Stäng fönster Tingsryd kn, RÄVEMÅLA 1:99 ÄLMEBODA KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Allmän karaktär Älmeboda kyrkogård är anlagd samtidigt med den nya kyrkans uppförande på 1870-talet. Den ursprungliga kyrkogården har sin huvudsakliga utbredning i öster, söder och väster och omgärdas av en vallmur. Kyrkogården har utvidgats i väster. Detta skedde på 1960-talet. Diskussioner kring anläggandet av en ask/minneslund på utvidgningens norra del pågår. På kyrkogården återstår idag endast ett fåtal kistplatser varför en utvidgning av kyrkogården fordras inom en snar framtid. I de äldre kvarteren har gravsättning ofta skett så att folk från samma by/socken ligger samlade inom samma del av kvarteret. Återanvändning av äldre stenar är väldigt vanligt förekommande i Älmeboda. Den ursprungliga trädkransen genomgår en etappvis föryngring varför den nyligen minskats med tolv träd vilka skall ersättas med nya plantor. Omgärdning Den äldre delen av kyrkogården omgärdas av en vallmur. I väster skedde en utvidgning av kyrkogården i mitten på 60-talet. Man har därför låtit ta upp ett hål i den västra kyrkogårdsmuren i förlängningen av den asfalterade gången från västra kyrkoentrén. Den nyare delen kringgärdas av en vällagd stenmur med kilad sten och murade fogar, på insidan försedd med en jordvall på vilken man planterat en måbärshäck. I öster avgränsas utvidgningen av den gamla kyrkogårdsmuren. Ingångar Kyrkogården kan nås via fyra ingångar, två i norr, en i öster och en i söder. Huvudentrén är belägen i norr och flankeras av två kraftiga stenstolpar vilka bär upp entréns dubbla smidesgrindar. Den andra ingången i norr ligger i anslutning till utvidgningen i väster och är försedd med ett par grindar i betydligt stramare utförande med en enkel dekorering i form av ett kors. Dessa flankeras av två murade stolpar överst täckta med en kalkstensplatta. Vegetation Kyrkogården har en trädkrans av lönn undantaget hörnträden och de träd som flankerar den östra ingången vilka utgörs av kastanjeträd. Inne på den äldre kyrkogårdsdelen finns planterade solitära buskar ex. rhododendron och cypresser liksom gravinramningar i form av buxbomshäckar. Kyrkogårdsutvidgningen i väster har en trädkran med ekar samt mitt på kyrkogården en kort björkallé. Bland utvidgningens solitära träd och buskar återfinns japansk körsbär samt rhododendron. Utmed den västra muren växer en yvig måbärshäck. Gångsystem Gångarna närmast kyrkan samt västra och östra sidans sidogångar är belagda med asfalt. Övriga gångar på kyrkogården är belagda med grus. Östra sidans gravkvarter har bevarat ett mera finmaskigt grusgångssystem och utgör ett värdefullt inslag i kyrkogårdsmiljön. Gravvårdstyper I kyrkogårdens äldre kvarter, vilka huvudsakligen omfattas av området öster och söder om kyrkan, återfinns flertalet gravar från tiden för kyrkogårdens anläggande. Dessa har högresta vårdar av diabas av mer monumental karaktär. Omramningar av buxbom liksom gravar med stenomramning samt även några med pollare och kätting liksom smidesstaket tillhör de mer framträdande och karaktärsgivande. På området väster om kyrkan finner man i större utsträckning mindre påkostade gravar med vårdar av enklare utformning. Utmed kyrkogårdsmuren på den västra delen kan man finna rester av linjegravar. Enligt vaktmästarens utsago skall även detta område ha använts vid begravningar av självspillare och våldsmän. På kyrkogården finner man ett antal gjutjärnsvårdar vilka med största sannolikhet kan hänföras till det närbelägna järnbruket i Örmo, sedermera Konga bruk. Urnlund I kyrkogårdsutvidgningens nordöstra hörn har man låtit anlägga en urnlund där gravarna ligger osymmetriskt placerade på en svagt sluttande gräsyta. På området står två rhododendronbuskar och i öster mot kyrkogårdsmuren har man placerat en sittbänk där besökare kan slå sig ned för en stunds vila och kontemplation. Minneslund Någon minneslund finns i dagsläget inte i Älmeboda men beslut har fattats om anläggande av en dylik med placering i utvidgningens nordvästra hörn. Arbetet med att utforma minneslunden pågår. Byggnader I kyrkogårdens nordvästra hörn ligger bårhuset, en vitputsad byggnad med dubbla portar i öster. Byggnaden uppfördes år 1954. Portarna är utförda med liggande brunmålad panel. Byggnadens flacka sadeltak är täckt med ståndfalsad plåt och vattenavrinningen är löst med hängrännor och stuprör av kopparplåt. Mitt på södra och norra långsidan sitter ett litet rektangulärt fönster. Strax väster om sockenstugan har man låtit uppföra ett enklare plåtklätt redskapsskjul för förvaring av kyrkvaktmästarens utrustning. