Stäng fönster Växjö kn, TÄVELSÅS KYRKA 1:1 TÄVELSÅS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Tävelsås kyrkogård är en öppen kyrkogård, med ganska sparsamt med växtlighet. Kyrkogården präglas av symmetri med en indelning som följer ett strikt mönster. De olika kvarteren har vitt skilda karaktärer, beroende på att varje kvarter är tidstypisk med de speciella gravvårdstyperna som används vid den epoken. Det som är unikt för Tävelsås kyrkogård är kvarter A som till stor del innehåller högresta stenar från de första decennierna av 1900-talet. Det är inte vanligt att det finns så pass kompletta kvarter med gravvårdar från denna tid på landsbygden. Även kvarteren B, E och F är tillkomna under begränsade tidsepoker, vilket visar sig tydligt i gravvårdsmaterialet. Det finns särskilt två utmärkande gravar på kyrkogården, Hederstiernas grav som är en kulturgrav, samt Stjärnviksgraven som inrymmer personer som arbetat på godset Stjärnvik. Omgärdningar Runt kyrkogården löper en meterhög mur av natursten. En vall finns på insidan av södra muren och den södra delen av östra muren. Uppe på krönet växer mossa. Ingångar Två av ingångarna (östra och södra) till Tävelsås kyrkogård har grindar som är ovanliga till sin utformning. De är dubbelgrindar av järnsmide och grindarnas ribbor är gestaltade som upprättstående pilar. Den södra grinden är cirka tre meter bred och den östra ca en meter smalare. Den östra grinden har smala fyrkantiga och cirka 1,25 meter höga grindstolpar av släthuggen granit. Den södra ingångens grindstolpar är bredare. väster finns två ingångar utan grindar. Den norra leder ut till en grusad uppfart bredvid. ekonomibyggnaden. Den södra ingången leder till det före detta bårhuset. Två lyktstolpar i smide och gjutjärn finns vid östra ingången och två likadana vid den södra ingången. Vegetation En trädkrans av unga lönnar som planterades 2004, växer utanför muren runt kyrkogården. Mellan kvarter A och C finns en allé med lindar och det finns även en rad med lindar längs västra kanten av kvarter B och östra kanten av kvarter D. Öster om kyrkan finns fyra bokar. I kvarter E finns en ung alm och en hängask i kvarter A. Asklunden kringgärdas av en avenbokshäck och inne i växer två Katsuror. Vid ingången ut till bårhuset finns två mindre cypresser. Stjärnviksgraven kantas av en cotoneasterhäck (oxbär). Övriga gravkvarter är gräsbevuxna. Gångsystem Alla gångar inom kyrkogården är grusbelagda. Gravvårdstyper Inom kyrkogården finns gravvårdar från tidigt 1800-tal och framåt i flera olika stenmaterial, som diabas, granit, marmor och sandsten. Gjutjärnsvårdar i form av kors förekommer också. Förutom gravstenar som är vanligt förekommande på de flesta kyrkogårdar, som högresta i svart diabas, låga, breda familjegravstenar, låga rektangulära i granit och små hällar finns på Tävelsås kyrkogård flera exempel på äldre marmorvårdar och sandstensvårdar. En annan relativt ovanlig typ är de gravstenar som har Thorvaldsensmedaljonger. Tävelsås kyrkogård uppvisar en stor variation när det gäller gravvårdstyper. Allt från små enkla ordinära till mer exklusiva påkostade. Byggnader Väster om kyrkogården byggdes 1987 en ekonomibyggnad med vitbeige plåtväggar och svart plåttak. Söder om denna finns det före detta bårhuset, som numera används som förråd. Byggnaden är uppförd av grovhuggna kvaderblock av granit. I väggarna finns fönsterpartier från golv till tak uppbyggda av glasbetong. Dörren, utvändiga fönsterbleck och tak är tillverkade av koppar. Kvarter A, D och västra delen av C Allmän karaktär Kvarter A är beläget längst norrut på kyrkogården och upptar hela norrsidan närmast muren. I östra delen av kvarteret står gravvårdarna ganska tätt medan det i den västra