Stäng fönster Höör kn, HALLARÖD 8:1 HALLARÖDS KYRKA
Anlaggning - Beskrivning
| Beskrivning |
|---|
| Kyrkomiljön Hallaröds kyrka ligger på en svagt markerad höjd cirka 8 kilometer nordväst om Höör i ett omväxlande landskap med ädellövskog och betes- och odlingsmarker. Landskapet i kyrkans direkta närhet är öppet och strax öster om kyrkan finns en berghäll vilken skulle kunna vara upphovet till ortnamnet Hallaröd. Det första bevarade belägget för namnet är från 1406 och skrivs då Hallaryd. Hall är ett dialektalt ord för klippa, häll eller sten och ryd kommer ur röjning med betydelsen öppet landskap. Trakten har dock varit bebodd betydligt tidigare än så. Närområdet kring kyrkan, som uppfördes på 1100-talet, är mycket rikt på fornlämningar i form av bland annat hålvägar och ett närmare 2 kilometer långt hägnadssystem som troligen anlades under järnåldern. 300 meter nordväst om kyrkan finns Sankt Olofs-källan som härstammar från tidig medeltid. Den norske kungen Olof den Helige blev Nordens första helgon och var jämte madonnan det mest avbildade helgonet i svenska kyrkor under tidig medeltid. Under 1000-talet var det vanligt att olika helgonnamn knöts till offerkällor för att ändra den hedniska kulten, vilket kan ha varit fallet i Hallaröd. I och med reformationen försökte kyrkan göra sig av med helgonkulturen, men på vissa platser fanns intresset för källorna kvar enda fram till 1800-talets slut. Människor vallfärdade till källan i Hallaröd och fram till 1700-talets slut hölls en marknad i dess närhet. Vid 1600-talets mitt fanns fem gårdar i kyrkbyn och till socknen hörde ett flertal andra byar. På 1830-talet låg fyra hemman öster om kyrkan och två i nära anslutning söder om kyrkan, däribland klockareannexet. Västerut fanns en grupp ensamliggande hus. Idag finns ett flertal äldre gårdar kvar utspridda i landskapet och norr om kyrkan utmed landsvägen ligger samlad bebyggelse som huvudsakligen tillkommit efter skiftesreformerna. Kyrkan och kyrkogården ligger inom registrerad fornlämning Hallaröd 27:1 som avser bytomten enligt 1842 års karta. En liggande gravhäll från 1678 i vinkeln mellan långhuset och vapenhuset är registrerad som fornlämning Hallaröd 456. Fornlämningarna skyddas enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Kyrkogård Kyrkogården som omger Hallaröds kyrka har använts som begravningsplats sedan tidig medeltid. Ursprungligen var den betydligt mindre och omgav endast kyrkan i dess direkta närhet. Hur dess utformning sett ut exakt är inte känt men det kan antas att den liksom andra medeltida kyrkogårdar hade enkel karaktär, gräsklädd och trädlös, med övervägande gravplatser av låga gravkullar utan särskild markering än möjligen ett träkors. Mer påkostade gravmonument kan ha förekommit i form av stenkistor. Kyrkogårdar som vi känner dem idag, med gångsystem, gravkvarter och gravmonument är ett fenomen som fick sitt genomslag först under tidigt 1800-tal och detta gällde troligtvis även i Hallaröd. Under början av 1800-talet uppges kyrkogårdsmuren vara i dåligt skick och troligtvis reparerades den i samband med att kyrkans korsarm byggdes och den medeltida absiden revs på 1830-talet. Stenar från absiden ska ha använts till muren sydöst om ingången. Kyrkogården har utvidgats i olika etapper varav den första kända utvidgningen skedde 1870 och då åt söder och väster. Åt söder användes mark som redan tillhörde kyrkan och åt väster köptes mark från intilliggande hemman. Vid 1800-talet slut bestod sannolikt största delen av kyrkogården av allmänna gravplatser och ett fåtal köpta, vilka troligen fanns söder eller öster om kyrkan. Nästa utvidgning skedde 1908 eller eventuellt något år senare och då åt norr. Den nya delen införlivades med liknande muromgärdning, varför den gamla muren och träden som markerat den ursprungliga kyrkogårdens utsträckning i norr togs bort. 1956 fastställdes utvidgning för familjegravplatser väster om kyrkogården, utanför den befintliga muren. Dock togs inte området i bruk förrän 2007 då en minneslund anlades på platsen. Idag har kyrkan en centrerad placering på den muromgärdade kyrkogården. En trädkrans löper strax innanför muren på alla sidor frånsett den västra. Det sydöstra hörnet av muren följer den gamla byvägen. Kyrkogården har fyra ingångar, två i väster samt en i söder och en i öster. Från samtliga entréer löper grusgångar. Det nordvästra hörnet och större delen av den södra sidan är grästäckt medan resten av kyrkogården har övervägande grusade gravar med sten- eller häckomgärdning. Järnstaket förekommer i några fall. Stenarna är i stor utsträckning äldre och högresta, typiska för decennierna kring sekelskiftet 1900. Väster om kyrkan dominerar lägre hållna gravstenar vanliga från 1930-talet och framåt. Utanför bogårdsmuren i väster ligger minneslunden som anlades 2007. En romansk gravsten som hittades i kyrkogårdsmuren 1975 står placerad vid korets norrvägg och vid vinkeln mellan långhus och vapenhuset återfinns ett flertal liggande äldre gravhällar. Växtligheten domineras utöver trädkransen av formklippta barrträd och städsegröna buskar. Byggnader på kyrkogården Utöver kyrkobyggnaden finns inga byggnader på kyrkogården. Källor och litteratur Hallaröds kyrka, Underhållsplan (2006-10–01), ItArk Arkitektkontor AB, Helsingborg. Vård- och underhållsplan för Hallaröds kyrkogård (2016), Kulturen, Lund och Mellanrum AB, Vitaby. Diverse arkivmaterial, antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Stockholm. Länsstyrelsen i Skåne. Samhällsplanering och kulturmiljö. Kulturmiljöprogram. Särskilt värdefulla kulturmiljöer i Skåne: http:// www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/ kulturmiljoprogram/sarskilt-vardefulla-kulturmiljoer-i-skane/hoor/Pages/ Hallarod.aspx, hämtad 2018-03-04. Länsstyrelsen i Skåne. Samhällsplanering och kulturmiljö. Landskapsvård. St Olofs källa, http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering- och-kulturmiljo/landskapsvard/landskapsvard/vardat-och-skyltat/Pages/St_Olofs_kalla.aspx, hämtad 2018-03-04. Svenska kyrkan. Höörs församling. Hallaröds kyrka: https://www.svenskakyrkan.se/hoor/hallarods-kyrka, hämtad 2018-03-04. Riksantikvarieämbetet. Fornsök: http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html, hämtad 2018-03-13. Platsbesök 2017-09-21. |
