
Gångsystem
Kvarteret är nästan helt grusat, men två smala gångar begränsar de mindre gräsytorna i
väster och öster.

Gravvårdstyper
Kyrkogårdsdelen har kvar sin äldre indelning av grusgravar, något som inte längre är
fullt lika vanligt på kyrkogårdarna som det var tidigare. På de två mindre gräsmattorna
som finns på ömse sidor av gravkapellet, finns mindre, enklare gravvårdar. I den
mellersta delen är grusgravarna placerade i regelbunden ordning och utgörs främst av
gravvårdar från 1950-talet och senare. Mot den västra och östra sidan är gravvårdarna
av en mer högrest sort. I kvarteret finns stora gravar för brukspatroner och adliga släkter
från närliggande gods, exempelvis Mörner av Morlanda, familjen Burén m.fl. Det finns
även ett fåtal vårdar från tidigt 1800-tal. Bland gravvårdarna finns flera som har
intressanta titlar. De vanligaste titlarna är hemmansägaren, nämndemannen och
kontraktsprosten. Vidare finns det andra titlar som f.d. häradsdomaren,
bruksförvaltaren, f.d. riksdagsmannen, organist disponenten, bryggaren, sadelmakaren,
brukspatronskan.

Kvarter B, C och D
Kvarter B utgörs av de mot nord och nordost sluttande delarna av den norra delen av
den gamla kyrkogården. Kv. C och D ligger också på den gamla delen, på kyrkans södra
sida.Allmän karaktär
Kv. B sluttar mot nordost och är delvis byggt i terrasser för att ta upp sluttningseffekten.
Karaktären har en öppen karaktär och saknar till stor del häckar. Trädkransen är till
största delen borttagen och kvarteret erbjuder utsikt över Hällestadsån, det omgivande
jordbrukslandskapet och 1972 års kyrkogård. Kvarteret har bestått av linjegravar, men
de flesta av dessa är borta och ersatta med moderna vårdar från 1950-70 talet. En
mindre del med linjevårdar från 1940-talet finns bevarad.
Kv. C består av en rad gravar utanför den kringgående gången längs med muren samt en
inre del med tolv raka nordsydliga gravrader, med fyra rygghäckar. I kv. C finns två
grusgravar vid den östra omgärdningen, nr 650-654.
Kv. D består liksom kv. C av en rad gravar utanför den kringgående gången längs med
muren samt en inre del med 11 raka nordsydliga rader med gravar med huvudsakligen
med rygghäckar. Längst i väster finns två rader med enbart grusade gravar. Längs med
den södra omgärdningen finns en rad av högresta gravvårdar.
Omgärdning
Kvarteren omges av den norra muren, för kv. B, den östra muren, för B och C, den
södra muren, för C och D samt den västra muren för kv. D. Trädkrans följer runt dessa
murar.
Ingångar
I den östra muren finns en trappa ned till 1970-talets utvidgade del. I den södra muren,
mellan kvarter C och D finns en bred stentrapp mitt för den södra ingången av kyrkan.
Denna leder in till den utvidgade delen som tillkom på 1940-talet. Den västra
huvudingången i muren leder in till den gamla kyrkogården och även till kv. D.
Vegetation
Kvarter B har endast en rygghäck kvar samt en lind i trädkransen. För övrigt har
kvarteret en öppen karaktär. På den södra delen av den gamla kyrkogården finns ett fåtal
rygghäckar. Flera har funnits men är numera borttagna. Av dem som finns kvar finns på
den västra halvan av den södra sidan två häckar av oxbär, 0,8 respektive 0,3 m höga,
samt mellan dem en rad av ölandstok, ca 0,6 m hög och till sist utmed den södra gången
finns en kort häck av tuja, ca 0,8 m hög. Fem hängbjörkar och en ung rönn står också i
denna del.På den östra halvan av den södra sidan, dvs. kv. C, finns från väster till öster räknat en
häck av tuja, 0,8 m, en häck av oxbär, 0,8 m samt två häckar av berberis, 0,6 m vardera.
En ung björk står i denna del. Mot den utvidgade delen i söder finns utmed den östra
halvan en häck av idegran, ca 0,2-0,6 m hög. Mot den utvidgade delen i söder finns
utmed den östra halvan en häck av idegran, ca 0,2-0,6 m hög.