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A Allmän karaktär Området är beläget i kyrkogårdens nordöstra hörn och avgränsas i norr och öster av kyrkogårdens vallmur, i väster begränsas kvarteret av en bred asfalterad gång vilken leder upp till tornentrén från kyrkogårdens huvudentré i norr och i söder östra kyrkoentréns asfalterade gångväg. Kvarteret delas av tre grusgångar, i nord-sydlig riktning, in i fyra långsmala delar där gravarna ligger ryggställda. Området rymmer ca 200 gravar. Gångarna närmast den östra kyrkogårdsmuren har lagts igen liksom gången närmast kyrkplatsen framför tornet i väster. I övrigt är grusgångarna bevarade mycket tack vare vaktmästarnas goda vilja. Utmed muren i öster har fyra träd i den omgivande trädkransen avverkats till följd av ålder. I både kvarter A och B finner man stenar med inskriptioner på båda sidorna där stenarna återanvänts av tidigare gravrättsinnehavares släktingar. Gravsättning inom kvarteret sker oftast i äldre släktgravar. Nya gravrätter inom kvarteret är mycket sällsynt. Gravvårdstyper Gravvårdarna i kvarter A är av varierande utseende där merparten är låga rektangulära eller låga breda vårdar. I kvarteret finns även ett 20-tal smala högresta vårdar. Kvarteret har en tidsmässig spridning från 1879 – 2004. Merparten av kvarterets gravstenar är utförda i grå granit eller diabas. Inom området förekommer även ett fåtal vårdar i röd granit, samtliga av yngre datum. Stenarna är placerade ryggställda i räta linjer orienterade i nord-sydlig riktning. Av stenarnas utformning framgår att flertalet gravar tidigare haft ett framförliggande stenomramat grusfält. Idag återstår endast en grusgrav inom kvarteret. Ett flertal av gravarna har dock kvar sina stenomramningar men dessa har sänkts ned i nivå med gräsmattan och är idag praktiskt taget helt övervuxna med gräs. Fördelen med att ramarna bevarats är att gravarna då enkelt kan restaureras. Bland gravstenarnas inskriptioner återfinns en rad titlar. Häribland kan exempelvis nämnas hemmansägaren, köpman, svenskamerikanen, lantbrevbäraren, bagarmästare, häradsdomare, lantbrukare samt skogsmästare. På flertalet vårdar återfinns även ortsnamn och bibelhänvisningar. Exempel på ortsnamn utgör Broddamåla, Bissebohult, Kroxmåla, Persmåla, Skräddaremåla, Sutaremåla, Yxnanäs samt Qvisingsö. Äldsta vården är rest till ”Minne af Carl Gustaf Sommansson 1810 – 1879, Bissebohult. Vårdar som utmärker sig inom kvarteret är bland annat en högrest obeliskformad diabassten med rik dekor över landtbrukaren Johannes Jonasson f. 1816 d.1900 och hans maka Maria Kristina Karlsdotter f. 1824 d. 1891. På motstående sida av samma sten återfinns inskriptionen över släktingen, hemmansägaren Hilmer Johansson f. 1900 d. 1979 och hans maka hushållsläraren Alva Johansson f. 1915 d. 1997. I kvarteret finns dessutom ett antal gravvårdar i vars anslutning det växer låga tuja/cypress- och buxbomsbuskar. Kvarter B Allmän karaktär Området är beläget sydöst och söder om kyrkan och avgränsas såväl i öster som söder av kyrkogårdsmuren, i norr och i öster begränsas kvarteret av asfalterade gångar. Området delas genom tre smala grusgångar in i fyra långsträckta rektangulära områden utsträckta i nord-sydlig riktning. Av kvarterets ursprungliga indelning med smalare grusgångar har endast gången närmast kyrkogårdsmuren i öster lagts igen. Övriga tre gångar, vilka även kan skönjas på äldre flygfotografier över kyrkogården, har bevarats. Gravstenarna ligger i räta linjer och är placerade rygg mot rygg. I trädkransen, vilken omsluter kvarterets östra och södra sida, har man låtit avverka sex träd. I både kvarter A och B finner man stenar med inskriptioner på båda sidorna där stenarna återanvänts av tidigare gravrättsinnehavares släktingar. Gravvårdstyper Området präglas tydligt av mängden smala högresta liksom låga rektangulära och låga breda vårdar i diabas och grå granit. Inom kvarteret förekommer dock en stor spridning där gravvårdarna är av varierande karaktär med en tidsmässig spridning från äldsta gravvården daterad 1814 till gravvårdar från vår samtid. I kvarteret återfinns även flertalet monumentala gravvårdar vilka är av stor betydelse för kvarterets karaktär och kulturhistoriska värde. Bland gravstenarnas inskriptioner återfinns en mängd titlar liksom en riklig förekomst av ortsnamn och psalm- samt bibelhänvisningar. Bland förekommande titlar kan exempelvis nämnas orgeltramparen, lantbrukaren, undantagsmannen, skräddaremästare, urfabrikör, virkeshandlanden, sågverksarbetare, trotjänarinnan samt furiren. I kvarteret finns, utöver det stora antalet smala högresta och låga breda vårdar med påkostad