Stäng fönster Växjö kn, ORMESBERGA 3:1 ORMESBERGA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Ormesberga kyrkogård har anor från medeltiden och har på 1930-talet utvidgats med ett område direkt väster om den ursprungliga kyrkogården varvid den västra muren avlägsnades. Hela kyrkogården inklusive den västra utvidgningen omges av en trädkrans bestående av lönn, lind och björk. Kyrkogården delas in i tre kvarter vilka går under benämningen A – C. Omgärdning Kyrkogården omgärdas på tre sidor av en vällagd naturstenmur. I väster på den senare utvidgade delen har den fått karaktären av en vallmur. Muren som omger den ursprungliga kyrkogården är av en mer högrest karaktär och följer kyrkogårdens böljande marknivåer. I östra muren har man på senare tid låtit ta upp ett smalt hål. I direkt anslutning till detta står det en container utanför muren. I gränsen mellan gamla och nya kyrkogården, väster om kyrkan, har man planterat en häck som avgränsning. Ingångar Kyrkogårdens huvudingång ligger i anslutning till parkeringen i söder och flankeras av två kraftiga murade, vitputsade pelare täckta med kopparplåt. Båda pelarna kröns med ett kors och bär upp en dubbel smidesgrind med sirliga mönster. En motsvarande grind finns i den norra muren. Denna flankeras dock av två enkla, huggna stenstolpar. Då denna grind endast leder ut till utanförliggande betesmarker nyttjas den ej. Vidare finner man en smal passage i den östra muren utanför vilken man placerat en avfallscontainer. Vegetation En trädkrans omger hela kyrkogården, såväl den äldre delen som den senare västra utvidgningen. Utmed södra murens insida står en tät rad med lindar, likaså i väster. I öster utgörs träden av ask och i norr en blandning av lönn, lind och björk. Gångsystem Gångsystemet på Ormesberga kyrkogård har under årens lopp genomgått en rad förändringar där man framförallt av rationaliseringsskäl lagt igen ett flertal av de mindre grusgångar vilka tidigare delat in kyrkogårdens kvarter i ett mer finmaskigt rutnätssystem. De gångar som återstår, dels i anslutning till kyrkan samt inne i kyrkogårdens gravkvarter, är belagda med ett finkornigt stengrus. Kvarter A omramas av en grusgång samt delas av densamma i två delar. Likaså delas kvarter B av grusgången i två delar emedan kvarter C endast utgörs av en sammanhållen gräsbevuxen yta. Gravvårdstyper Kyrkogårdens äldsta vård utgörs av en bevarad gravhäll från 1600-talet, vilken ligger framme i koret, inne i kyrkan. Ute på kyrkogården är de äldst bevarade vårdarna från tiden strax före och efter sekelskiftet 1900. Dessa stenar är till stor del smala högresta utförda antingen i diabas eller grå granit. I övrigt utgörs kyrkogårdens vårdar huvudsakligen av låga rektangulära stenar i grå eller röd granit samt diabas. På utvidgningen i väster finner övervägande låga rektangulära stenar från 1930-talet och framåt. Minnelund/Urnlund Någon minneslund/urnlund finns inte anlagd på Ormesberga kyrkogård. Byggnader I anslutning till kyrkogården i Ormesberga ligger dels ett kyrkstall uppfört med slamfärgad locklistpanel och ett plåttäckt tak samt församlingens sockenstuga. Sockenstugan är en mangårdsbyggnad i två våningar uppförd i timmer med rödfärgad locklistpanel och vitmålade detaljer. Prästgården i Ormesberga är numera i privat ägo. Direkt öster om kyrkan i anslutning till koret finns ett gravkor över släkterna Rudebeck och Nyman. Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf. Kvarter A Allmän karaktär Kvarter A utgörs av hela det område som kyrkogården utvidgades med åt väster på 1930-talet och är beläget direkt väster om den södra entrén. Hela området är utjämnat och gräsbevuxet med gravvårdar i räta nord-sydligt orienterade rader. Kvarteret delas av grusgångarna in i tre delar. Invid västra muren ligger ett långsmalt utsträckt område vilket främst nyttjats för familjegravar. Gångsystemet har förändrats från det att kvarteret anlades, då varje del av kvarteret tidigare delades in av grusgångar i mindre rektangulära områden. Dessa har lagts igen och är idag gräsbevuxna. Gravvårdstyper Karaktären på kvarterets vårdar är varierad med huvudsakligen låga rektangulära stenar men inslag finns även av sluttande hällar, naturstenar samt en del låga breda familjegravvårdar och några nyare stenar i