Gångsystem
Mellan kv. A och B löper en grusgång som fortsätter ned till kv. C. Inom kv. B finns
även två grusgångar i väst-östlig riktning, vid korets nordöstra sida. De två södra
kvarteren har ett likadant spegelvänt system av grusgångar. Längs med västra, södra och
östra sidan löper gångarna intill en rad av gravar framför murarna. Mellan dessa två
kvarter sträcker sig en grusgång fram till kyrkan och viker därefter av åt väster
respektive öster. I både C och D finns spår av plattgångar framför gravraderna i nordsydlig
riktning. Dessa gångar är numera antingen borttagna eller överväxta.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kv. B är huvudsakligen från 1940-1970-talet även om det finns bra
exempel på äldre, mer monumentala vårdar också inom kvarteret. Det finns även
enstaka äldre vårdar av linjekaraktär kvar. Två större gravanläggningar som utmärks är
nr 12 med gjutjärnsomgärdning och exempelvis nr 8 och 16 som är grusgravar. Titlar
som förekommer i kvarter B är exempelvis valsaren, kronolänsman, muraren, smeden,
hemmansägaren. Järnvägen mellan Norrköping och Örebro passerar socknen och hade
ursprungligen sex stationer inom socken, däribland en sydväst om kyrkan i Hällestad.
Spår av detta kan också skönjas på kyrkogården i titlar som stationsinspektör,
stationsmästaren och tågmästaren.
I utkanten av kvarter C och D längs den södra muren, finns ett relativt stort antal höga
smala vårdar från tiden kring 1900. I öster finns en större gravanläggning avsedd för
familjen Trädgårdh (ägare till Borggårds bruk) som också har en familjegrav i form av
en sarkofag alldeles intill. Inne i kvarteret finns främst vårdar från tidigt 1900-tal men
även enstaka yngre förekommer. Ett fåtal järnkors och träkors finns. Ett av järnkorsen är
rest över Karl Erik Bergsten, geologiprofessor i Lund och författare till en avhandling
om de östgötska bergslagren. Det finns gott om olika titlar på gravvårdarna i kv. C
exempelvis mjölnaren, bruksägaren, fiskhandlare, grenadjären, skorstensfejaren,
droskägare, packmästaren, skogvaktarhustrun.

I kv. D finns flera grustäckta gravar på den västra sidan. I utkanten av kvarteret, särskilt
i dess södra del, finns ett relativt stort antal höga smala vårdar från tiden kring 1900.
Den inre delen av kvarteret var tidigare linjekvarter men idag är så gott som alla vårdar
ersatta med yngre, från 1960 och framåt. Enstaka äldre finns kvar. Stora partier har ännu
inte åter tagits i anspråk för gravvårdar. Titlar i kv. D är bl.a. kyrkoherde,
kättingsmeden, rusthållaren, predikanten, skräddarmästaren, kronojägaren.

1946 års kyrkogård Kvarter E, F, G
Kvarteren ligger söder om den ursprungliga kyrkogården.
Allmän karaktär
1946 års kyrkogård ligger söder om den gamla och är en tidstypisk anläggning.
Samtliga av vårdarna är på sin ursprungliga plats och är typiska för sin tid. System av
rygghäckar bildar halvöppna rum. I mitten finns en öppen gräsmatta med liggande
gravvårdar. Murarna består av skarpkantad sten och innanför finns en jämngammal
trädkrans av lindar.

Omgärdning
I väster, söder och öster finns en kyrkogårdsmur bestående av två lager ca 0,5 m hög
och 1-1,5 m lång skarpkantad sten. Insidan av muren är släntad och innanför denna
finns en trädkrans av jämngammal lind. Det finns fyra lindar i väster, lika många i öster
och nio lindar i söder. I norr består avgränsningen av den gamla kyrkogårdens södra
mur. Innanför muren växer en 0,6 m hög häck av spirea.

Ingångar
I väster finns en ingång bestående av en pargrind i smidesjärn mellan fyrsidiga murade
grindstolpar. Grinden har en enkel ornering i form av en sol i tidstypisk stil. I norr, i den
gamla delens södra mur, finns en trappa som förenar de två kyrkogårdsdelarna. Den
östra muren har en öppning där en grusgång sträcker sig mellan denna och den senaste
kyrkogårdsdelen. I östra delen av sydmuren finns en enkel smidesgrind mellan enkla
järnstolpar. Denna har en enkel ornering i form av en sol.