delen är mer glest mellan dem. Detta beror troligen på att äldre gravvårdar tagits bort från den västra delen. Kvarter D är ett mindre kvarter i den västra delen av kyrkogården. Gravvårdarna som är fem till antalet står mycket glest i kvarteret. Den västra delen av kvarter C liknar kvarter A och D till sin utformning. Hederstiernska graven finns där, liksom en grusgrav med omgivande smidesstaket. Gravvårdstyper I kvarter A är den övervägande delen av gravvårdar högresta gravstenar i diabas och grå granit från sista årtiondet av 1800-talet fram till 1920-talet. Den äldsta är från 1898. De högresta kan ha olika höjd och form, men höjden är alltid större än bredden. Kring en av de större i diabas finns en grusgrav med smidesstaket. En av de mer ovanliga gravstenarna är en låg bred från 1914, som troligtvis tidigare haft en grusgrav med omgivande stenram. Bland de högresta påträffas två likadana resliga kors i granit. En annan speciell gravsten är en med uthugget växtornament i typisk jugendstil från 1910-talet. Vissa nyare inslag finns från 1970-talet och framåt. De är låga rektangulära gravstenar i grå och röd granit. En från 2000-talet finns i labradorgranit. Några av de äldre från 1910-1930-talet är av låg rektangulär modell. Enstaka små hällar i diabas och grå granit förekommer. Tre barngravar finns i kvarteret Den västra delen av kvarter C upptas av den Hederstiernska graven. Denna har ingen yttre begränsning utan gravvårdarna står samlade i en grupp. Då graven använts under lång tid är gravvårdarnas utformning olika. Flera olika stenmaterial har använts, som marmor, sandsten och diabas. Den äldsta är en högrest i marmor från 1802 över generalmajoren och landshövdingen Salomon Hederstierna och hans maka. Från 1800-talet är också två gravvårdar i form av papyrusrullar i marmor från 1841 och 1872. En papyrusrulle i sandsten med oläsligt årtal finns också, liksom en högrest gravsten i sandsten med marmorplatta och thorvaldsenmedaljong från 1846. Gravstenen bredvid är liknande men utan medaljong och från 1871. Tre av gravvårdarna är högresta i sandsten från 1825, 1841 och 1916. En högrest med sockel i sandsten med ett stort kors i marmor från 1856 är en annan av de äldre gravstenarna. Bland de något yngre finns en liggande vapensköld i diabas (1894) och en uppslagen bok i marmor. Övriga är en högrest i diabas, en stor och en liten häll i diabas och två små hällar i marmor. På flera av gravstenarna finns titlar som major, häradshöfdingen, landshöfding, överstelöjtnant, friherrinnan och generallöjtnant. Dessutom förekommer psalmhänvisningar som 260, 468 och 473. I den västra delen av kvarter C finns en högrest sten i form av en monolit stående på en grusgrav med omgivande smidesstaket. Gravvårdarna är till stor del från 1800-talet. Tre gjutjärnskors finns från 1800-talet, den äldsta från 1825. En gravvård i form av papyrusrulle i marmor från 1819 är belägen vid sydöstra hörnet av smidesstaket. Vidare finns en högrest gravsten i granit med marmorplatta från 1872 och en i form av en obelisk troligen från 1836. Längst i norr finns en ovanlig gravsten föreställande en avsågad trädstam i röd granit från 1892. I kvarter D finns endast fem gravvårdar. Det är fyra gjutjärnskors från 1880-talet. Det ena korset har en annorlunda utformning, med en gjutjärnsplatta med namnet ingjutet och en dekoration av tre stycken trepass. I kvarteret finns även en högrest gravsten i granit som kröns av ett kors från 1886. Orts- eller gårdsnamn finns ofta omnämnda på gravvårdarna. Exempel är Tävelsås, Tofta, Rubbagård och Gunnarstorp. I kvarter A är yrkestitlar ganska vanligt förekommande. Hemmansägare är allra vanligast. Andra yrken är bland annat folkskolläraren, skräddarmästaren, murarmästaren