Stäng fönster Uppvidinge kn, NOTTEBÄCK 10:1 NOTTEBÄCKS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Nottebäcks kyrkogård består av två delar, gamla och nya kyrkogården. De två kyrkogårdsdelarna har helt olika karaktärer och skiljs åt av en väg. Den gamla delen är lummig med ett flertal träd, bland annat en trädkrans och alléer längs gångarna. Den nya delen är mera öppen och träden som planterades år 2000 är fortfarande små. Den nya kyrkogården ger också ett strikt ordnat intryck med likartade gravstenar i välordnade rader. Gravvårdarna har ett mera varierat utformade i den äldre delen och här finns bland annat ett antal vårdar av järn som är från 1700-talet. Kvarteren är gräsbevuxna och i vissa kvarter finns rygghäckar. På flera ställen på södra delen av den gamla kyrkogården är gräsmattan ojämn, vilket kan gör att man kan misstänka att det finns överväxta stenramar där. Enligt vaktmästarna är så inte fallet, men då gräset håller på att växa över de kvarvarande stenramarna kan det vara så att de gamla stenramarna finns kvar. Det som är unikt med Nottebäcks kyrkogård är det stora antalet äldre gravvårdar i smidesjärn. På kyrkogården finns överhuvudtaget ett stort antal äldre gravvårdar som gör att kyrkogården får en mer ålderdomlig karaktär än som är allmänt. De äldre gravvårdarna är av kulturhistoriskt värde och bör om möjligt bevaras, även de högresta från slutet av 1800-talet och första delen av 1900-talet. Vid de flesta av gravvårdarna finns en liten rabatt inom en mindre stenram. Dessa stenramar är inte desamma som de som nämns senare i texten. De som omtalas nedan är mycket större och kraftigare och omgärdar hela graven. Vid begravningar är ungefär hälften kistbegravningar. De övriga är jämt fördelade mellan urnnedsättning i urnlunden och begravning av askan i minneslunden. Någon asklund finns inte. Ungefär 350 gravar är skötselgravar, som sköts om av vaktmästarna. Omgärdningar En kallmurad stenmur av natursten och kluven sten inhägnar den äldre kyrkogårdsdelen. Muren är ca 1,5 meter bred och ungefär 1 meter hög. Det finns ingen vall på insidan av muren, som annars är vanligt förekommande. Runt den nya kyrkogården finns även där en mur av natursten och kluven sten, men denna mur är murad och har en vall på insidan. Höjden på muren är drygt en meter hög. Ingångar Gamla delen av kyrkogården har sex ingångar. Alla grindar är av järnsmide, men av olika utformning. Huvudingången ligger i väster, söder om kyrkan och har sirligt utformade järnsmidesgrindar och grindstolpar av huggen granit med huvar av järn. En mera enkelt utformad järnsmidesgrind finns på motsvarande plats norr om kyrkan. Strax söder och norr om tornet finns höga smidesstaket med grindar, även de i smide. Två mindre ingångar finns dels på östra sidan kyrkogården och dels på västra sidan om bårhuset. Mellan Nya och gamla kyrkogården finns en strikt utformad grind i järnsmide, med murade grundstolpar av huggen granit. I södra delen av nya kyrkogården finns en ingång, som är en öppning i muren. Hela nya kyrkogården är öppen mot öster mot vägen. Vegetation Den gamla kyrkogårdsdelen har en trädkrans runt om, men den är ej helt komplett i öster. Trädkransen består av kastanj, björk och lönn. En trädkrans av rönn planterades år 2000 på insidan av muren på den nya kyrkogården. En måbärshäck finns norr om norra muren och bland annat stora syrenbus- kar växer vid östra muren. Mellan gamla och nya kyrkogården sträcker sig en allé av lönnar. Längs grusgångarna i gamla kyrkogården finns alléer av hängbjörk. Vid minneslunden finns björkar och idegranar. I gravkvarteren växer rygghäckar av måbär och ölandstok. För mer utförlig redovisning se kvartersbeskrivningarna. Gångsystem En asfalterad gata sträcker sig mellan gamla och nya kyrkogården. Gångarna inom kyrkogården är de ursprungliga. Endast den mellan kvarter G och K har såtts igen med gräs. Samtliga gångar inom de båda kyrkogårdsdelarna är grusade. Gravvårdstyper Nottebäcks kyrkogård har anor till medeltiden. Troligen var många av de äldre vårdarna av trä, men några av dessa