Vegetation
Förutom i omgärdningen finns ett flertal rygghäckar. Delen är indelad i sex st
gräsbesådda områden. Mellan dessa löper grusgångar i ett rutnätssystem. I den norra
halvan består rygghäckarna från väst till öst av två hagtornshäckar, 0,3 m, två häckar av
ölandstok, 0,4 m. Mittersta delen är indelad i mindre häckar av tuja, ca 0,6 m höga.
Delen längst mot öster består av en häck med ölandstok, 0,8 m, spirea, 1,4 m, två häckar
med perenna växter samt en hagtornshäck i väst-östlig riktning, 0,4 m. Den södra
halvan av delen består från väster till öster av en hagtornshäck, 0,3 m, två häckar med
ölandstok, 0,7 m. Mittpartiet är lika det på den norra sidan med kortare häckar av tuja,
ca 0,6 m. Det östra området består av fyra häckar, en ölandstok, 0,8 m, spirea, 1,4 m, två
med perenna växter samt en kort häck av idegran i väst-östlig riktning vid första häcken
med ölandstok. Längs den södra omgärdningen, utmed den östra halvan, finns sex
häckar av spirea, ca 0,6 m höga i nord-sydlig riktning. Det finns en tät trädkrans av lind
runt denna del av kyrkogården. Utmed den västra sidan finns fem lindar, varav en
nyplanterad. Längs den södra sidan finns åtta lindar samt fyra längs den östra sidan.
Längs med muren på den norra sidan mot den gamla kyrkogården växer en häck av
spirea som är ca 0,6 m hög. Trappen mellan kyrkogårdsdelarna flankeras av
idegransbuskar.



Gångsystem
Grusgångarna delar in kvarteren in ett rutnätsmönster. Runt om på alla sidor av de sex
indelade gräsmattorna som utgör kvarter E-G, löper grusgångar. Tidigare fanns det
plattgångar inom kvarteren så som kartan visar. Men dessa är antingen överväxta eller
borttagna.
Gravvårdstyper
I denna del finns typiska vårdar från tiden för områdets tillkomst och senare. Dessa har
ett relativt likartat utseende med breda, låga vårdar i olika graniter. Enstaka träkors finns
också. Längst mot väster finns ett område avsatt för barngravar. I mitten finns en öppen
gräsmatta med enbart liggande vårdar.
Övrigt
Ett tak finns vid den södra muren som regnskydd för besökare. Under taket står en bänk
på stenplattor. Taket är av tegel och byggnadens sidor är helt öppna.


1972 års kyrkogård Kvarter H, I, L, K och U.
Kyrkogårdsdelen är den nyaste utvidgade delen i Hällestad och ligger på östra sidan om
den gamla och den södra delen.
Allmän karaktär
En stor del av detta område har ännu inte tagits i anspråk för gravvårdar. På den södra
halvan av kyrkogårdsdelen finns två rektangulära kvarter, H och I som har en strikt
karaktär med rygghäckar och raka gravrader. Längs med den södra och östra
omgärdningen sträcker sig kv. U med en rad av gravar invid den södra muren. Kv. L är
ännu inte i någon större utsträckning belagt med gravar eller planteringar, mer än längs
en rygghäck i den södra delen av kvarteret. För övrigt består kvarteret endast av en stor
gräsmatta. Denna är belägen intill den östra muren av den gamla kyrkogården. Det sista
kvarteret, M, utgör minneslund och ligger i det nordöstra hörnet.
Ingångar
Huvudingången till denna del av kyrkogården finns i sydvästra hörnet, vid den
föregående utvidgningens sydöstra hörn. Området förenas också med den södra
kyrkogårdsdelen genom en grusgång i den västra, respektive 1940-talets kyrkogårds
östra mur.
Vegetation
I söder finns en relativt nyplanterad trädkrans bestående av tolv lövträd. På den västra
sidan finns en gemensam trädkrans med dels den gamla kyrkogården och dels med den
södra delen. Kv. H och I som är de enda direkt anlagda kvarteren finns rygghäckar. De
består från söder till norr av en häck av rosenspirea, två halvmeter höga häckar av
ölandstok samt i kv. H en häck av oxbär. I detta kvarter står utmed mittgången två unga
rönnar och i kv. I står mittemot dessa tre rönnar och längre bort mot den östra sidan står
ytterligare en rönn. I kv. L finns en likadan oxbärshäck som den i kv. H. Dessa är ca 0,5
m höga. I kv. M som utgör minneslund finns dels en häck av forsythia längs den södra
sidan, dels en häck av brudspirea längs västra och norra sidan samt idegranshäck på den
östra sidan. I det sydöstra hörnet står tre unga rönnar, i det sydvästra hörnet, tre
sockertoppsgranar, samt att det i det nordöstra hörnet finns en hög alm. I mitten av detta
område finns ett stenblock med ett ungt lövträd i bakgrunden, samt med blomrabatter i
förgrunden.
Gångsystem
Denna, den nyaste delen består av grusgångar, förutom en asfaltväg längst i söder. Mot
väster går en kort grusgång längs med gräsmattan invid muren och går i en sväng in på
den södra utvidgade delen. I mitten av den nya delen, längs östra sidan samt i mitten
mellan området med minneslunden och de två södra delarna löper en gång.
Gravvårdstyper
De få gravvårdar som finns är i stort sett alla av den låga, breda sorten, som brukar
benämnas som ”moderna vårdar”.