friare form. Åldersmässigt fördelar sig stenarna från 1930-talet fram till idag. Ett flertal av de äldre vårdarna är utformade med ett formspråk vilket inspirerats av antiken med pilastrar och fronton medan de yngre vårdarna givits en enklare utformning. Yngre vårdar är till största del utförda i röd eller grå granit medan de äldre i större utsträckning utförts i diabas. Inslag finns även av stenar i nyare stenmaterial såsom hallandia och labrador. Titlar och ortsnamn förekommer i relativt stor omfattning på kvarterets vårdar. På ett antal stenar påträffas dessutom psalm- och bibelhänvisningar, liksom kortare texter. Bland de titlar som nämns finner man skräddaremästare, hemmansägare, snickare, lantbrukare, skomakaremästare, hemmason, godsägare samt provinsialläkare. Exempel på ortsnamn utgör Kyrkotorp, Sandsjö, Svanås, Svanelund, Hultäng, Fiskefälle, Hörda samt Solvalla. Bland de kortare texter som finns upptagna finner man ”Hjärtats godhet och det ljusa sinne skall bevaras i tacksamt minne”, ”En gyllne morgon Jesus är här”, ”På din nåd fick jag leva I din nåd fick jag dö” samt ”Vad jorden gömmer ej hjärtat glömmer”. Bland kvarterets vårdar finns några stenar vilka utmärker sig lite extra. Häribland kan nämnas en låg rektangulär diabassten över makarna Johansson med en skulptural del föreställande en man som plöjer i solskenet samt ett antal diabasstenar med antika stildrag samt några vårdar med påkostad dekor. Även makarna Bengtssons gravsten utformad som en uppslagen bok avviker från mängden. Kvarter B Allmän karaktär Området ligger söder om kyrkan, på den ursprungliga kyrkogården. Idag delas kvarteret i två delar av en grusad gång där den västra delen endast rymmer en handfull vårdar. Vårdarna är placerade i räta, nordsydligt orienterade, rader. Gravvårdstyper Kvarteret rymmer ett stort antal vårdar från 1900-talets första decennier där flertalet är smala högresta eller halvhöga stenar i diabas samt någon enstaka sten i röd granit. I kvarteret finns även inslag av låga rektangulära stenar, liggande hällar, gjutjärnskors samt någon låg bred familjegravvård. Titlar och ortsnamn förekommer i relativt stor omfattning på kvarterets vårdar. På ett antal stenar påträffas dessutom psalm- och bibelhänvisningar liksom kortare texter. Bland de titlar som nämns finner man hemmansägare, kyrkovärd, poliskonstapel, målaremästare, kommunalordförande, artelerist, soldat och nämndeman. Exempel på ortsnamn utgör Hörda, Sånnö, Svanås, Grönadal, Bokelund, Hultäng, Svanebro samt Bokeholm. Bland de kortare texter som finns upptagna finner man ”Älskad i livet Saknad i döden” samt ”Vila i frid”. Bland kvarterets vårdar finns några stenar vilka utmärker sig lite extra. Häribland kan nämnas en högrest sten i röd granit över makarna Jansson från slutet av 1800-talet, en låg bred vård med stenklot över kommunalordföranden A.A. Andersson med maka samt en marmorvård krönt med kors med en huggen dekor i form av slingriga bladverk rest över studeranden C. G. Hamnell 1875. Kvarter C Allmän karaktär Kvarter C ligger norr om kyrkan och utgörs av ett långsmalt område vilket i norr avgränsas av kyrkogårdsmuren och i söder av den grusgång vilken löper utmed kyrkans norra långsida. I öster avgränsas kvarteret av den utskjutande sakristian och i väster av en låg planterad häck. Hela kvarterets yta är utjämnad och gräsbevuxen och rymmer endast ett fåtal gravar av varierande karaktär. Gravvårdstyper Gravvårdarna i kvarter består av såväl låga rektangulära stenar, ett klöverbladskors i koppar, sluttande hällar samt ett par låga breda familjegravvårdar. Vårdarna är utförda i grå granit och diabas. Åldersmässigt härrör de från 1800-talets slut fram till 1990-talet. Titlar och ortsnamn förekommer på hälften av stenarna medan psalmhänvisningar och kortare bibeltexter saknas. Bland de titlar som nämns finner man smed, kantor, kyrkoverd, handlande samt folkskollärare. Exempel på ortsnamn utgör Utnäs, Kyrkotorp, Sandsjö och Karlslund. Bland kvarterets vårdar finns några stenar vilka utmärker sig lite extra. Häribland kan nämnas ett klöverbladskors i koppar rest över kantorn och folkskolläraren Stig Andersson och hans maka Hanna. Även den rikt ornamenterade, högresta diabasvården över kyrkovärden M. Johannesson och hustrun Ingrid utmärker sig. |