har inte bevarats. Kyrkogården uppvisar en stor bredd av gravvårdstyper. Särskilt tydligt syns i det relativt stora antalet järnvårdar, vars ursprung troligen är från Klavreström. Det figurerar både smides- och gjutjärnsvårdar. De äldsta är från 1700-talet. Även tre större hällar av gjutjärn och gravstenar av äldre typ förekommer. Merparten av gravvårdarna är från sent 1800-tal och fram till vår tid. Flera större monumentala familjegravar med stenramar finns. Dessutom har man bevarat två gravar med smidesstaket. Kyrkogården har utvidgats i flera omgångar och varje utvidgning har sin karaktär. Norr om kyrkan i kvarter A-C begravdes de första 1937, och inom de kvarteren finns enbart låga gravvårdar, men av olika typ. 1930-40- tals gravvårdarna är ofta låga och breda, symmetriska och ibland avrundade i formerna, medan de senare är mer rektangulära. Återanvända gravstenar förekommer också. På den nya kyrkogården är gravvårdarna likformigt gestaltade, antingen låga rektangulära eller rektangulära på höjden. Först på senare år har formgivningen blivit friare och formerna är mer avrundade. I urnlunden är alla vårdar liggande. Byggnader I söder ligger bårhuset som tidigare var ett sädesmagasin. Det flyttades från kyrkogårdens östra hörn 1939 till sin nuvarande plats. Den är en suterrängbyggnad med hög stensockel och med portar ut mot vägen söder om kyrkogården. Övervåningen har ingång från kyrkogården och är knuttimrad. Väggarna är klädda med stående plank och gaveln och taket är spånklädda. Sydväst strax utanför kyrkogården ligger församlingshemmet, den tidigare sockenstugan som byggdes 1862. Byggnaden är i 2 ½ plan . Den brädklädd med gulmålad locklistpanel i och med vita knutar och tegeltak. Minneslunden Minneslunden, som invigdes 1988, är belägen i sydvästra hörnet av nya kyrkogården. Det är en rektangulär plats belagd med betongsten. I mitten finns en liten rund damm med kant av storgatsten och natursten i bottnen. Minneslunden är kantad med en stenläggning med bland annat storgatsten. I västra delen finns en rest sten och en grusad yta kantad av storgatsten framför. Två stycken smidesställ för vaser på ömse sidor om den grusade ytan. I den norra delen finns en parkbänk och bakom den en plantering med idegran och ljung. Runt minneslunden finns även tre björkar och en urna för blomsterplantering. Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf. Kvarter A-C Allmän karaktär Kvarteren ligger norr om kyrkan på den gamla kyrkogården. Denna del av kyrkogården togs i bruk 1937, då de första begravdes där. Gravkvarteren genomkorsas av rygghäckar i nord-sydlig riktning. Två klippta rygghäckar i kvarter B och fem friväxande dito i kvarter C. Inom kvarter B och C lär tidigare allmänna linjen funnits i mitten av kvarteren. Med allmänna linjen menas de så kal�- lade linjegravarna, där personer begravdes bredvid varandra efterhand som de avled. Det fick som konsekvens att makar inte kom att ligga bredvid varandra. Gravarna var alla enkelgravar och var kostnadsfria. Numera syns det inget av allmänna linjen. Visserligen är gravstenarna av lite enklare typ i det inre av kvarteren men de är inte i linje och nästan alla är pargravar. Längs gångarna finns de mer påkostade gravarna, par- och familjegravar. I västra delen av kvarter C finns en nästan helt överväxt fragmentarisk gång av kalkstensplattor. Särskilt längs norra muren och längs gångarna finns många påkostade gravvårdar, flera av dessa familjegravar. Inom kvarter A finns kyrkogårdens enda två gravar med smidesstaket runt. Det finns rester av stenramar, men dessa riskerar att överväxas av gräs. Gravvårdstyper Alla gravvårdarna är låga och mestadels av svart diabas, men även av grå granit. Röd granit är mer ovanligt. Gravtyperna är mestadels låga, utbredda, avrundade från 1940-talet och grå enkla, rektangulära, tidstypiska från tredje fjärdedelen av 1900-talet. Dessutom förekommer flera större hällar i sten, samt gjutjärn och en gravvård i form av en lyra i järnsmide. Även mindre hällar finns. Barngravar förekommer lite utspritt i kvarten, ofta