och urfabrikör. I kvarter D nämns barnmorskan och hemmansägaren och i C kronofogden och regementsskrivaren. Psalmhänvisningar finns på några och psalmer som nämns är exempelvis 400, 454 och 477. Dessutom finns små sentenser som ”Vad graven gömmer, ej hjärtat glömmer”, ”Vila i frid” och ”Älskad – saknas” på enstaka gravvårdar. Kvarter B och östra delen av C Allmän karaktär Kvarter B ligger i östra delen av kyrkogården och C i mitten. Dessa kvarter ger vid första påseendet ett väldigt heterogent intryck, men vid närmare påseende så är de tidsmässigt samlade. I kvarter B är huvuddelen av gravvårdarna från slutet av 1920-talet och fram till 1940-tal. Den äldsta är från 1927. Enstaka är från 1960-tal fram till nutid. Ganska många är familjegravar. I östra delen av kvarter C är de flesta från 1960-80-tal, men enstaka äldre och yngre finns. Gravvårdarna är placerade rygg mot rygg. Gravvårdstyper Kvarter B uppvisar en stor bredd på gravvårdstyper.Att kvarteret ser så heterogent ut beror på att 1930- talet var en brytningstid när det gäller gravstenarnas utformning. Man gick från högresta till låga rektangulära och alla varianter däremellan. En mängd olika former, storlekar och typer finns representerade i kvarteret. Fortfarande finns de högresta kvar, men de är för de mesta lägre än tidigare. I kvarteret varierar de från ca 0,7 – 1,5 meter höga. De äldre är oftast högst. En annan vanlig kategori är små hällar, oftast i diabas. Ibland finns inte årtal eller efternamn nämnt på gravstenarna. På en liten häll i röd granit står ”Mor o Far”. Låga fyrkantiga gravstenar som kan vara både rektangulära och kvadratiska är också en vanlig kategori. Även dessa är oftast i svart diabas, men även grå och röd granit förekommer, särskilt på gravstenarna från slutet av 1900-talet. Några av dem har antik tempelform. Enstaka barngravar finns. På en av den finns ett fint utformat litet kors i marmor. Ett antal familjegravar finns. En gravvårdstyp som ofta används till familjegravar är de låga, breda. I kvarteret är de i grå granit och inte i sin mest utpräglade och långsträckta form. Några gravstenar har ovanligare utformning. Ett kors i grå granit och en urna på sockel i diabas är två exempel. En av gravstenarna har återanvänts, en högrest i diabas från 1991. I östra delen av kvarter C är huvuddelen av gravstenarna från 1960-80-talen. Enstaka yngre förekommer. Låga rektangulära i röd respektive grå granit är ungefär lika vanligt förekommande. Några av dem har antik tempelform. Gravstenar i fri form finns det två av, båda från 2000-talet, en av dessa i labradorgranit. Några äldre gravvårdar finns också. Bland annat förekommer ett gjutjärnskors från 1874 och ett högrest kors i diabas från 1933. Orts- och gårdsnamn förekommer på ett stort antal gravvårdar. Exempel är Stenslanda, Osaby Norregård, Rinkaby Gatugård och Trängsle Storegård. På ett antal gravstenar finns yrkestitel nämnt, bland annat hemmansägare, lantbrukaren, folkskollärarinnan, stenarbetaren, byggnadssnickaren och fjärdingsmannen. En mer ovanlig titel är dödgrävaren som nämns på en gravsten. Bibel- och psalmhänvisningar är ganska vanligt förekommande. Joh 5.24 och Dav ps 31 v 6 nämns men även psalmerna 257, 329, 473 och 650 är några exempel. Tänkespråk som gavs på vägen var ”Saliga äro de som i Herranom dö”, ”Störst är kärleken” och ”Guds nåd är vår morgon ny”. Stjärnviksgraven Allmän karaktär Stjärnviksgraven är en stor grusgrav med omgärdande halvmeterhög häck av cotoneaster (oxbär) i den östra delen av kyrkogården, inom kvarter F. Innanför häcken står åtta gravvårdar varav sex stycken är högresta. Den äldsta är från 1860 och den yngsta från 1957. Gravstenarna är resta över personer och deras familjer