dekor, några gravar vilka utmärker sig lite extra. Häribland kan nämnas den grå granitvården över landtbrukaren Frans August Gustafsson, med skulpterad dekor i form av slingerväxter, pelare och ormbunksblad. Vidare finner man ett gjutjärnskors med rik dekor, vars like man kan finna på kyrkogården i Södra Sandsjö. Troligen är detta kors tillverkat lokalt vid det tidigare järnbruket i Örmo. I kvarteret finns även en grav omgiven av stenpollare och kätting liksom en grav omgiven av ett lågt smidesstaket. Även den grå granitcuppan över fabrikör Elmqvist utgör ett annorlunda inslag liksom den smala högresta diabasobelisken krönt med urna över släkten Davidsson. Kvarter C – D Allmän karaktär Kvarter C och D utgör området väster om kyrkan vilket delas upp i två delar av den asfalterade gång vilken leder fram till den västra kyrkporten. Hela området är gräsbevuxet och har ryggställda gravstenar i nord-sydliga rader. I anslutning till västra muren i områdets sydligaste del finns resterna av en allmän linje. I områdets nord-västra hörn ligger bårhuset. Liksom i kvarteren A – C råder det en blandning av enkelgravar och familjegravar. Gravvårdstyper Kvarteret är relativt homogent där merparten av vårdarna utgörs av låga rektangulära stenar från tiden kring 1930-60. Materialet är huvudsakligen diabas och grå granit. Utöver detta återfinns även enstaka stenar av röd granit liksom ett antal marmorvårdar från tiden kring 1900-talets mitt. Flertalet av stenarna från 30-40-talet har en påkostad figurativ dekor. Utmed kvarterets östra sida invid den asfalterade gången ligger en samling av fem barngravar varav fyra är försedda med små marmorvårdar. Inom kvarteret förekommer endast ett fåtal titlar däribland kommunalnämndsordföranden, smedmästare samt f.d. hemmansägare Äldsta vården är ett gjutjärnskors rest över Dottere Anna Mathilda Carlsson från skräddaremåla Norregård f. 1881 d.1902 Inom kvarteret finns ytterligare ett gjutjärnskors samt en grav omgiven av ett gjutjärnsstaket. Utmed västra muren återfinns en trolig rest av en tidigare allmän linje med små ganska oansenliga kvadratiska stenar med aningen sluttande ovansida med enkla inskriptioner. Linjen är kraftigt uppbruten men man kan likväl följa den från söder åt norr med årtalen 1937 – 40 – 42 – 45 – 49 – 51 – 52 – 52 – 56 – 58 – 59. Ett lite udda inslag utgör vården över Frans och Fredrika Karlsson vilken utgörs av en tunn sandstensskiva vilken står lutad mot en ställning av plattjärn. I området återfinns även kyrkogårdens enda trävård, ett vitmålat kors med den enkla inskriptionen ”FAR”. Kvarter E – F Allmän karaktär Kvarter E – F ligger väster om den gamla kyrkogården och utgörs av det område som tillkom i samband med kyrkogårdsutvidgningen 1965. På ett flygfoto taget över kyrkogården 1961 kan man se att detta område fortfarande utgörs av åkermark. Första gravsättningarna på utvidgningen skedde utmed den gamla kyrkogårdsmuren i öster. Gravstenarna inom kvarteret ligger i enkla rader utsträckta i nord-sydlig riktning och är av en homogen karaktär med låga breda granitvårdar i grå och röd granit. Hela området är gräsbevuxet. I utvidgningens mitt tillkom i samband med anläggandet en fontänbassäng med glasmosaik liksom ett konstverk i form av tre sammanlänkade kors i rostfritt stål. Från entrén i norr parallellt med muren i öster löper en grusad gång genom hela området. I områdets nordvästra hörn har man låtit anlägga en urnlund. Gravvårdstyper Gravstenarna inom kvarter E och F är av en sammanhållen karaktär med breda rektangulära stenar från tiden mellan 1965 och fram till idag. Övervägande delen är av grå eller röd granit med enstaka stenar av diabas. Stenarna är rektangulära i formen med rak eller oregelbunden överdel. På stenarnas inskriptioner förekommer ortsnamn samt ett fåtal titlar såsom urmakaremästare, hemmansägare, bankkamrer, smedmästare och direktör. I kvarter E finns en sten vilken avviker från den gängse typen. Denna sten utgörs av en lite smalare mer högrest gravsten i diabas vilken slipats om och återanvänts och härstammar från något av de äldre kvarteren. I kvarteret återfinns även en modern smidesvård. Äldsta gravvården är från 1965, samma år som utvidgningen stod färdig och ligger invid muren på utvidgningens östra sida. Vården är rest över Esther Sandholm 1908 – 1965 och Artur Sandholm 1900 – 1991 från Follsebo. På urngravsområdet i utvidgningens nordöstra hörn ligger gravarna osymmetriskt placerade. I urnlunden växer två Rhododendronbuskar vilka bidrar lummigheten samt avgränsar området från kringliggande gravkvarter. I anslutning till muren i öster har man placerat en sittbänk. |