prydda med små vita marmorkors (5 st), vanligen är bara förnamnet skrivet på gravvården. I kvarter B finns en rad med gravstenar i svart diabas. Alla har samma utseende, de är nytillverkade efter äldre förebild. Nästan alla gravvårdar är prydda med ortsnamnet där den avlidne härstamma ifrån. Orter som Klavrestöm, Norrhult, Skruv och Lindsboholm nämns. Titlar är också vanligt förekommande, sär skilt på gravvårdarna längs norra muren. Ett urval av titlarna är degelmakare, f d hemmansägare, bruksägaren, glasbåsare, kantor och skräddarmästare. Bibelhänvisningar förekommer på några, exempelvis PS 325, Joh 3:16 och PS 579. Kvarter D och norra delen av kvarter G Allmän karaktär Kvarter D består av två små kvartersdelar, med ingen växtlighet i form av buskar eller träd. I norra delen av kvarter G finns syren och idegran. Det finns ingen tydlig struktur i gravkvarteren. Flera stora monumentala familjegravar, vissa med mäktiga stenramar finns inom denna del av kyrkogården. En ålderdomlig tradition som är värd att bevara är de två murgrönsklädda gravkullarna som finns kvar vid en gravsten vid östra muren Gravvårdstyper Inom familjegravarna ligger ett antal större och mindre hällar, flera av de mindre är barngravar. Ett antal mindre hällar finns också utanför familjegravarna. På en av dessa står ”Mor” och ”Far”Ortsnamn figurerar på flertalet av gravvårdarna och det är både närliggande orter som Norrhult, Klavrestöm, Nottebäck och Modala och andra såsom Växjö och Prellwitz. Yrken som nämns på gravvårdarna är bland annat ingenjör, stationsmästare, disponent, fabrikör, förnicklerskan och källarmästare. På en vård finns en bibelhänvisning, PS 491 3,4. Det utländska inslaget är ganska stort. Det finns flera gravvårdar med tyska namn och på en gravsten står ”Lerne leiden ohne Zu klagen”. Kvarter E, F och södra delen av kvarter G Allmän karaktär Dessa tre kvarter avgränsas från varandra med två grusgångar med alléer av hängbjörk. En oklippt rygghäck i nord-sydlig riktning delar av kvarter F. Alla gravstenarna är riktade med texten mot närmaste gång. Gravvårdstyper Inom dessa kvarter finns i stort sätt alla gravvårdstyper representerade. Många av de äldre är högresta, i olika höjder, de största ibland som obelisker eller pelare. Låga långa familjegravar med tillhörande stenram uppträder på flera ställen inom kvarteren. Andra vanliga typer är låga rektangulära gravstenar från andra halvan av 1900-talet och små liggande hällar. Bland gravstenarna från första halvan av 1900-talet är svart diabas vanligt, bland de yngre grå granit, medan röd granit är ovanligt Två mycket små och oansenliga gravstenar av äldre typ, varav en i kvarter F saknar helt inskription. Den andra i kvarter G, har en otydlig text, men man kan läsa ut åtalet 1830. Detta kan mycket väl vara födelseåret. I södra hörnet vid torn och långhus finns två större gravhällar i sten inom en kalkstensram tillhöriga Brukspatron på Klavreströms bruk Ivar Ekströmer, död 1958 och hans maka, död 1937. inslipat. Ett flertal äldre högresta stenar förekommer också. Den äldsta gravvården är från år 1900. Två gravvårdar som skiljer ut sig från mängden är de båda gjutjärnsvårdar, som är uppförda efter medarbetare på Klavreströms bruk. Förutom dessa äldre vårdar finns det likaledes yngre låga med olika utformning, men mestadels rektangulära. Vanligast bland gravstenarna är svart diabas och grå granit. Röd granit förekommer inte så ofta. Förutom alla stenvårdarna inrymmer kvarteren också två gjutjärnskors, en gjutjärnshäll och en smidesvård. På flertalet vårdar står den avlidnes hemort inskrivet. Dessa orter kan vara Norrhult, Lindshammar, Klavreström, Skuv och Galtabäck.Titlar förekommer på ungefär 10 % av gravvårdarna, oftast på dem från första delen av 1900-talet. Ett urval av titlarna som nämns är kyrkvaktaren, soldaten, kvarnägaren, lantbrukaren och nämndemannen. Psalmhänvisningar är vanliga på de äldre gravstenarna. Gravvårdar utan namn men med text ”Mor” och ”Far” förekommer i flera fall. Kvarteren H, J och K Allmän karaktär Dessa kvarteren ligger längst ned i