som ägt Stjärnviks säteri. Gravvårdstyper Variationen är stor när det gäller gravvårdstyper inom Stjärnviksgraven. Den äldsta gravstenen från 1860 är mest utmärkande. Den är högrest i gotisk form med ett kors uppe på krönet, allt i vit marmor. Två andra som har en speciell utformning är det stora högresta korset från 1922 och urnan på ett podium, båda i svart diabas. Urnan är från 1918. Två av gravstenarna är av låg rektangulär modell från 1950-talet. Den ene är i grå granit och har ett bronskors på krönet, den andra i diabas. Övriga är högresta i diabas, med olika höjd. Alla som är begravda inom graven har haft anknytning till Stjärnvik, men på den äldsta gravstenen nämns Tävelsås Rubbagård. Yrkestitlar som omtalas är kyrkvärden och hemmansegaren. Psalm- och bibelhänvisningar är populära. Psalmer som nämns är 473, 475, 477 samt 493. Psaltaren 27:4 omnämns två gånger. Bibelhänvisningen Vis 2:5 står på en gravsten. Kvarter E och F Allmän karaktär Kvarter E och F ligger längst söderut på kyrkogården, söder om kyrkan. Kvarter E i den västra delen och F i den östra delen. Kvarteren har heltäckande gräsytor och ger ett enhetligt intryck med enbart låga gravvårdar. Alla gravstenar är placerade rygg mot rygg i nord-sydliga rader. Den äldsta gravstenen i kvarter E är från 1948 och i F från 1961. Gravvårdstyper I kvarter E är en stor del av gravvårdarna av svart diabas. Bland det fåtal som begravts från 1960-talet och framåt är grå och röd granit vanligare. Det stora flertalet är låga rektangulära gravstenarmed olika utformning på krönet, några är av antik tempelform. Några är mer höga än breda, antingen som rektangel stående på kortsidan eller nästan kvadratiska. Ett litet antal är mer påkostade och har en mer långdragen form. Familjegravar förekommer. Två små hällar och en natursten finns också. Kvarter F har använts från 1960-talet och framåt till nutid, med en tyngdpunkt på 1960-70-talen. Den övervägande delen av gravstenarna är låga och rektangulära med olika typ av krön, några har antik tempelform. Två har mer modern fri form. Stensorter som använts är främst grå och röd granit, svart diabas. Enstaka är av grå-röd granit (hallandia) och labradorgranit. Två små hällar i diabas finns, en natursten och en gravvård i trä. En gravsten i röd granit från 1994 är rektangulär på höjden. Orts- och gårdsnamn är vanligt förekommande. Några exempel är Stenslanda Bäckaslöv, Högaholm, Hovmansgård och Gatugård. Yrkestitlar är sällsynta. De som påträffats är hemmansägare, slaktmästaren, f d sjukvårdaren och kyrkvaktmästaren. På en gravsten i kvarter E finns flygvapnets symbol. Psalmhänvisningar är vanligare än yrkestitlar. Några exempel är psalmerna 42, 377, 482, 540 och 560. ”Älskad – saknad” nämns också. Kvarter G, Asklund Allmän karaktär I nordvästra hörnet av kyrkogården på en ganska undanskymd plats finns asklunden. Det är ett litet halvcirkelformat kvarter omgärdat av en gles avenbokshäck. I häcken finns en portal, också den av avenbok. Runt häcken finns en kant av storgatsten, både på utsida och insidan. Askgravarna är placerade i en halvcirkel Sex rektangulära låga gravstenar i diabas står i var sin rektangulär plantering med låg stenram runt. Tre på var sida om ingången. I planteringarna finns plats för fyra urnor på var sida om gravstenarna. Totalt finns plats för 192 urnor. På varje sida av gravstenarna finns plats för fyra minnesplattor i bronslackerad aluminium. Än så länge har bara en minnesplatta blivit uppsatt. Två parkbänkar i trä och gjutjärn står på ytor av storgatsten. Bänkarna är placerade mot murarna i norr och väster. Centralt inne i urnlunden finns två katsuror planterade. Den yta som inte upptas av planteringar och stenläggning är gräsbevuxna. |