söder på Nottebäcks kyrkogård och det är här man hittar de äldsta gravvårdarna. Det finns spår efter den allmänna linjen i kvarter K. Gravvårdarna var här av det enklare slaget, ofta små gravstenar i svart diabas. Man begravdes i den ordning som man avlidigt. Makar kom därför inte att ligga tillsammans. Gravvårdstyper Inom kvarteren finns ett flertal olika gravvårdstyper. Det som är speciellt för Nottebäcks kyrkogård är det stora antalet järnvårdar. I de tre sydligaste kvarteren finns sex stycken gjutjärnskors, fem stycken smidesvårdar och två stora gjutjärnshällar. Tidigare var smidesvårdarna placerade innanför västra muren söder om kyrkan, men har sedan placerats ut på olika ställen. Således inte på de ursprungliga platserna. Järnvårdarna har med största sannolikhet tillverkats vid Klavreströms bruk. Den äldsta järnvården är en gjutjärnshäll över Kyrkoherden Bergenholtz som dog 1777. Dessutom finns två höga smala gravstenar av äldre typ i sandsten från 1830-talet. Den äldsta smidesvården är från 1784, men flera är odaterade och kan vara äldre. Samtliga av de äldre gravvårdarna är kulturskyddade. En liten grovhuggen gravsten utan inskription kan även den ha sitt ursprung i 1700-talet eller tidigt 1800-tal. Förutom de riktigt gamla gravvårdarna finns det ett stort antal högresta gravstenar, en del i obeliskform. Dessa härstammar oftast från årtionden kring förra sekelskiftet. Kvarteren visar för övrigt stor variation och det finns både representanter av de mer omfångsrika gravvårdarna från den andra fjärdedelen av 1900-talet, som de senare låga rektangulära typerna. Ortsnamn förekommer på i stort sätt alla gravvårdarna. Det är orter i grannskapet som Klavreström, Norrhult, Vitthult, Skruv och Mosjödal. Titlar är relativt vanligt på gravvårdarna. Några exempel är lantbrukaren, filaren, kyrkoherden, lantbrukaren och gjutaren. Från tiden kring förra sekelskiftet finns psalm- och bibelhänvisningar förekommer relativt ofta på gravstenarna. Även bibelcitat förekommer. Kvarteren L och M Allmän karaktär Dessa kvarter ligger på den nya kyrkogården och är mycket enhetliga till sin utformning. Höga måbärshäckar sträcker sig i nord-sydlig riktning. Den tidigaste begravningen skedde 1971. De flesta är dubbelgravar. Gravvårdstyper Det finns två typer av gravstenar. Dels låg (ca 0,5-0,6 meter hög) rektangulär och dels en i samma höjd men som är smalare. Gravstenarna har oftast kantig överkant. Alla gravstenarna är stående. De flesta är av grå granit, röd granit är inte vanligt. Alla gravstenar utom en hade ortsnamn inpräglat, men det finns bara tre med titlar (läkare, kyrkovaktmästare och förvaltaren) och två med psalmhänvisningar. Kvarter N och O Allmän karaktär Även dessa kvarter finns på nya kyrkogården. Häckarna som är i nord-sydlig är nedklippta nästan till marken i kvarter N och av friväxande ölandstok i kvarter O. Vid gången som gränsar till kvarter L och Urnlunden sträcker sig en allé av cypresser. Den äldsta begravningen är från 1990. Gravvårdstyper Här förekommer mer variation i gravstensmaterialet än i kvarter L och M. Alla är dock låga. Mer avrundade former har blivit vanligare på gravstenarna, trots att de rektangulära fortfarande är vanliga. Små hällar, kors och natursten figurerar också. Ortsnamn på gravstenarna är vanligt, men denna tradition verkar försvinna. På ca 20 saknas ortsnamnstillhörighet. Titlar är ytterst ovanligt, bara på en finns titlar, både mannens och hustruns (gjutare – väverska). Psalmhänvisningar har man slutat använda, men personliga hälsningar som ”Älskad – saknad” och ”Vår lilla mamma” uppträder. Urnlunden Allmän karaktär I urnlunden växer tre Ölandstokshäckar och en hängask. Den första urnnedsättningen i urnlunden skedde år 1973. Det finns både par- och enkelgravar. Gravvårdstyper Gravvårdarna är små hällar och platta naturstenar. Rabatterna har olika utformning, med kanter av olika material. Ortsnamn förekommer på nästan alla de äldre, men är inte lika vanligt på gravstenarna från och med 1990-talet. Ortsnamn som förekommer är Klavreström, Norrhult och Åseda. |
